Det är lördagskväll.
Från Bibelläsning till Melodifestivalen!
Även jag kopplar av med lite glitter och glamour - iklädd solglasögon och öronproppar...
Ty jag tror jag får epilepsianfall av alla strålkastare som är riktade mot publiken.
Eller tinnitus, för jag hittar inte volymknappen på fjärrkontrollen.
I-landsproblemen har hopat sig över mig ikväll.
Alla stilar fanns med ikväll - hårdrock, rockabilly och en poetisk skåning.
Det gäller att veta var man har mikrofonen...
Man får ta säden dit man kommer.
Sa Helena Bergström.
Ska man rösta på kläderna, ungdomlig charm, livsåskådning eller själva låten?
Hm, bästa kläder var Charlotte Perellis rosa nitklänning, som borde fått en andra chans.
Unge Munther vill jag bjuda in till konfirmanderna.
Loreen är andlig och mediterar.
Medan Danny är kristen och tror på Gud...
Jag har brottats hela dagen med dessa svåra beslut... Den låt som satte sig bäst till dammsugningen var David Lindmans "Shout it out" - tack vare hans energi städade jag huset på nolltid!
Det borde vara värt en 12:a.
Å andra sidan berörde Mollys låt Why am I Crying mitt tonårshjärta, som aldrig blir vuxet.
Den europeiska juryn gav farbröderna Torsten och Björn knappt några poäng alls, bra! Det är ju trots allt en musiktävling.
Men bli inte förvånad om Björn Ranelids text kommer att dyka upp i bröllopssammanhang - jag sporde att Ystad församling har gjort ett klockspel av hans låt, som framfördes från kyrktornet!
Kyrktornet i Ystad.
- Kärleken känner inga gränser... kärleken talar alla språk, ja det är vackert!
Men jag hade gärna sluppit porrtjejerna i pausen, som gjorde en snuskvariant av förra årets vinnare Popular, mycket tröttsamt.
- Koko, var är fjärrkontrollen?!
Mikrofonkåt... Så onödigt. Ha ha!
De har lärt sig av kyrkan. Vi samlar alltid in pengar under sång och musik!
Nu måste jag nog ändå ta av solglasögonen, för ute på natthimlen är det ett ännu större spektakel på gång:
- Jupiters bana korsar planeten Venus bana!
Sett från Jordens synvinkel alltså - det är några miljoner mil emellan, som tur är.
Ungefär som duetten mellan Sara Li och Ranelid.
Riktig strålkastare - från rymden.
Tryggare kan ingen vara. Den är min favorit.
Helene Sturefestival.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar