RÖNTGENBLICK med HELIG ANDE

Vad ser du?

Ser vi det vi ser? Kan vi lita på det vi ser? Eller är allt egentligen något annat, som bara hjärtat och den helige Ande kan avslöja?

Idag har tre veckors volontärarbete i Sillhövda kyrka avslutats. För 21 år sedan, år 2005, startade jag VÄGKYRKAN i Holmsjö. Flitiga församlingsbor har enträget ordnat med andakter varje dag kl 14, kokat kaffe och bakat, fixat utställning i församlingshemmet och guidat i kyrkan för de turister som vill det.

Med glädje tog jag tåget till min gamla hemförsamling och höll följande andakt - om den helige Ande som kan hjälpa oss att se andligt klart.

Ukulelen var med som stöd till psalmsången, förhoppningsvis.

På utflykt!

 Avslutning VÄGKYRKAN, SILLHÖVDA kyrka  sön 26 juli 2026

 PSALM 298 – Gud ditt folk är vandringsfolket. D-dur, UKULELE

 Text + betraktelse

 PSALM 184 – Jesu kär, var mig när. E-dur

 Bön, Fader vår.

 PSALM 89 – Se, jag vill bära. D-dur

 TACKA 

 VÄLSIGNELSEN

Välskyltat.

Temat denna stund är ANDLIG KLARSYN – att se att vårt centrum i allt vi gör är JESUS.

Vi lyssnar till några rader från Kristi Förklarings Dag, sedan från dagens evangelium.

JESUS TOG MED SIG PETRUS, JOHANNES OCH JAKOB OCH GICK UPP PÅ BERGET FÖR ATT BE. MEDAN HAN BAD, FÖRVANDLADES HANS ANSIKTE OCH HANS KLÄDER BLEV VITA OCH LYSANDE.

EN RÖST HÖRDES: DETTA ÄR MIN SON, DEN UTVALDE, LYSSNA TILL HONOM. Lukas 9:28.

JESUS SADE: GÅ IN GENOM DEN TRÅNGA PORTEN SOM LEDER TILL LIVET.

MEN DEN PORT ÄR BRED SOM LEDER TILL FÖRDÄRVET. Matteus 7:13.

 

Välkomnande kyrkport.

BETRAKTELSE  

Först en liten historia från klassrummet:

Läraren undervisar om röntgen och frågar eleverna vad det är för märkvärdigt med dessa röntgen-strålar.

En flicka räcker upp handen och säger:

- Jo, när man röntgar armarna, så ser man benen… !

 

Hm, tänk om det är på liknande sätt med kyrkan och församlingen?

Folk utifrån som tittar på oss, vad ser de? Ser den ”armarna eller benen”? Ser de bara en byggnad eller ser de vad som sker här inne?

 

Helig Andes ögondroppar?

När tre av lärjungarna fick följa med Jesus upp på Förklaringsberget var det som om Guds röntgen-strålar genomlyste Jesus.

Nu förstod de att han inte bara var deras Mästare. Nu såg de verkligen hur strålande gudomlig Jesus var!

Och som om det inte vore nog, så hördes en röst ur molnen, där Herren bekräftade att Jesus är ”Guds härlighets utstrålning”, ja, Gud själv i mänsklig gestalt mitt ibland oss.

Lägg märke till att det var i bönen - när Jesus bad - som detta blev möjligt!

 

Jesus... blev vit och lysande... !

När Jesus undervisar om sig själv erkänner han att det är som att gå på en smal väg. För att kunna uppleva att Jesus är Guds son, behöver vi släppa blicken på allt annat som stör, och stänga öronen för alla andra röster som förminskar honom till en allmänt snäll lärare… Det är han inte!

 

Den som förminskar Jesus, går den breda vägen, som inte leder till annat än egna åsikter, som inte kan frälsa.

 

Tänk om den helige Ande är vår ”röntgensyn”?

Kyrkan och församlingen behöver varje dag be om Andens närvaro för att verkligen se vem Jesus är!

 

Och då fylls våra kyrkor med det ljus som strålar ut från Jesus, och som renar våra själar, våra motiv för det vi gör och som lyser vägen fram till det eviga livet.

 

Röntgenblick?

Så, kära församling! När vi/ni arbetar med Vägkyrkan här i Sillhövda, så får allt ni gör – utställningar och kaffestunder – ha som syfte att på något sätt berätta om Jesus, att dela tron med varandra en liten stund.

 

Då växer vi och då djupnar vi i den glädje som Herren gett oss.

BÖN

Helig Ande, genomlys Kristus för oss med dina röntgenstrålar.

Genomlys även oss, så att vi kan lämna allt bakom oss som hindrar oss att leva som kristna, nära dig.

Välsigna vägkyrkans arbete och alla som är med och bidrager.

Vi ber även för vår värld som är så överhettad av konflikter. Kom med frid och fred!

Vi ber för Bolongneskolgen i Frankrike som brinner, om regn som släcker och svalkar överhettade sinnen.

Låt alla goda krafter samverka! Amen.

 

Vägkyrkans avslutning.

Vägfarande hälsningar, med både armar och ben, i största respekt och värme!

Nästa år får ni bjuda in konfirmanderna så att de hjälper till varsin vecka, och känner att de också kan bidraga till dessa fina träffar, med andakt och god samvaro.

Er Helene F Sturefelt,

- på återseende!

 

Några församlingsbor.