Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 7 april 2021

VÄRLDENS VISHET och KORSETS DÅRSKAP

Påskens vishet.

Världens vishet och talet om korset - det är varandras motsatser. Man kan inte tänka sig fram till tro, inte heller med tankens kraft förstå Guds förunderliga plan för världen.

Välkommen att sitta ned en stund med oss i bibelstudiegruppen. 
Vi var åtta personer i kyrksalen som tillsammans sjöng påskpsalmen 154 "Dina händer är fulla med blommor" och sedan samlade våra tankar i bön.

Bibeln kan inte läsas rakt upp och ned. Guds helige Ande måste leda oss och då är det så gott att få stilla sig, och öppna det inre örat.

Vi fortsätter studera VISHETEN. Inte människans vishet i form av filosofiska tankar eller religionssystem. Nej, det är Guds vishet vi söker och lyssnar efter. 

1 Korinthierbrevet kapitel 1 och 2 ligger uppslagen.
Jag kan inte tillägga ett enda ord till Paulus gudagivna formuleringar. Därför får du läsa samma text som vi läste tillsammans.

Sakta! I bön. Jag citerar:

Talet om korset...


Världens vishet och korsets dårskap.

Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft.
Det står skrivet:
Jag skall göra de visas vishet om intet, och de förståndigas förstånd skall jag utplåna.
Jesaja 29:14.

Var finns nu de visa, de skriftlärda och denna världens kloka huvuden?
Har inte Gud gjort världens vishet till dårskap?
Ty eftersom världen, omgiven av Guds vishet, inte lärde känna Gud genom visheten, beslöt Gud att genom dårskapen i förkunnelsen rädda dem som tror.

Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, men vi förkunnar en Kristus som blivit korsfäst, en stötesten för judarna och en dårskap för hedningarna, men för de kallade, judar som greker, en Kristus som är Guds kraft och Guds vishet.

Korsets lidande - för livets skull.


Guds dårskap är visare.

Guds dårskap är visare än människorna och Guds svaghet starkare än människorna.

Bröder, tänk på när ni blev kallade, inte många var visa i världslig mening, inte många var mäktiga, inte många förnäma.

Men det som är dåraktigt för världen utvalde Gud för att låta de visa stå där med skam, och det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam, och det som världen ser ned på, det som ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud för att göra slut på det som finns till, så att ingen människa skulle kunna vara stolt inför Gud.

Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet. Som det står skrivet:
Den stolte skall ha sin stolthet i Herren.
Jeremia 9:24.

Uppståndelse, som ur ett ägg...

Paulus tidigare förkunnelse.

När jag kom till er, bröder, var det inte med förkrossande vältalighet och vishet jag förkunnade Guds hemlighet för er. Det enda jag ville veta av, när jag var hos er, det var Jesus Kristus, den korsfäste Kristus.

Jag var svag och rädd och full av ängslan när jag uppträdde inför er. Mitt tal oh min förkunnelse övertygade inte med vishet utan bevisade med ande och kraft; er tro skulle inte vila på mänsklig vishet utan på Guds kraft. 

Guds kraft.


Guds vishet förkunnas.

Vishet förkunnar vi för de andligt fullvuxna, men inte en vishet som hör till denna världen eller denna världens förgängliga makter.
Vad vi förkunnar är Guds hemlighetsfulla vishet, som var fördold men som redan före tidens början av Gud var bestämd att leda oss till härlighet.
Den kände ingen av denna världens makter till - om de hade känt till den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens herre.

(* Genom att driva Jesus i döden vållade de onda makterna, utan att veta det, sin egen undergång.)

Vi förkunnar, som det står i skriften vad inget öga sett och inget öra hört  och vad ingen människa har anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom.
Och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud.

Hur skall jag någonsin förstå...?


Ingen utom Guds Ande.

Vem utom anden i människan vet vad som finns i människan? Ingen utom Guds Ande vet heller vad som finns i Gud.
Och vi har inte fått världens ande utan Anden som kommer från Gud, för att vi skall veta vilka gåvor Gud har gett oss.

Därför talar vi heller inte om dessa ting med ord som mänsklig vishet har lärt oss, utan med ord som Anden har lärt oss - vi tolkar andliga ting med Andens hjälp.

Den oandlige tar inte emot vad Guds ande säger, det är dårskap för honom, och han kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt.

Den som är andlig däremot kan bedöma allt, men själv kan han inte bedömas av någon.

Vem känner herrens tankar så att han kan upplysa honom?
Jesaja 40:13.
Men vi tänker Kristi tankar.

Slut citat.

Vem orkar bära korset?



Bibelstudiet har två nivåer: 
- det ena att vi själva skall bli rustade och fyllda av Guds Ord, styrkta i vårt lärjungaskap.
- det andra är hur vi skall kunna förmedla detta till dem vi möter.

Vi har alla varit "oandliga" och stått utanför Guds gemenskap. Men så hände något... Guds Ande tog tag i oss och öppnade ordet och Gud blev en levande verklighet. Det betyder att vi mycket väl kan förstå alla som inte förstår det här... i har också varit där!

Den oandlige kan inte ta emot. Men det kan den som blivit andlig - dock utan att den oandlige kan bedöma honom. 
/se föregående inlägg om "Våga ha en åsikt" där jag resonerar kring detta./

- Det är som om vi sitter på olika lektioner, vi är på mattelektionen men den "oandlige" är på svenskalektionen... vi måste mötas för att inte missförstånd skall uppstå!

Och den som söker måste vara villig att söka vad Gud vill säga...

Gud, jag söker Dig...


Vi talade även om varför vi personligen firar påsk. Det blev ett fint samtal.
Även symbolernas betydelse lyftes fram, det som pekar bortom sig självt.

Det fantastiska uppståndelsekorset - snidat av Anders O Johansson, Broby - lyste för oss på ett särskilt sätt.
Var välsignad!
Extra hälsningar till er som inte kan komma p g a pandemin - ni är med i våra böner.

Helene F Sturefelt, V.D.M, er bibelstudieledare i EFS Möllebackskyrkan, Karlskrona, med stor tacksamhet.
Överväldigande! Halleluja!
Påskens vishet.









VÅGA HA EN ÅSIKT?

För mycket fel.


Det blir värre och värre.
Förr stannade en åsikt på kyrkbacken och spreds från mun till mun. Nu lägger vi ut våra åsikter på Facebook, twitter och bloggar - och de sprids med vindens hastighet i det globala, digitala nätverket.

Världen förr.
Världen idag.

På kyrkbacken kunde det hända att man missuppfattade det som sades, och förde fel uppgifter vidare. Illasinnade tungor kunde förvränga medvetet för att skada, och så vända blicken bort från sitt eget.

Nu stannar det inte vid det. Hatmaffian och nättrollen förvränger och skadar så till den omilda grad att allt fler ifrågasätter om de över huvud taget vågar ha en åsikt.

Politiker och kyrkliga företrädare får smaka samma obehag.

Världen förr.
Världen idag.

Förtal: "Du är en troll-kona!" "Nej!"


Men allvaret är större. Demokratin hotas. Och vad värre är; det är alltid den goda rösten som förvrängs. Sanning och rätt trycks undan av ylande schakaler bakom skärmar.

HATA VAD ONT ÄR OCH ÄLSKA VAD RÄTT ÄR.
HÅLL RÄTTEN VID MAKT I PORTEN.
Amos 5:15.

Vår ärkebiskop är en viktig röst i massmedia. Hon har en ledarroll i kyrkan som är nödvändig och den kommunicerar hon på många olika sätt. Det är bra.
Men vad värre är, är att hon blir påhoppad och hotad... Varför?

"Igår meddelade Svenska kyrkans ärkebiskop att hon tar en twitterpaus. Skälet är att hennes tweets omskrivs, förvanskas och används både för att sprida hat och hot, och för rent lögnaktiga budskap om Svenska kyrkan, kristen tro och ärkebiskopen själv. Som biskop är det omöjligt att vara tyst och bara se på vad som händer."

Jag beklagar djupt denna paus.

Beklagar.


Men vi är många som fått smaka på vargens bett.

När bönerörelsen #mittkors initierades av tre präster, så dröjde det inte länge innan de fick mothugg från kyrkan själv. Motivet var att lyfta fram korsets kraft i vår kristna tro - inte att vara "emot" någon annan. 
Det drevet som dessa tre utsattes för, har kostat tre människor ett oerhört stort lidande som faktiskt var helt onödigt.

En ingrediens är när tro och teologi misstolkas av kyrkopolitiskt förtroendevalda, som alltför ofta saknar religiösa begrepp och därför bara kan uppfatta det sagda utifrån sin politiska kunskap.


                                      
                      Någon ser tändstickor. Någon ser korset. 


En av mina bloggtexter blev för några år sedan kidnappad av ett brunt gäng. Min text förvrängdes till sin motsats i deras tidning, där det också framfördes att jag skulle korsfästas. När någon vaknade till och sökte sig tillbaka till källan - alltså min egen text här på min blogg - då skrev han och undrade:

- Är detta en fejkblogg?

Nej, bäste brune bror, detta är den ursprungliga texten med det ursprungliga budskapet. 
Han blev tyst. 
Jag vågade inte polisanmäla, för att slippa vidare massmedial cirkus.

Tyvärr fick jag inget stöd högre upp i hierarkin, eftersom de bruna också finns där.
Jag kan inte nog beskriva vilken smärta jag upplevde att få så hårda nyp av den kyrka som skall stötta sina präster.

Med kung David kved jag, och kvider än i nattens mörker:

HELA DAGEN ÄR MIN SKAM INFÖR MIG,
BLYGSEL HÖLJER MITT ANSIKTE NÄR JAG HÖR SMÄDARENS OCH KLANDRARENS TAL...
Psaltaren 44:16.

Förvridet.

Tio år senare får ÄB själv - tyvärr - känna på dreglet. Bottna i nåden? Ja, vissa, men inte alla.
Böner, böner, böner!

Världen förr.
Världen idag.

En text kan också våldtagas.
Och skribenten därmed skändas.

Som sagt, när man inte har rätt begrepp för rätt företeelse, då blir det riktigt fel och illa.
Om man inte vet vad en visp är utan hämtar en hammare från garaget, ja då blir grädden hårt slagen...
Om man inte vet vad en hammare är utan hämtar en visp från köket, ja då blir huset uselt ihopspikat...

Du fattar ju ingenting...


Jag driver Bibelns texter utifrån teologisk kunskap, inte utifrån någon politisk agenda.
Men om du, kära läsare, inte har kunskap i kristna begrepp, då kan du bara tolka utifrån din egen förståelse. Förstås!

Och misstolka mig.

Exempel:
- Om jag vill värna det ofödda livet som Guds skapelse, då kan någon uppfatta det som högerpolitik och mot kvinnans självbestämmande.
- Om jag vill lyfta fram Israels plats i Guds frälsningsplan för alla folk, då kan någon uppfatta det som att jag är emot hela Mellanöstern.

- Om jag visar hur många religioner är fast i egen kamp att bli fri genom meditation och andra gärningar, då kan någon bli arg på mig och mena "låt folk tro vad de vill" när mitt syfte är att visa var och en fram till den Gud som Älskar och Försonar av Nåd.

- Om jag visar hur Gud har skapat hela universum med intelligenta naturlagar, så är jag inte emot den vetenskapliga forskning som försöker hitta rätt bland DNA-strängarna.

Vasst!


Så, vem vågar ha en åsikt?

I det ärliga och seriösa tilltalet ställer man frågan:
- Hur menar du?
Inte; jag tycker du är dum och okunnig och vill inte veta av dig. Du verkar högerextremistisk och livsfarlig....

Och när jag möter dig, vill jag göra mitt yttersta för att förstå dig:
- Hur menar du nu?

Och så får vi klargöra våra begrepp, så att du inte lyssnar med hammaren när jag talar om vispen, eller att du bara ser en visp när jag talar om hammaren. 
Symboliskt sett, men det hoppas jag framgick.

Detta gäller ännu mer när vi läser Bibeln. Frågan Måste Ställas:
- Hur kan Gud ha tänkt med detta?
Det blir ofta mycket fel att läsa Guds Ord med sina egna tidsglasögon. Kunskap i kombination med nyfikenhet på den andres perspektiv leder framåt.

Eller hur?

Världen förr.
Världen idag.

Världen nu. Idag. Utan politik.


I en värld full av oro och mörker får vi inte tystna!!
Varje gång vi trycker på knappen "publicera" - på Facebook, Twitter eller bloggar - kniper det i magen av obehag.
Att bli misstolkad.
Men hjärtat gör samtidigt ett skutt för min del, i förhoppning att någon enda skall bli glad, uppmuntrad, förmanad och kanske få ett annat perspektiv.

VEM AV ER GER ER SON EN ORM NÄR HAN BER OM EN FISK?
Jesus i Bergspredikan, Matt 7:10.


Tyvärr får vi räkna med att bli hånade och ifrågasatta, så har det varit i alla tider, men vi måste Hjälpas Åt att skydda varandra!
Det är en svår prövning att bli skändad och hotad, men vi får Aldrig lämna blicken från vår himmelske Fader!!

Kung David skriver:

ALLT DETTA HAR KOMMIT ÖVER OSS, OCH VI HAR DOCK INTE GLÖMT DIG, ELLER HELLER SVIKIT DITT FÖRUND.

VÅRA HJÄRTAN AVFÖLL INTE, OCH VÅRA STEG VEK EJ AV FRÅN DIN VÄG.
Psaltaren 44:18-19.

Rogslösa kyrka, Östergötland.


DU SKALL ICKE BÄRA FALSKT VITTNESBÖRD MOT DIN NÄSTA.
2 Mosebok 20.

Åttonde budet är mer nödvändigt än någonsin, här bland "ettor och nollor"

Var och en måste få ha sin åsikt och sin upplevelse.
Den skall inte hånas eller hotas. Och den måste får uttryckas.

I kamp mot trollen,

Helene Sture Åsiktsfelt,

- som ber med kung David:

SE, VÅR SJÄL ÄR NEDBÖJD I STOFTET, VÅR KROPP LIGGER NEDTRYCKT TILL JORDEN.
STÅ UPP TILL VÅR HJÄLP! 
RÄDDA OSS FÖR DIN NÅDS SKULL. 
Amen.

Samling mot den hårde fogden.



... som såg Wilhelm Mobergs filmatisering av "Rid i natt", där den hårde fogden förtryckte folket. Alla hade inte ork och mod att resa sig mot övermakten. Sveket var ett faktum, liksom lögnen.

Världen förr.
Världen idag.





lördag 3 april 2021

LÅNGFREDAGENS predikan Jesaja 53

Långfredagens altare.

 

LÅNGFREDAGEN - Mark 15:21-41, Jesaja 53:1-12, 1 Kor 2:1-10.

LISTERKYRKAN kl 11.00 – livesändning Youtube, 2 april 2021.

 

Låt oss be: Herre, vi står inför ditt kors. Öppna försoningens mysterium för oss! Helige Ande, gör vårt hjärta så rent att vi kan se och ta emot det Du nu vill göra för oss!

I FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN, Amen.

 

Tänk om vi har missförstått livets villkor? Tänk om vi är så förblindade i vår längtan efter att allt skall vara gott, att vi inte ser hur illa det är ställt?

Med fel perspektiv kan vi inte förstå varför Herrens tjänare skall lida, inte heller varför Jesus måste dö på korset, eller varför vi behöver en syndaförlåtelse… Livet är ju gott!! Eller…?

 

Korset var en politisk symbol långt innan det blev ett tecken på att vara kristen. Pilatus visste, folket visste och översteprästerna visste vad korset stod för – Roms yttersta makt; det våldskapital som byggde romersk rätt och fred.

Längs med vägarna kunde man se korsfästa upprorsmakare plågas ihjäl av ockupationsmakten. Detta var vardag i dåtidens Israel.


Vad vet vi i vår välfärd om dessa grymma villkor? 

Men med vår tids Corona-pandemi börjar allt fler inse att livets villkor lika mycket är en kamp mot ondska och virus, som att det är gott och underbart. Det går inte att blunda för.

Det var länge sedan. Minus 342...

Därför vill jag i denna predikan sätta HERRENS LIDANDE TJÄNARE i fokus.

Vem av oss trodde på det vi hörde, för vem var Herrens makt uppenbar?

Frågan som går genom profeten Jesajas mun, är 2700 år gammal. Inte heller då ville man tala om tillvarons mörka sidor.

Den ledare, och det gudsingripande man väntade på, skulle komma med glans och guld tänkte man - inte med lidande och plågat yttre.


Han var föraktad och övergiven av alla, en plågad man, van vid sjukdom, en som man vänder sig bort ifrån. 

Beskrivningen av Herrens lidande tjänare pekar fram mot Jesus Kristus på ett oerhört starkt sätt. Men man har svårt att tro att Gud skulle vara verksam i en person är tillbakadragen och saknar imponerande yttre. Han var ju föraktad.

 

Men inte av alla! Det finns en skara som börjar ana att både Herrens lidande tjänare och Kristus själv bär en förnedring som är ställföreträdande; den gäller inte honom själv, utan dem själva!

Tre kors.

 

Mänsklighetens villkor är att vi lever med konflikter, sjukdomar och naturkatastrofer. Problemen kan leda till att ondskan ökar och att synden börjar ta över mer och mer. Till slut blir det ohållbart. Hämnd och våld måste få ett slut. Människan kan inte försona sig själv.

Gud måste gripa in.

Redan i 1 Mosebok finns detta med i en enda mening; att kvinnans säd skall söndertrampa ormens huvud, men den skall stinga kvinnas son i hälen.

 

Men det var våra sjukdomar han bar, det var våra plågor han led när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud och förnedrad.

Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder för att vi skulle bli helade…

 

”Gud” är inte ett teologiskt begrepp för någon som är långt bortom tid och rum. 

Nej, Gud är vår Skapare, den som har en plan för allt som sker. Gud finns med i varje tidsepok - hos Jesaja som ett löfte om den kommande Messias, förverkligat i Jesus Kristus, och nu verksam mitt ibland oss. 

Men vi ser det inte… för våra föreställningar ligger inte i linje med Guds plan – en Gud som griper in… en Gud som själv bär de plågor vi orsakar.

 

Folk börjar omvärdera.

Det finns människor som berättar att de p g a pandemins hotfulla virus börjat ompröva sin livshållning. Korset de bär runt halsen blir plötsligt inte ett smycke, utan en verklighet, där smärta och död mötte sin överman.

Samma ångest över döden, som Jesus mötte på korset, kan en människa erfara i livets slutskede – med den skillnaden dock att Jesus bär alla människors lidande på sina axlar… Med en tyngd större än densiteten hos ett svart hål i universum…

 

Varför måste vi människor ned på knä innan vi förstår livets villkor?

Varför är det i smärta som vi vänder oss till Gud?

Är det först då vi har släppt greppet om allt vårt eget som gör att vi kan öppna oss helt för Gud?

 

Det var våra sjukdomar han bar, det var våra plågor han led…

Tag dessa ord på allvar! När vi inser vidden av det Gud gör för oss genom sin lidande tjänare, då kommer ödmjukheten. Tacksamheten.

 

Offerlamm.

Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg.

Detta erkännande visar en insikt; att de talandes smärta, sjukdom och ofärd i Jesajas kapitel faktiskt hör samman med kollektivets egen synd och förvillelse.

Men Herren lät allas vår bortvändhet drabba Honom.

 

Herrens lidande tjänare är i själva verket en herde, som identifierar sig med fåren – med oss.

Han fann sig i lidandet, han öppnade inte sin mun. Han var som lammet som leds till slakt eller tackan som är tyst när hon klipps.


Nu är vi mycket långt från allt vad makt heter. Guds makt är annorlunda. Gud står i ögonhöjd med oss, för att befria oss.

 

Skuldoffer?

Vad hade hänt om smädelserna från rövarna på korsen bredvid hade gått i uppfyllelse?

- Hjälp dig själv nu och stig ned från korset?

Om Jesus hade gjort det, hade det varit ett tecken på Guds makt?

Nej, då hade döden inte blivit besegrad och synden hade inte blivit försonad. Ett sådant rövartrix hade inte hjälpt någon enda!

Ett nytt testamente kräver död för att det himmelska arvet skall lösas ut.

 

Tack käre himmelske Fader!

Gud ger sin ledning i varje tid. Jesajas samtida fick ta det till sig att Herrens lidande tjänare måste bli utestängd från de levandes land en tid, bli ett skuldoffer för att sedan åter få se ljuset. Det är det som sker när Jesus gav upp andan med ett högt rop.

 

När vi vet att Gud är sådan, att han går före i dödens djupaste smärta, och besegrar den på mörkrets planhalva, då har vi ingenting att frukta!

 

Till och med frisläppandet av den skyldige Barabbas blir en del i Guds plan, då den oskyldige korsfästes i hans ställe… Här blir Guds nåd mycket tydlig. Han frikänner oss var och en. Av nåd. I kärlek.

 

Gabbata, domsplatsen, Jerusalem.

Så blir livets villkor tydligt i ljuset från korset; kampen mellan ont och gott. Långfredagen är kulmen på mänsklighetens bortvändhet från Gud. Men det stannar inte vid det.

När förhänget i templet brister i två delar, så är det tecken på att nu är vägen till Gud öppen igen.

Solförmörkelsen försvinner i ett ljus som bara Livets Gud själv kan skapa.

Den mannen måste ha varit Guds son. Amen!

 

Övergivenheten har bytts ut till fullkomlig gemenskap, med Gud.


Käre himmelske Fader, förlåt oss vår bortvändhet från Dig! Förlåt oss vår egensinnighet, vår stolthet och våra mörka tankar. Herre, hjälp oss att leva ett korsmärkt liv, i full tillit till att Du har besegrat dödens makt! Låt din kärlek driva ut all rädsla.  


Golgata idag. Döskalleklippan.


ORDNING FÖR LÅNGFREDAGSGUDSTJÄNST 2 APRIL 2021

 

VÄLKOMSTORD – presentation av medverkande, kollekt + bön för gudstjänsten.

PSALM 137 – ”Den kärlek du till världen bar”

LÄSNING ur Jesaja 53: 1-12.

MUSIK (förinspelad, Martin Åsman och Andreas Nordin).

LÄSNING ur 1 Kor 2:1-10 

PSALM 136 ”Du går, Guds lamm”…

LÄSNING ur Markus 15:21-41 med Uno på valthorn i mitten mellan ”Korsfästelsen” och ”Jesu död”.

Ann blåser ut altarljusen då Jesus gav upp andan… 

PSALM 144 vers 1-3 + 7 ”O huvud blodigt sårat”

P r e d i k a n

MUSIK (förinspelad)

TILLBEDJAN INFÖR KORSET – Psaltaren 22:1-11

Herrens bön + Välsignelsen

PSALM 234 ”O, salighet, o gåtfullhet”

Avslutande ord med Tack

POSTLUDIUM – ”Det urgamla kors” (Uno på trumpet)


Listerkyrkan, EFS, Hällevik.

 

Varma hälsningar, Helene F Sturefelt, predikant. V.D.M.

 

torsdag 1 april 2021

TESTAMENTE, DÖD, ARV

Skärtorsdag.


Det här blir ett kort inlägg men jag måste betona detta.
Testamente hör ihop med att någon dör för att arvet skall lösa ut.

Vi är så vana vid vissa ord att vi inte längre reagerar på vad de faktiskt betyder.

Det är Skärtorsdag och jag har just firat en enkel nattvardsgudstjänst i staden där jag bor.
Jesus instiftar ett nytt förbund, ett nytt testamente, som skall ersätta det gamla:

Det nya förbundet.


MOSE GAV I UPPDRAG ÅT NÅGRA UNGA ISRAELITER ATT SLAKTA TJURAR SOM GEMENSKAPSOFFER ÅT HERREN.
MOSE TOG HÄLFTEN AV BLODET OCH HÄLLDE I SKÅLAR OCH HÄLFTEN STÄNKTE HAN PÅ ALTARET.

HAN LÄSTE UPP FÖRBUNDSAKTEN FÖR FOLKET. DE SADE:
- VI VILL GÖRA ALLT VAD HERREN SAGT OCH LYDA HONOM.

MOSE TOG BLODET OCH STÄNKTE PÅ FOLKET OCH SADE:
- MED DETTA BLOD BEKRÄFTAS DET FÖRBUND SOM HERREN HAR SLUTIT MED ER...
2 Mosebok 24:5-8.

Gammalt möter nytt.


Blodsförbund. Blodsbröder. 
Vi känner i liten skala till seden att rista sig i armen och "blanda blod" med varandra och så bli "bröder", eller "systrar".
Guds förbund är så mycket starkare!

Det handlar om stora offer och att inte gömma undan något för sig själv.

Med denna bakgrund blir det så mycket starkare när Jesus tar bägaren med vin och säger att det är hans blod...

SEDAN TOG HAN EN BÄGARE, TACKADE GUD OCH GAV ÅT DEM, OCH DE DRACK ALLA UR DEN.
JESUS SADE:
- DETTA ÄR MITT BLOD, FÖRBUNDSBLODET SOM BLIR UTGJUTET FÖR MÅNGA.
Markus 14:24.

Vad tänkte lärjungarna? Vad tänker vi? 
Vin är vin. Blod är blod. 

Men det dröjde inte länge förrän Jesu blod rann på riktigt, uppspikad på korset och efter dödens inträdande uppstungen i sidan, då soldaterna ville försäkra sig att Jesus var död.
Och ur rann "blod och vatten" - blodet hade koagulerat.

Var Jesus den ende behörige?


I det gamla testamentet låg Gudsarvet förborgat med ett villkor; att folken skulle hålla sig till Tio Guds Bud och så leva i Guds förbund. Annars hade de ingen del i det kommande arvet.

Även när en människa dör, kan man sätta villkor; vilka som skall få del av arvet och hur det skall fördelas.
Men det krävs att människan dör. Ett arv blir sällan utlöst under levande livet - endast i yttersta undantag då personen själv fördelar tillgångarna.
Så skedde ju med den Förlorade sonen, som ville ha ut sitt arv i förskott...

Förskott? Efterskott?


Jesus är inte ett "gemenskapsoffer" - nej, han är ett "skuldoffer", det tyngsta offret av alla.
Om Herrens Lidande Tjänare står det skrivet hos profeten Jesaja, med hälsning framåt i tiden:

MEN HERREN TOG SIG AN DEN HAN SARGAT, 
BOTADE DEN SOM GJORT SIG TILL ETT SKULDOFFER...
Jesaja 53

Detta hans offer löser oss ur vår skuld.
Inte för att vi ska gå runt och känna tacksamhetsskuld för vad han gjort... Nej, utan för att han genom sin död har befriat oss!

Den som har varit skuldtyngd rent ekonomiskt vet vilken otroligt befrielse det är att få sin skuld avskriven! Eller om någon går in och betalar det man själv inte klarar. Tack! Tusen tack!!

Lika så när man är ovänner och bråkar, där konflikter och hämnd börjar ta över och våldet tar sig in.
När svarta relationer löses upp med försoning och förlåtelse, då går själen från att vara mörk av synd till vit av glädje!!
Den onda klumpen släpper och friden får äntligen plats.

Skuldoffret. Det tyngsta.


Ännu större är det när skilsmässan från Gud blir löst med korsets nyckel.
När en människa tar emot försoningen från Jesu död på Golgata, då brister allt det som separerat människa och Gud. 

Det är ett himmelskt arv som nu blir förlöst!

Evigt liv. Evig gemenskap med Skaparen själv! All himmelsk välsignelse och all Guds nåd och rikedom flödar över! 
- Tag och ät. Tag och drick. Tag emot!!

Öppna din mun, ditt hjärta ja hela din varelse, och tag emot!!
Guds kärlek fullkomligt flödar över till varje liten människa!

Men det krävde död.

Nu öppnar sig himlaporten.


Nytt förbund. Det nya testamentet, som inte bygger på lag-rättfärdighet, utan på Guds nåd.

Vi som betraktades som hedningar i kalla Nord, har fått del av arvslöftet. Paulus skriver:

TACK VARE JESUS KRISTUS ÄR HEDNINGARNA GENOM EVANGELIET ARVINGAR SOM VI , TILLHÖR SAMMA KROPP SOM VI OCH HAR DEL I LÖFTET SOM VI.
Efesierbrevet kap 3:6

Blodssyskon. Samma kropp. Samma himmelske Fader.
Inlemmad. Delaktiga i det himmelska arvet, genom Jesu blod, en bägare vin, den sista kvällen med lärjungarna.

Med detta önskar jag dig en underbar Skärtorsdagskväll. En ren torsdag.

För du är väl ren och skär?
Skärad = renad.

Dopets förbund.

Skära hälsningar, 

Helene F Sturefelt, V.D.M.
- som fotograferade i Trefaldighetskyrkan i Kristianstad vid ett annat tillfälle.

Kväll bryts alla onda förbund. 
Gör det.








VESAN RUNT PÅ CYKEL

Resterna av Vesan?


Rödabella var redo. Hon väntade i cykelstället på att jag skulle bli klar.
Påskens planering var klar, predikan skriven och matlistan färdig. Äntligen skulle vi få komma ut på äventyr!

- Vart vill du cykla? frågade Rödabella.
- Dit du vill styra, svarade jag, och så gav vi oss iväg, ut ur stan.
- Vi går på dofterna!

En gång i tiden låg det en sjö här. Vesan. Det är inte så länge sedan. Nu är den utdikad och förvandlad till den mest bördiga åkermark.
Som rygg ligger Ryssberget med sin ännu sammanhängande bokskog.

Listerlandet, vid Ryssberget.


Listerlandets bönder är i full färd med att gödsla sina marker. Traktorerna kröp som metalskalbaggar över åkermarkerna. Lätta dammoln följde i deras spår och alla mina livsandar (vilket uttryck!) vaknade av att luktsinnet fick vara med.

Öronen var dock inte lika förtjusta. Genom detta landskap skär bilarnas pulsåder i Blekinge - E22'an.
Långtradare och personbilar dånar fram, och det som ser fridfullt ut, är fult för hörsel och syn.

I dikena låg skräp slängt. Så lätt det är att veva ned rutan och kasta ut tomma förpackningar. Vips, borta! Men det är ingen skön syn att cykla längs med.
Jag stannade och började städa.

- Stopp, du kan inte bli Sancta Garbish nu! sa Rödabella. Jag är ingen sopbil!
- Jo, men den här metallburken kan skada djuren...
- Visst, eller så har en liten kopparorm bosatt sig där inne i de söta ölresterna, svarade min cykel realistiskt.

Suck. Det har vi också varit med om.

Sweden Rock till vänster.


Vi pausade vi Ysane kyrka. En bit längre bort ligger platsen där Sweden Rock byggs upp varje år - ett femdagarssamhälle med 33.000 personer. Det är dubbelt så mycket som lilla Sölvesborgs kommun är till vardags.

Det blir ingen festival i Norje i år heller. Pandemin sätter stopp för allt. Fortfarande.

Rödabella svängde av västerut, mot Gammalstorp. Jag hoppade av titt som tätt för att fotografera. Kameralinsen är mitt extraöga.

                                
                                    Brunt. Sen grönt. Sist rött. Vilande jordbuggsland.


- Lussabacken... Vi är på Lucifers område! hojtade jag till min hoj. Här finns det starka krafter i backen!
Det verkar som om djäfvulen har bedrivit sitt spel här, annars hade de väl byggt kyrkan på högsta platsen, som de brukar.
- Nåja, det är inte värre än att det går att odla jordgubbar här, svarade min cykel sarkastiskt.

Vesan runt. Lussabacken.


Rödabella har alltid rätt. 
Men hon är lite vinglig. Om jag lastar cykelkorgen för full, då slår styret över och hela ekipaget välter. Det har hänt så många gånger att cykelkorgen har blivit sned. Tillbucklad av livet. 
Som vi alla blir.  

Men hon gillar fart. Full fart.

- Håll i dig nu, nu ska vi spurta under viadukten!
- Vänta, jag skall bara fotografera lite....
- Är du dum eller?? Har du glömt när du bröt lillfingret på en cykel i Taizé bara för att du skulle plåta i farten, och glömde bromsa...??
 - - - Det fanns ingen broms, svarade jag skamset, ingen fotbroms i alla fall...

Men handbroms fanns, och när jag hittade den, tvärstannade lånecykeln, jag fick styret i magen och kastades av, bröt lillfingret och skar upp kinden på mina glasögon.

För ett fotografis skull.

Som blev suddigt.

Håll i dig.


Livet behöver sina bromsfunktioner i arbetslivet och i de relationer vi lever i. Men vi lär oss hellre att gasa på. Det är det som premieras. Att det går fort.

Effektivt och fort. 

Så när inbromsning krävs, är vi inte så bekanta med den funktionen. Handbroms eller fotbroms?
Kanske båda?

Hjälp!!

Vi kom under E22'an säkert och snabbt.
På andra sidan väntade lärkorna.

Vilande växter.


Öronen vaknade och riktade sin uppmärksamhet uppåt. 
- Jag hör! Där är de!
Ögonen fick syn på de ryttlande små fåglarna högt upp i skyn.

Nu vaknade även själen till liv och plockade fram ett barndomsminne då vi lärde oss sjunga:

ALLA FÅGLAR KOMMIT RE'N, VÅRENS GLADA GÄSTER.
VILKEN FRÖJD I SOLENS SKEN, VILKA SOMMARFESTER!

LÄRKAN DRILLAR HÖGT I SKYN, VÅREN ÄR JU EVIGT NY.
ALLA FÅGLAR KOMMIT RE'N, VÅRENS GLADA GÄSTER.

Jag begrep inte vad "re'n" betydde. Det fanns inga renar där jag bodde och jag visste inget om "indragna bokstäver med apostrof".
- Våren har redan kommit, sa Rödabella, som läser min tankar.
- Ja, jag lärde mig det sen, svarade jag, re'n är en förkortning för "redan". Nu sjunger vi i stämmor! Kan du ta överstämman?

Men min cykel bara gnisslade.

Kontraster.


Det var starkt motljus. Jorden var svart. Solen vit. Inga nyanser. 

Så är det på våren. Först rubriken: "Vinter adjö". Sedan underrubriken: "När kommer våren?" Sedan brödtext och ingress, om temperatur och förutsättningar.
Metreologerna säger att mars månad 2021 har varit en av de varmaste... Redan? Illa!

Klimatförändringarna är svåra att förneka.

Jag fruktar en varm sommar. Då gör jag under jord! Eller ned i källaren och sover i garaget.

Sjön Vesan är utdikad.


Lärkorna fick konkurrens av järnvägsbommarna som gick ned, med sin varningssignal. Tåget kommer!
I vanliga fall brukar tågen vara fulla av resenärer, men nu måste vi undvika samlingar, och då hamnar kollektivtrafiken plötsligt i dålig dagar.
Det är bättre att ni åker en och en.

I era bilar.

- Eller cyklar, sa Rödabella.

Farlig kollektivtrafik...


Gammalstorp följer Ryssbergets fot. Husen är byggda längs med åsen, med vidsträckt utsikt över åkrarna. Flera bäckar rinner ned från åsen och bevattnade Vesan, så pass att Gammalstorp kyrka en gång låg som en ö i en sjö!
Nu är vattnet som sagt bortpumpat.

Jag stannade till vid en av bäckarna. Porlande vatten är ett vackert ljud!

En hobbe med snödroppar kämpade i en lövhög, där bladen fastnat i fjolårslöven. Jag frigjorde den smala gröna bladen.

- Kom nu innan jag blir påkörd! ropade Rödabella som blev rädd över omdömdeslösa bilister som körde i individuell hastighet på den lilla vägen utan vägrenar.

Snödroppar - välkomna upp.



Vägren. Vägkant. Inte en väg med renar. 
Utan med marginaler. 

Marginaler.

Ett liv utan vägkanter är snålt. Allt för effektivt. Vi tar inte mer tid och mark här, nej, kör på bara. 
Utan marginaler går vi sönder. Blir påkörda.

Utbrända. Ingen återhämtning.

Ryssbergsbäck.


Nu var jag på knä i naturen istället, inte i arbetslivets förbannade stress.

- Här växer blå scilla också! Och där borta är vårens första vitsippor!! Åh....
- Kom nu. En bilist till och jag välter.

Rödabella var redo för hemfärd, belastad med en soppåse och några sälgkvistar till Skärtorsdagens dukning.

- Vi har det bra, du och jag!
- Ja, det har vi, medgav min cykel, men nu behöver jag vila. Återhämta mig. Vesan runt, vet du egentligen hur långt det är?
- Hm, 5+2+7 = kanske en halvmil?
- Nej, EN och en halv mil!!
Rödabella är bättre än jag på matte.

Jag vet i alla fall åt vilket håll jag bor...


Vilken underbar cykeltur vi fick! 
Frihet! Uppmärksamhet. Alla sinnen levande.

Detta kan Corona inte ta ifrån oss. Att vara ute och njuta av naturen. Människan är gjord för att vara ute. Inte inne. 
Inte så mycket inne. Det är ute.

Nu ska vi fira påsk med nattvardens instiftelse, korsdöden och den övermäktiga uppståndelsen som förändrat människans villkor.
Det är inte så många som vet det längre.

Men snödropparna vet. De vilande jordgubbsplantorna vet. Och den porlande bäcken sjunger Guds lov.

Vi vet.



Frihetshälsningar från eder bloggcyklist, med lärkor och gödseldamm som sällskap!

Helene Sture Vesanfelt och bästa vännen Rödabella.