Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

söndag 26 december 2021

BETLEHEM FÖRÄNDRAS

På resa i Israel.


Namnet Betlehem har nästan något magiskt över sig. Det är ett ord som vi hört år efter år från julevangeliet. Denna lilla by i Judeen i Israel skrimrar av änglasång och små gulliga lamm, och herdarna finner Jesusbarnet i ett stall.

För många tillhör detta julens romantik tillsammans med tomtar, bockar och julmust.

Men Betlehem är så långt ifrån vårt julfirande man kan komma!

Jag skall försöka ge dig en inblick från dagens Betlehem, som försöker bli en modern stad - under palestinskt självstyre (PA). Fotona är tagna från en resa dit 2017.

Det moderna Israel.


Utgångspunkten är flera artiklar skrivna av Roar Sörensen, ledare för organisationen Israel Next, då han bemöter Svenska kyrkans ensidiga och kritik av Israel (som jag alltså inte stöder).

När jag var där 1977 kunde vi besöka Födelsekyrkan, men det gick inte nu. Bilderna är från 2017, fyrtio år senare.
Det som hänt är att Israel har gjort eftergifter och accepterat palestinskt självstyre inom vissa enklaver. Judéen och Samarien är indelade i A-, B- och C-områden enligt det internationellt erkända Oslo-avtalet.

På väg in mot Betlehem.


Mer än 90% av de palestinska araberna bor i områdena A och B. Här är det alltså det palestinska självstyret som är ansvariga för bygglov. Där kan hur mycket som helst byggas, Israel har ingenting att säga till om den saken.

I område C är Israel ansvariga för byggloven, skriver Roar Sörensen. Här bygger palestinska araber oftast utan tillstånd och utan områdesplan, utan att ta hänsyn till naturen. Dessutom bygger de med olovliga kopplingar till vatten och el.
Så många som 60.000 olagliga byggen har genomförts på det här viset det senaste decenniet.

Lagligt, olagligt?


Varifrån får de sina pengar?

Ja, det vet du nog. EU finansierar väldigt mycket åt det palestinska självstyret, som dock inte har förmågan att organisera upp bygget av ett samhälle.

När jag pratade med vår palestinske chaufför, undrade jag varför han bodde här i Israel och inte i sitt hemland, i Jordanien. 
- Alla är välkomna här, svarade han. Här fungerar skolor, vägar och sjukhus. Men tyvärr kan inte mitt landsfolk bygga så bra... det är mycket terror... jag bor hellre här...

Här fungerar vägar, skolor och sjukhus.


Jag skäms enormt över att Svenska kyrkan påstår att Israel skulle bedriva apartheidpolitik. Det är inte sant!
Alla som ansöker om medborgarskap beviljas det i Israel, vilket vår chaufför Isa bekräftade. 
Så är det definitivt inte på den palestinska sidan! Endast muslimer är välkomna där.
Vem är det som skiljer mellan människor??

Roar Sörensen fortsätter.
- Påståendet att 2,4 miljoner människor bara fick 66 bygglov är så grovt missvisande att det är direkt oärligt.

Vad som sällan lyfts fram i debatten är dessutom att ingen jude får tillstånd att bygga i A- och B-områdena.
Inte heller får israelisk säkerhetspolis finnas där, så de judar som ännu vågar leva kvar där, riskerar hot och repressalier.

Bygge.


Vad gäller vattenfördelningen är det återigen Oslo-avtalet som reglerar förhållandena.
Här är problemet inte så mycket själva vattenresurserna som vattenförvaltningen, där Israel har stor medvetenhet.
Så är det inte inom det palestinska självstyret. Istället för att förbättra ledningarna, bygga reningsanläggningar och återanvända avloppsvatten så har de (PA) slösat biståndspengar på korruption, skriver Roar Sörensen.

PA uppmuntrar istället till att man borrar olovliga brunnar, som nu tar ut så mycket vatten att grundvattennivån håller på att ta slut i den centrala bergskedjan.

Varför anklagar man Israel för det? Fingret skall riktas mot PA.

Osäkert land.


Betlehem, du lilla stad... Vi är oerhört långt bort från tiden då härbärgen med djuren på nedervåningen inte rymde den heliga familjen.

Men det gör den inte idag heller...

Eller?

Trots allt bor ca 20% kristna kvar i Betlehem, och de försörjer sig på vackert hantverk av olivträd.
Hur länge får dessa olivlundar stå kvar?

Hotade olivlundar?


En sak som sällan erkänns är de stora säkerhetshoten mot Israel. I Israelkritikernas värld tycks det inte finnas varken terrorism eller militära hot mot Israel. 
Deras armé heter Israel Defence Force - med ett enda syfte; motverka de palestinska attackerna.
Försvar, inte anfall.

Och det är inte bara en fråga om land och mark, utan ännu mer om andlighet. För att kunna bygga upp templet igen måste det nämligen vara fred, enligt Guds löfte, annars inget tempelbygge. 
All interiör är redan förberedd. I ett annat inlägg ska jag berätta om det.

Räddar liv.


Vad skulle vi göra i vårt land om vi hade fiender på våra gator? Hur skulle vi beskydda befolkningen?
Kanske genom separata vägar och murar, som räddar liv?
Jag har sett detta med egna ögon.

Roar Sörensen skriver:
- Men så gott som alla de fenomen som kritikerna hänvisar till som "apartheid" är alltså säkerhetsåtgärder som räddar liv - på båda håll!

* I Israel finns det separata vägar eftersom de gamla vägarna gick igenom arabiska städer där judar blev angripna.
* Säkerhetsbarriärer finns för att förhindra terrorister från att spränga sig själva på israeliska bussar - och hyllas som martyrer i sin muslimska kontext. 
* Kontrollstationer - för att hindra terroristerna från att nå sina mål.

Betlehem - Jerusalem.


Om man blundar för den ena sidan av verkligheten - att det finns ett faktiskt säkerhetshot mot Israel från många grannhåll - då tycker man ju att det är Israel som är ondskefull... eller hur?
Men det är inte de som är angriparna.

Det är PA.

Det spelar ingen roll hur mycket land PA får, de kan ändå inte organisera upp ett samhälle.
Och så länge de lär de palestinska skolbarnen att hata Israel, då är det de som är roten till det onda. Även deras Skrift är pådrivande i hatet, liksom UNWRA.
Vilket annat land kan säga:
- Vi ger oss inte förrän grannarna är helt utplånade...

Betlehem, du lilla stad... Vad gör de med dig?

... och få stöd för det av resten av världen??

Betlehem idag.


Det intressanta är att även palestinierna kan åtnjuta det israeliska välståndet, så skickligt organiserat. Vid akuta medicinska behov kommer muslimerna till judarna i Israel, och blir väl omhändertagna. Vilken tidning rapporterar om det?

Israel gör en enorm insats för att främja mänskliga rättigheter - Tel Aviv t ex är världens mest mångkulturella stad där sexuella olikheter accepteras fullt ut. Så är det absolut inte på den palestinska sidan kan jag berätta...

Friheten i Tel Aviv.


Jag låter Roar Sörensen få nästsista ordet:
- Men med är kontraproduktivt och ohederligt att, som en del i Svenska kyrkan gör, stämpla ljuspunkten i regionen som värstingen.

Vi är dock några kvar som mer än gärna lyfter fram den här andra sidan.

Den  som välsignar Israel skall själv bli välsignad.
Eller som Paulus skriver i Romarbrevet kapitel 9:

DET ÄR JU ISRAELITERNA SOM HAR FÅTT SÖNERS RÄTT, HÄRLIGHETEN FÖRBUNDEN, LAGEN, GUDSTJÄNSTEN OCH LÖFTENA, 
DE HAR FÄDERNA OCH FRÅN DEM KOMMER KRISTUS 
OM MÄNNISKA, HAN SOM ÄR ÖVER ALLTING, GUD, OCH VÄLSIGNAD I EVIGHET, AMEN!
Rom 9:1-5.

På väg in.

Betlehem du lilla stad, åh vad jag önskar dig friheten åter!
Till det folk som bor i dig önskar jag också befrielse i hjärtat, från den Gud som är kärleken.

Annandag Jul-hälsingar, på martyrernas dag, med största önskan om FRED, FRID och SHALOM till hela Mellanöstern! Och idag särskilt till Betlehem - byn där kung David kallades in från herdeängarna och platsen där världens frälsare Jesus Kristus blev född.

Helene F Sturefelt,

- med särskilt tack till Roar Sörensens många insiktsfulla artiklar.
Du hittar honom på Facebook.

Det var en gång ett land...








torsdag 23 december 2021

ANDLIGA SÅNGER - Betlehem

Undret i Betlehem.


Välkommen till Andliga sånger, utsänt från radio Sölvesborg, 92,0.

Här kommer 59 minuters musik med tankar kring staden BETLEHEM, där de två stora gestalterna fick sin utgångspunkt; kung David och Messias Jesus Kristus.

jag har letat upp musik från Israel och några sällan spelade sånger om julens glada budskap, med utstrålning från Betlehem.
Längst ned finner du en länk där du kan läsa om "Krubban som vägvisare".

Klicka nu på den blå noten, så startar programmet!



Julsånger.


              MUSIKLISTA:

CICCIE PERNVEDEN MALM: "Det sjunger i själen och hjärtat".

"TRAVELERS PRAYER": Harpisten Shoshana Harrari och flöjtisten Tamar Attis, "Elecha, To You, Hashem".

Harpomusik från Jerusalem.


HÅKAN HAGEGÅRD och Adolf Fredriks körer: "I Betlehem" och "O, Helga Natt" samt en spilåpipa "Den signade dag".

 CD'n EN KLASSISK JUL: "Stilla Natt", "När Juldagsmorgon glimmar", "Nu tändas tusen juleljus".

UNO SVENNINGSSON & IRMA SHULTZ: "Önska dig en stilla jul".

BENGT JOHANSSON från CD'n När natten blir ljus: "Betlehem du lilla stad".

BARBRO & GULLVI från Rödeby/ Fjärsjömåla: "Julstämning" och "Lovsång i natten".

LUNDS STUDENTSÅNGARE: "Ett barn är fött".

KLASSES JULSKIVA: "Jag ger dig Julen" och tillsammans med Janne Schaffer "En God Jul!"

Härliga Klasse Möllberg, "BanArne"!



Vår tids julmusik handlar mer och mer om att "komma hem" till jul och förhoppningar kring väderleken... Just därför är det så intressant att hitta musik från Israel - kanske som det lät när kung David själv spelade!

Men jag vill föra tillbaka julen till sitt ursprung, det som Lukas berättar om i sitt evangelium, hur Gud kommer oss mänskligt när i Jesus Kristus. 
Och han är inget gulligt barn i en krubba... Nej, detta är allvar, med största glädje, och starten på Guds stora räddningsaktion av sin mänsklighet.

Sångernas sång "O helga natt" uttrycker precis vad det handlar om... att falla ned på knä och söka försoningen i Faders stora kärlek.

Harpisten Shoshanna.

Den 19 dec 2019 gjorde jag mitt allra första radioprogram i denna serie.
Stolt firar jag tre år och ser fram emot fler spännande musikaliska programidéer 2022!

Här kan du läsa mer:

Varma julhälsningar från
- Helene F Sturefelt, programkreatör
- Jörgen Hjärtenflo Sturefelt, tekniker.

GOD JUL!






onsdag 22 december 2021

KRUBBAN - EN VÄGVISARE

Stjärnkapellet i Betlehem.

Följ med till Stjärnkapellet i Betlehem!
Detta blir min julhälsning till dig, bästa bloggläsare.

"Krubban" är ett konstigt ord. Det används bara en enda gång om året, och det är vid jul.
Å andra sidan är det världens mest kända matskål...

Likaså ordet "härbärge", vad är det för ett konstigt uttryck?
Vi ska stanna till inför dessa två uttryck och gå på djupet. Knäcken och ischokladen får vänta!

HON LINDADE HONOM OCH LADE HONOM I EN KRUBBA, EFTERSOM DET INTE FANNS PLATS FÖR DEM I HÄRBÄRGET.
Lukas kapitel 2.

Eller som det står i The Living Bible:

"And while they were there, the time came for her baby to be born, and she gave birth to her first child, a son.
She wrapped him in a blanket and laid him in a manger, beceause there was no room for them in the village inn."

Det franska ordet "manger" betyder "äta".

Fikabord för människor.

Min bäste vän i bokhyllan bland all teologisk litteratur; Tom Wright - präst inom Anglikanska kyrkan och professor i Nya Testamentet i Scotland - skriver om vad detta "härbärge" kan betyda:

- Det är troligt att Maria och Josef befann sig på nedre planet i ett hus där människorna brukade sova en trappa upp. Det nedre planet användes ofta åt djuren; därav krubban eller fodertråget som kom väl till pass för barnet. 
Men det är inget som säger att det faktiskt fanns några djur där just då.

Vi vet inte hur det såg ut.


Jag roar mig med att slå upp mitt Novum Testamentum Graece för att komma åt grundordet till "härbärge".

Verbet katalyou = betyder "to make peace, become reconciled, to make halt, to repose, ta alight, to cease".

Det kan även betyda = unharness, lodge, alltså att "sela av, spänna av, vid typ jaktstugan".

Alltså att stanna upp, vila och återhämta sig.

Substantivet av detta verb heter "katalyma" = och betyder då platsen där man vilar, alltså ett värdshus eller gästgiveri.
Med dagens språkbruk kanske vi skulle säga vandrarhem eller mindre hotell, men då måste vi tänka bort allt flott och lyxigt... 

En-stjärnigt? Nej. Jo... förstås!


Eller varför inte lite Vilda Västern där cowboysarna spände av hästarna framför saloonen... Nej, nu gick jag för långt! Men du förstår nog vad jag menar.

Josef och Maria fick alltså inte plats en trappa upp, utan fick hålla tillgodo med nedre plan, som var husdjurens planhalva.

För ett ögonblick får vi lämna den klassiska bilden av ett stall utanför staden, kanske upprest framför en grottöppning. "Stallet" kan vara lite mer civiliserat än så.

Nåväl, nu går vi vidare.

Herdarnas äng börjar bebyggas...


Det skulle vara intressant att fråga:
 
- Hur många av er har satt upp en julkrubba hemma?
- Vilka figurer brukar ni ha?
- Vilka är viktigast?
 
Egentligen nämner Lukas ingenting om vilka djur som är där. Men ofta tänker vi oss att där finns en oxe och en åsna, och några lamm som herdarna vaktade.

När vi talar om att vi firar jul med ”nära och kära”, då tänker vi på mostrar och fastrar och andra släktingar. Men så är det ju inte här.
Den heliga familjen består ju bara av tre människor och resten djur…
Det kanske har något att säga oss?
 
- Oxen: man sliter och släpar för att få livspusslet att gå runt, arbetar och strävar och glömmer ofta att vila.
- Åsnan: man bär andras bördor och ibland är det för tungt. Då kan man bli tjurig, och det är inte bra…
- Lammen: man kan känna sig som det lilla lammet som behöver mycket omsorg och trygghet…
- … eller som en modertacka som tar hand om alla.
- Men vi säger inget om att känna sig som en fårskalle som alltid kommer för sent och aldrig fattar vad det handlar om…

Barnbarnens julkrubba...

 
Nu lämnar vi djuren och så kommer nästa fråga:
- Varför berättar Lukas om den där krubban? Hur kan den vara så viktig? Det är väl själva Jesusbarnet som är allra viktigast?
 
Det fanns många nyfödda barn. Hur skulle herdarna göra för att hitta rätt barn? Det normala är ju att barn sover i sängar, eller hur?
Men de kunde ju inte gå runt och knacka på alla dörrar… Därför blir detta med krubban – djurens foderskål – ett mycket bra tecken för herdarna. Det händer ju aldrig att man lägger ett barn där!
 
Den andra anledningen till varför krubban är viktig, är att ängeln visste exakt vad den talade om. Den nyfödde gudasonen låg på en mycket speciell plats, och det talade ängeln om för herdarna.
 
Den tredje anledningen är att den nyblivna modern Maria kom på att den mjuka halmen i krubban faktiskt blev som en liten säng till det nyfödda barnet.
 
Nu börjar vi förstå att krubban tjänar som vägvisare!

Vägvisare, med glitter.

 
Maria och Josef var helt ensamma om sin hemlighet; att Maria fött Guds son till världen. Hur skulle de kunna berätta det för någon utan att bli utskrattade?
 
Det är nu herdarna blir viktiga.
 
Herdarna kallas in från markerna av ängeln, och berättar för dem att de vet vem den nyfödde pojken är. Det måste varit oerhört stort för dem att få en så oväntad bekräftelse från dessa enkla yrkesmän.
Men det var ängelns ord, och därmed också Guds stora bekräftelse att det var sant det som hänt.
- Jesus är Guds son, världens frälsare.

Herdarna kommer.


 
Även kung David kallades in från ängarna i Betlehem för att krönas till kung för Israels folk. Det var tusen år tidigare, men folket kunde sin historia och många förstod sambandet.
 
Denna världsberömda foderskål, som finns avbildat på världens alla julkort, visar på identiteten och uppgiften hos det nyfödda barnet.
 
Men det skulle inte dröja länge förrän kraftmätningen mellan den världsliga makten och Guds rike skulle börja…

VID DEN TIDEN UTFÄRDADE KEJSAR AUGUSTUS EN FÖRORDNING ATT HELA VÄRLDEN SKULLE SKATTSKRIVAS.
Lukas kap 2:1.

Vem var han?

Kontrollräkning.


Tom Wright skriver:

- Augustus var adoptivson till Julius Caesar. Han blev envåldshärskare över det romerska riket efter ett blodigt inbördeskrig, där han besegrade alla rivaliserande pretendenter.
Den siste som krossades var den berömde Marcus Antonius, som begick självmord efter nederlaget vid slaget om Actium år 31 f Kr.

Augustus förvandlade den stora romerska republiken till ett kejsardöme med sig själv i spetsen.
Han påstod att han hade kommit tillvärlden med rättvisa och fred, och kallade sig själv "guds son" efter att ha gudomligförklarat sin döde adoptivfar.

Poeter diktade sångtexter om den nya epok som var inledd, historier återgav den långa berättelsen om Roms uppgång, som uppenbarligen hade nått sin höjdpunkt med Augustus själv.
Folk sa att Augustus var världens "frälsare". Han var deras kung och herre. 
Även i östra delen av hans rike började alltfler människor tillbe honom som en gud.

Altare i Stjärnkapellet, till Kristus.


Tom Wright fortsätter:

- Samtidigt föddes långt ifrån Rom en pojke som inom en generation skulle komma att hyllas som Guds son, på allvar.

Hans följeslagare skulle tala om honom som den verklige "Frälsaren" och "Herren". 
De menade att Jesus Kristus hade kommit med den sanna rättvisan och fred till världen, men inte som en politisk härskare.

Jesus stod aldrig inför en romersk kejsare. Men när Lukas berättelse kulminerar stod han inför kejsarens företrädare, ståthållaren Pontius Pilatus. 

Lukas har säkert den scenen i åtanke när han återger berättelsen om hur kejsaren i Rom förordnar att hela världen skall skattskrivas, och hur det i sin tur leder till att JESUS föds i den stad som var förknippad med kung David själv - Betlehem.
 
Kejsar Augustus fick aldrig höra talas om Jesus – hans upphöjda tron i Rom låg för långt bort. Men andra kejsare efter honom fick problem med de kristna...

Knappt hundra år senare var de kristna jesusmänniskorna så många att den tidens kejsare började förfölja dem (Diocletianus och Nero).
Och drygt 300 år senare då hade kejsar Konstantin själv blivit kristen genom sin mamma Helena – och då sprider sig kristendomen över hela världen.

Jesusmänniskor av idag.

 
Så, kära julfirare, när vi ser krubban i stallet, så skall vi inte stanna vid den.
Nej, vi skall vara uppmärksamma på den vägvisare som krubban är.
 
Den pekar på den explosiva sanningen att barnet som ligger där, redan har blivit omtalat som världens rättmätige kung.
Resten av Lukas evangelium handlar om hur Guds rike sakta växer fram... än idag...

Jag bär bud om en stor glädje!

Låt oss be!
 
TACK käre himmelske Fader för undret att DU kommer till oss i mänsklig gestalt i Jesusbarnet i krubban.
Tack för att Du kommer med befrielse från tunga bojor.
Hjälp oss med vardagens slit och helgernas förväntningar.
Förlåt oss när vi likt oxen glömmer att vila, eller som åsnan blir trötta och tjuriga.
Hjälp oss att ta emot omsorg från Dig och varandra, likt herdarnas små lamm.

DIG VARE ALL ÄRA OCH PRIS I EVIGHETERS EVIGHETER, AMEN!
 
Stjärnkapellet i Betlehem.

 
Stjärnstrålande julehälsningar!

Helene F Sturefelt, Israelresenär, teolog, präst och framför allt kristen, i stor tacksamhet till vår himmelske Fader.







tisdag 21 december 2021

I DÖDENS NÄRHET

I dödens närhet.


Det fattas en person runt bordet. Det är en ny gravlykta tänd i minneslunden.
När årets stora högtider kommer blir det kännbart när en anhörig har lämnat jordelivet.
Omställningen kan vara svår. 

Men det vi sällan talar om är när döden kommer som en befrielse, och svårigheter byts ut mot lättnad.

Hur svårt är det inte bland syskon att säga:
- Vem ska hälsa på pappa på Hemmet?
- Vem ska ta hand om mamma denna julen? Jag "hade henne" förra året...

Döden som befrielse.


Om relationen varit god under livet är detta dock sällan något problem. Med glädje åker man och hälsar på. Kärleken bär tvärs igenom korridorerna där det luktar sjukvård.
Med värme tar man den gamles hand och torkar munnen där saliven rinner.

Med barnslig glädje sätter man glitter i mammans tunna hår, och hon sitter uppkrupen och skrattar till Kalle Anka.

Det doftar pepparkakor och handsprit, kaffe och rengöringsmedel.

Och så kommer dagen när den gamla drar sitt sista andetag och livet är över.

Tack och far väl.


Under alla år som församlingspräst har jag erfarit två ting i dödens närhet runt jul.

Det ena är de som absolut inte vill uppleva en enda jul till - och dör runt Lucia.
Det andra är de som absolut måste klara denna julen också - och ligger och väntar tills alla varit där. Sedan går det bra att dö. Ofta på Juldagens morgon...

Därför har december månad varit en märklig blandning av Adventshögtider, begravningar, skolavslutningar, julböner och midnattsmässor - och ännu fler begravningar.

När det nya året kommer är man mycket trött. Och då skall all "verksamhet" igång...

Mitt i allt ihop har även prästen ett privatliv, en familj och det som alla kallar "nära och kära" - fast uttrycket kan vara både förljuget och påhittat.

Nu är det min tur att ha erfarenheten att gå till minneslunden på årsdagen och tända ljus.
Vi är oerhört tacksamma för att slutet blev så samlat och så fint. Tacksamhet är det som präglar minnet och stolen känns därför inte så tom.

Acceptera tomheten.


Allt det vi säger och gör under våra levande dagar är ju det som sedan ställs på sin spets i dödens närhet.

De som sällan eller aldrig får besök har förmodligen inte varit rädda om relationen till barnen. Det är ingen tillfällighet att det är som det är. 
Ofta tar man den gamles parti, men det kan mycket väl vara så att bråk och missämja nu tar ut sin rätt. Det finns alltid en konsekvens av ens beteende.

Den elaka pappan, alldeles för hård och ofta full under julen.
Den manipulerande mamman, girig och lurig med försnillade pengar.

Det är kanske de som sitter där ensamma. Det är de som i egen dödsstund få komma till besinning över vad de faktiskt gjort...
Och om vårdpersonalen har själavårdande kunskap, eller om prästen är tillkallad, kan de/ vi fråga:

- Är det något du skulle vilja hälsa till din familj?

Den frågan kan lösa knutar och konflikter till befrielse ända in i himmelen!

Men det krävs att man vågar fråga och att det inte är försent.

- Ja. Förlåt.

Förlåt.


Så får gravljusen på våra kyrkogårdar lysa av frid och försoning nu när högtidsdagarna närmar sig.

Psalmen "Den signade dag" får avsluta detta inlägg, i dödens närhet, med full livskraft.

DEN SIGNADE DAG SOM VI NU HÄR SER
FRÅN HIMMELEN NED TILL OSS KOMMA.

DEN LYSER SÅ BLID MED ALLT KLARARE SKEN,
OSS ALLA TILL GLÄDJE OCH FROMMA.

MÅ HERREN DEN HÖGSTE OSS ALLA I DAG
FÖR SYNDER OCH SORGER BEVARA.
Sv Ps 175

Varma hälsningar, Helene F Sturefelt.

Vila i frid, med tårar av regn.







"SLÄNG UT JULEN!"

Tomten har jag sett sen mitten av november.


- Så, då var det klart. Ut med julen. Nu har jag haft barnen denna vecka och nu är julen firad. Släng ut granen! Den har barrat länge nog.

Jag lyssnar och läser om den yngre generationen som lever ett helt annat liv än jag gjorde i den åldern.
Traditionerna har släppt helt, och allt styrs av marknadskrafterna och varannan-vecka-livet med barnen.

När berget av julklappar är öppnade och prylarna ligger och väntar på uppmärksamhet bland glittersnörena, då har julen nått sin klimax. Även om det bara är tisdagen den 21 dec. Det spelar ingen roll.

Julen är saker. Julen är kommers. Konsumtion. 
Något annat vet inte den unga generationen. Jag gråter.

Julmust istället för Coca C.


Och på fredag är det Taco-fredag...
Nä, på fredag är det Julafton! Då äter man ju Dopp i Grytan, Janssons frestelse och köttbullar!

Inte om det är en fredag. Då är det Tacos som gäller. Punkt.
Vi har klarat av julen. Den är slut, sa jag.

Granen har stått inne och barrat sedan 1 Advent. Den gamla tidens upptrappning och förväntan inför julen är sedan länge borta.
Vems är ansvaret?

Det är de äldre som måste överföra traditionerna till de yngre. Och de yngre måste förstå värdet i att vi gör ungefär samma sak, ungefär samtidigt. Det är det som skapar en kollektiv upplevelse av att "NU händer det!"

Är du här igen?


Jag minns spänningen som barn när Farmor öppnade dörren till "salen", där det var lite svalare, och vi fick komma in på julaftons morgon och se den nyklädda granen... Det var så stort och spännande!
Detta juleträd symboliserade allt - skönhet, dofter och berättelser:

Girlanderna av svenska små flaggor på rad påminde Farmor och Farfar om krigsåren.
De röda kulorna var höstens skörd av äpplen, men även de röda sår som Jesusbarnet som vuxen skulle få...
Glittret var snön, och strålglansen från Faderns himmelska rike.
Stjärnan i topp var och är Betlehems stjärna som ledde de vise männen rätt, till krubban där Guds son låg nyfödd.

Granen berättar.


Men vad vet dagens trettioåringar om det?
Om ingen har berättat, så tar ju traditionerna slut! Och då finns det inget att överföra.

Julen händer i affärerna. Att shoppa är att "jula".
TV4's reklam förstör också alla intryck redan efter Allhelgona, då påtvingade kampanjer med för tidiga tomtar hoppar runt på skärmen. 

Man är redan less vid Advent. Jag förstår det.
Men vem skapar detta?

Vi.

Trivs vi? 

Nej. Många flyr den stress de själva skapat, och flyger till varmare land - om inte flygbolagen stängt ned.

Varför skapar vi miljöer vi inte vill ha? Varför tar vi ut allt i förskott?
Varför håller vi inte emot det höga tempot och säger:
- Vi tar det lugnt. Före. Inte efter... Vi väntar tills rätta dagen kommer.

Det räcker med EN kaka.


Så där sitter barnen ensamma bland alla sina paket och är redan uttråkade. Fantasin saknas. Kraven är för höga. Otacksamheten för stor.
Och föräldrarnas dåliga samvete gömmer sig under granen och håller skenet uppe, att "detta blev en bra jul i alla fall..."

Men inuti skaver det.

Den ständiga tidsbristen gör att relationerna magrar. Omsorg behöver tid. Lyssnande behöver tid.
Och om inte tryggheten finns där, finns inte heller intimiteten.
Hej tomtegubbar, nu är det jul igen.

Det är lätt att döva sig med film och alkohol. Det är för svårt att ta tag i det där livet.

Julens intimitet...


På radion spelas "Jag kommer hem till jul" för hundrade gången. 
Vem vill komma hem till jul??
Varför skall man komma hem till gamla roller och mönster som inte fungerar?

Vem vill komma tillbaka till en dysfunktionell familj bara för att det är helg och högtid?
Alla har inte turen att man trivs med varandra.

Titta hur de hade det i stallet, vid grottan i Betlehem!
Josef hade tagit Maria till sig och vakade över henne och barnet. Där fanns riktig omsorg.

Men sen var det som i vanliga familjer - där var åsnan, syndabocken och fårskallen, den tröga kamelen och arbetsoxen...
Fast det tar vi en annan gång.

Ser du åsnan bakom Josef? Fredrikskyrkans gamla altaruppsats.


Bestäm dig hur DU vill ha din jul. Och utgå från Jesusbarnet i krubban, så skall du få se vad som händer! Hela julen vrids rätt och du får kraft att stänga ute både hets och reklam!
Lär barnen att ge - inte att "ska ha".

Återta det kristna innehållet och ditt hjärta kommer hem.

Fadern väntar på dig. Den riktige himmelske Fadern, som älskar dig totalt.

Släng ut julen - men återta den snabbt igen, på Guds villkor.

Julkrubba i olivträ, Betlehem.


Käre himmelske Fader,
- förlåt alla som tömmer julen på sitt innehåll!
- hjälp dem som fastnat i yttre beteende och krav.
- kom till den som längtar efter något annat, Någon Annan - DIG.

Amen.

Barrande hälsningar,

Helene Sture Julefelt, 

- som lärt sig den tråkiga konsten att vänta, tills jag kom hem, inuti!


Ur led är tiden. 






P.S. Men OM det finns en människa som verkligen längtar efter sådan du ÄR idag, då är det värt mycket att få komma hem till jul. D.S.









måndag 20 december 2021

MODER MARIA i VADSTENA

Maria ger Birigtta en krona.


Vad gör en predikoledig präst? Jo, ser och lyssnar både till TV- och radiogudstjänsten! 
Till min stora glädje sändes den från Birgittakyrkan i Vadstena!
Så underbart att få se välkända ansikten bland Birgittasystrarna och Mariadöttrarna från Heliga Hjärtas Kloster på Omberg!

Det är 4 ADVENT. Moder Maria är i fokus som den största av lärjungar.

Här har jag skrivit ned predikan som förmedlades av den katolske biskopen Anders Pilz. 

Birgittasystrarnas nya kyrka.


Men innan dess, så inleddes gudstjänsten med att inspelningsledaren Johannes Söderberg intervjuade Priorinnan Katarina och Moder Maria.
- Vad gör ni i klostret hela dagarna?

Katarina: 
-Vi söker Gud, vi har inte svaren på alla frågor.
- Vad betyder det att vara "en moder"?

- En moder bär fram livet och som ser till att man inte tappar bort någon på vägen. omfamnar och omfattar allt, hela familjen.

Maria, Katarina och Johannes.

Tavla:
Maria kröner heliga Birgitta.
En slags dröm, hon drömmer att Jesu mor ger henne en krona. 
redan som litet barn fick ta emot en kallelse för Gud - krona, kallelse ge sitt liv till Gud och därigenom till människan  - det är vad en kallelse innebär.

Votivmässa - en specialmässa

- Tillber Maria, eller ber man till Maria - skillnad?
- Vi ber till Maria och ber om hennes förbön för oss. Hon är en medmänniska, och allas vår mor. Men vi tillber henne inte.

Eftersom hon var trogen sin kallelse hela sitt liv, som riktig människa, så visar hon vägen för oss att bli riktiga människor. Vi får växa in i relationen med Gud, tillsammans med Maria, sa moder Katarina.

Maria kröner lilla Birgitta.


Anders Pilz predikande. Jag citerar:

Maria fick bli Guds och himlens bro in i världen, till oss människor. Vii delar hennes glädje och hennes villkor eftersom också vi har uppgiften att vi med våra tankar ord och gärningar föda Kristus, att han bli kött och blod bland oss.

Hebreerbrevets författare lägger Psaltarens ord (Ps 40:7) i Kristi mun.

FÖRST SÄGER HAN:
OFFER OCH GÅVOR OCH BRÄNNOFFER OCH SYNDOFFER BEGRÄDE DU INTE OCH DE GLADDE DIG INTE.
MEN EN KROPP HAR DU DANAT ÅT MIG.
OCH DETTA FAST DE FRAMBÄRS ENLIGT LAGEN.

SEDAN SÄGER HAN:
SE, JAG HAR KOMMIT FÖR ATT GÖRA DIN VILJA.

SÅ UPPHÄVER HAN DET FÖRSTA FÖR ATT LÅTA DET ANDRA GÄLLA.

EFTER DENNA GUDS VILJA HAR VI HELGATS GENOM ATT JESU KRISTI KROPP BLEV OFFRAD ENG GÅNG FÖR ALLA.
Hebreerbrevet 10:8

Offrad, en gång för alla.


Kristus säger när han träder in i världen:
- Du har gett mig en kropp, som du har danat åt mig.

Ansiktet är själens spegel, blicken avslöjar hur någon mår. Kroppen avslöjar hur det står till. Gesterna förråder vad vi egentligen vill, fastän munnen säger något annat.
 
Själen kan vi inte se med våra fysiska ögon, allra minst i hjärnkirurgi. Den visar sig bara i sina fysiska yttringar, i röstens klang och intonation, gången, gesterna, ansiktsuttrycken,, 

Det är bara genom att utlämna sig själv som människan kan visa sitt själsliv, vad hon är, vad som rör sig i hennes inre och vad hon vill med sitt liv.

Det samma är det med Gud! 

Biskop Anders Pilz.

Biskop Anders Pilz fortsatte:

Vad kan vi själva veta om Gud? Ingenting! Ingen har sett Gud.
Gud kan ej uppfattas med mänskligt öga. 

Bilder är nödvändiga, vi måste föreställa oss någonting, men det har sina risker. Bilderna riskerar att bli identiska med föremålet, det får vi se upp med.

Undret som sker under julen är att Gud utlämnar sig själv, utblottar sig, blir verklig, synlig, påtaglig, kroppslig, möjlig att höra och möta, ja sårbar och dödligt. 
Gud har blivit mer än bildspråk.

Birgittakorset.


Jesus säger:
- Den som ser mig, har sett Fadern.

Jesus är Faderns perfekta uttryck, den perfekta formuleringen av av Faderns väsen och vilja. I allt som Jesus gör, avslöjar han Guds avsikter.

Jesus är ordet som blev synligt.
Och vi kan föreställa oss röstens klang, hans ansiktsuttryck, hans sätt att röra sig - höra hans Ord som skulle höras i alla tider.

Han kommer till oss för att Dela vår lott, leva vårt liv och dö vår död.
Därför säger han:
Detta är min kropp, detta är mitt blod.

Kristi kropp och blod. 

Anders Pilz predikade vidare i Birgittasystrarnas kyrka, i TV-gudstjänsten 19 dec 2021:

Kristus är Guds mänskliga ansikte och betraktar oss med kärlek.

Ordet blev kött för att utföra fadern vilja. Han fylls av glädje och sorg. Han är nära vän Marta, Maria och Lasaros. Bäste vän Johannes
äter dricker, frossare, umgås fullkomligt fritt med människor. han är den absolut fria människan

Jesus samtalar får dem att säga vad som är deras oro bekymmer, svaga punkter, deras hunger, får dem att tala om behov av törst ,barmhärtighet, behov helande

Han är absolut ömsint, också mycket sträng när så behövs.
Han blir själv hungrig och trött.
Jesu blir arg besviken, övergiven av människor och Gud.
Han är nervös, nästan tillintetgjord i dödens närhet - den riktiga människan, riktigare än någon annan - och känsligare än andra!

Han är den osynliga Gudens avbild, med mänsklig kropp och själ. Den som ser honom ser vad Gud är och vad Gud vill.

Församlingen lyssnar.


Gud sa på förklaringsberget:
- Detta är min älskade son! Lyssna till honom! Betrakta honom, följa honom och likna honom.

Gud blev människa genom Anden, genom Maria.

Maria var förberedd för sin uppgift. därför är hon Guds Moder. Den titeln understryker det reella att Gud blivit människa, länken mellan Gud och oss. 

Och idag bär honom, Messias, till sin släkting Elisabet. Johannes känner det i moderlivet.
Guds största gåva är Jesus som vi fått genom förmedling genom Maria. Hon vill nu ge av sig själv, sin tid och närvaro till Elisabet, för att skänka henne Jesu närvaro av varje dags bekymmer och trötthet.
Hon vill göra det samma för oss.

Sankta Birgittas kloster.


Gud går in i vår vardag. Inget i vårt liv är ointressant för Honom, allt genomsyras av Guds verklighet.
En av oss har han blivit. Han lever sitt liv med oss och vi i honom. 
Han ger sin kropp och blod och blir ett med min kropp och mitt blod, här vid altarets heliga sakrament.

Vår kroppsliga verklighet förenas med honom, dag efter dag. Jesus ser på oss för att vi skall betrakta honom med hans blick.
Herre, låt ditt ansikte lysa över oss.

Slut citat, Anders Pilz.

Credo.

Vi tror på Gud Fader allsmäktig.

Nu började förbönen:

Du utvalde de mest obetydliga till att vara dina mest betrodde.
låt oss därför tacka dig och vörda Maria och be:

- för allt ledare i kyrkor och samfund , att de ser sin position inte som maktutövande utan som i ett tjänande uppdrag i Marias efterföljd..

- för alla föräldrar, vårdnadshaven att med glädje ta emot de barn de får och ge dem ett tryggt hem som Maria och Josef gjorde.

- för allt familjen att de tillsammans kan söka guds ledning i sina liv.

- för alla som ger barn och ungdomar undervisning, att du ger dem tålamod, insikt och kärlekens fantasi och utrusta de unga för vägen in i ett samhällsliv, som fordrar urskiljningsförmåga.

Förebedjare.


- för alla som lever i landsflykt, att de skall mötas av hjälpande händer, finna tröst i att Maria, Josef och Jesus fick fly undan hot och terror.

- allt vuxna som möter ungdomar, om klokskap, när de vill finna ina egen väg, förmedla värme och ledarskap som Maria och Josef.

- för alla sjuka, att de som Maria kan erfara att Jesus kan ge tröst och helande om vi vänder oss till honom.

- för alla föräldrar  som måste se när deras barn lider och dö, att de kan förenas sin sorg med Maria som stod under Jesu kors.

Till sist blir mottagna av Maria när vi kommer...

Maria, Guds moder.


Men det där sista förstod jag inte....

Jag blev rikt välsignad av denna gudstjänst, dess liturgi och predikan, så Kristusnära.
Att sjunga bönen Fader Vår ger en djup dimension som jag älskar!

Klicka på den blå noten och var med du också!



Vid pennan, tacksamma hälsningar,

Helene F Sturefelt.