KÄRLEKENS REP, El Baion och profeten HOSEA

Kärleksfullt.

- Carmencita, min kärlek är varm! Den är helt som din sydländska charm.
- Jag vill dansa med dig än en gång, El Baion, El Baion, El Baion!

Åter igen har Ucke Fellows varit ute på turné.
Stunden före gick jag in i kyrkan och styrkte mig med veckans bibelord, idag från profeten Hosea.

Nu vill jag föra samman de olika kärlekarna - Eros och Agape - och se vad som händer!

Förankra kärleken.

Du har väl läst föregående inlägg om "Erotisk Teologi" utifrån Mechtild av Magdeburgs trostankar?
Att gå upp i kärlekens enhet är djupt förankrat i Guds Ord.

Följ med till Slottsgården i Sölvesborg!
Och ta fram din Bibel och slå upp Hoseas bok, en bit före Nya Testamentet, kapitel 11:1-4:

HERRENS ORD KOM TILL HOSEA:

NÄR ISRAEL VAR UNG FICK JAG HONOM KÄR,
OCH FRÅN EGYPTEN KALLADE JAG MIN SON.

MEN JU MER JAG KALLAR PÅ DEM,
DESTO MER GÅR DE BORT IFRÅN MIG...

Ge mig en ny kar(l).

... ÄNDÅ VAR DET JAG SOM TOG DEM I MINA ARMAR,
MEN DE FÖRSTOD INTE ATT JAG BOTADE DEM.

MED TROFASTHETENS BAND DROG JAG DEM,
MED KÄRLEKENS REP.
                                              (Ur Bibel 2000).

Vem är kärlekens initiativtagare?
Vem är kärlekens subjekt? Och objekt - föremålet för de varma känslorna?

I Mac Gillers låt "El Baion" från 1950-talets schlagerbar var nog kärleken ömsesidig:

- Om de gamla oss inte förstår, har de glömt att i ungdomens vår, vill man dansa och sjunga en sång, El Baion, El Baion, El Baion!

De gamla på Slottsgårdens äldreboende lät blicken dra sig inåt minnenas bank, och jag såg hur de mindes sin första dans, och kyss...

Minnenas Folk.

Med min röda ukulele i famn bad jag också varma böner för vår sittande publik, att de skulle minnas att de även är omslutna av Guds glödande kärlek!

När det gäller Agape - den gudomliga kärleken - så är det Gud som är initiativtagare.

VI ÄLSKAR, DÄRFÖR ATT GUD FÖRST HAR ÄLSKAT OSS.
1 Johannes brev kap 4:19

Vi människor är objektet för Guds kärlek.
Vår uppgift är att svara an på denna Guds kärleks längtan efter gemenskap med oss.
Gud, den Förste Sökaren...

I den äldre översättningen står det så här:

MED LENA BAND DROG JAG DEM,
KÄRLEKENS BAND,

JAG LÄTTADE OKET ÖVER DERAS HALSAR,
JAG SÄNKTE MIG NED TILL DEM OCH GAV DEM FÖDA.

Kärleksrep. Lena band.

Profeten Hosea var Nordrikets sista profet (Israel var delat) och han talar starka ord, ca 2300 år tillbaka i tiden.
Men inte bara talade, Hosea levde ut det budskap som Gud ville ge till sitt folk.

Han fick nämligen befallningen att ta en trolös kvinna till hustru.
Med henne fick han tre barn, vars namn symboliserade att folket var förkastat, på grund av sin lockelse till girighet och avgudadyrkan.

Detta äktenskap blir en enda stor liknelse...

DE OFFRAR ÅT BAALSGUDARNA
OCH TÄNDER OFFERELDAR ÅT BELÄTENA...

Vad offrar du?

Detta är den ena sidan av profetens förkunnelse.

Den andra halvan är Herrens trofasthet och kärlek. Gud kan bara inte överge sitt folk.
De får visserligen ta konsekvenserna av sina handlingar, men Gud vill föra dem tillbaka, något annat alternativ finns inte.

MEN HUR SKA JAG KUNNA PRISGE DIG,
OCH LÅTA DIG FARA...

MITT HJÄRTA VÄNDER SIG I MIG,
ALL MIN BARMHÄRTIGHET VAKNAR!

Gud håller dig!

Gud är ingen Låt-Gå-förälder.
Det är allvar.
Synden vill förleda oss, men med kärlekens rep drar Herren oss tillbaka.

Vi hör ihop!
Sammanklistrade med hjärtats längtan efter helhet och meningsfullhet.

Sakramenten limmar ihop oss, med vatten och vin, blod och eld...
Dop och Nattvard.

Allt medan körsbärsträden överdådigt pudrar oss med vitrosa blomsterblad, såsom den "brud" varje människa är inför Kristus, brudgummen...

Trotsa inte trossen.

Ukulelegruppen fortsatte sjunga sin glada sång:

- När vi se'n under stjärnornas ljus, går och lyssnar på nattvindens sus, hör vi ekot från gränder och prång, El Baion, El Baion, El Baion....

Vad rörde sig bak´ de trötta ögonlocken på vår åldrade publik?
Kanske inte enbart positiva minnen.

Svunnen kärlek.
Sviken relation.
Brustna förhoppningar...?

- Vackra drömmar är fyllda av hopp, när vi vandra mot kärlekens topp, klockor ringer sitt dingeli-dong, El Baion, El Baion, El Baion...

Drömhatt.

Gick drömmarna i uppfyllelse? Eller i kras?

Trolöshet.
Mot huvudman.

Mot Gud. Mot sin andra hälft i äktenskapet.
Mot livet självt... ja, djupast sett trolös mot sig själv.

Det är en tuff läxa att läsa.
Profetord och schlagertext.

Hoseas ord visar hur innerligt människa och Gud hör ihop, som ett evigt äktenskap, osynligt genom galaxer och nebulosor.

Detta är ett bärande budskap genom hela Bibeln.
Inte levnadsregler och uppförandekoder! Nej.

Utan ett kärleksrop om samhörighet.

JAG VILL INTE LÅTA DIG KÄNNA MIN VREDES GLÖD.
TY JAG ÄR GUD, OCH INTE EN MÄNNISKA.
HELIG ÄR JAG BLAND ER...

Gud, mitt livbälte.

Hoseas eget namn betyder "frälsning" och är en förebild till Kristus, såsom allt annat i Gamla Testamentet.

Herren gick in under folkets nöd.
Han lät Hosea ta sin trolösa hustru tillbaka.

Det finns hopp!
Förändring, och inte stillastående.

Gud är en levande Gud.
En älskande Gud, med rep, band, snören och trossar i alla dess storlekar!


- Och den kärlek som tändes idag, och som växer med pulsarnas slag, skall jag sjunga och le dagen lång, El Baion, El Baion, El Baion...

Bo Skogh håller takten.

Käre himmelske Far,
så bind mig då tätt till Dig med kärlekens band.

Du är den Ende som känner mig helt och fullt.
Dig vill jag tillhöra, från ungdomens rosa skimmer till ålderns mogna höst, i evighet! Amen.

Mac Gilles låt tonar ut:

- När en gång vi är gamla och grå, ska vi leva på minnen ändå, och ibland ska vi sjunga vår sång, El Baion, El Baion, El Baion...

Vem var det? Vilket tjat! Eller vilken charmör?
Någon som vet? Jag var inte född då.

- Om vi ungdomen inte förstår, om vi buttra och muttrande går, ska vi dansa ännu en gång...

Min Gudstro. På Trossö i Karlskrona.

Och jag tänker att Herren Gud lyfter upp mig i sina armar, snurrar mig ett varv och sätter sedan ned mig på jorden igen, lyckligt yr av hans himmelska omfamning.

Applåderna klingar ut, vi reser oss upp och bugar med stråhattarna i hand.

Den jordiska kärleken uttrycktes i 50 minuters spel och sång.
Men den himmelska kärleken, Agape, har vi alltid med oss i hjärtat.

Vackert så, denna den 7 maj 2015, då Andra Världskrigets fredsdag varat i 70 år...

Underhållningsarbetare.

Musikaliska repslagarhälsningar från Sölvesborg med foto-illustrationer från Borgmästarkajen i Karlskrona,

Helene Sture Bindefelt... eller Helene Repstump Snörfelt...
eller Hosea Helena Uckefelt.

EROTISK TEOLOGI - Mechtild av Magdeburg

Erotisk bro.

Vår Gudsrelation har blivit avsexualiserad.
Jo, du läste rätt.

Vår Nordeuropeiska kristendom har gått miste om det erotiska språket kring att erfara Gud.
Att "bli ett" med varann...

Följ med till 1200-talet och möt en självständig människa som kämpade för kvinnlig frihet, mot kyrkliga hierarkier:
- Mechtild av Magdeburg.

Frihet.

Detta inlägg saxar citat och spännande uttryck från Radions P1 "Teologiska rummet", där filosofen Jonna Bornemark samtalar med teologen Ola Sigurdsson, under ledning av Peter Sandberg.

Du kan lyssna på programmet här i sin helhet:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=3109

Jag bildsätter med den sensuellt formade Ljungaviksbron i Sölvesborg.
Plötsligt ser jag mer...

En kvinna... och en man...

Denna starka kvinna, Mechtild, levde i skarven mellan 1100- 1200-talen, då den etablerade kyrkan hade gått i stå och nya tiggarordnar tog form, med levande kristen tro.

Hon kämpade för kvinnans frihet, och rätten att få leva på olika sätt tillsammans.

Livet då var en smältdegel, liksom idag, och auktoriteter ifrågasattes.
Det religiösa intresset ökade, liksom antalet kloster som erbjöd kvinnorna bildade alternativ till äktenskap och barnafödande.

Mechtild tillhörde en grupp frisinnade, kyska avantgardister - BEGINER.
Dessa valde att stanna kvar i städerna istället, där de levde ett självständigt yrkesliv - men utanför den gängse familjebildningen.

Detta var ett nytt sätt att vara kvinna!

Självständig.

Mechthild hävdade rätten till en egen Gudsrelation.
Den skulle inte gå via kyrkans präster... som dessutom mest var intresserade av världslig rikedom vid den här tiden.

Beginerna var starkt kritiska mot det manliga prästerskapet, och patriarkatet över huvud taget.
Man kan tala om en tidig feminism redan på 1200-talet!

Dessa kvinnor sökte efter nya gemenskapsformer, intellektuellt liv och en djupare Gudserfarenhet.

Den institutionella kyrkan erbjöd inte tillräckligt mycket andlig näring.
Ja, så har det kanske alltid varit.. och är...

En "manlig Gud" med "manliga präster" skapar ju faktiskt ett "Homo-erotiskt" förhållande!

Den strukturen blev allt svårare att hantera... och gled allt längre bort från kvinnornas erfarenheter.

Han. Och han.

En tidig individualism börjar bli synlig.
Att "älska Gud" hör ihop med att också "älska sig själv".
Det var något nytt!

Att beskriva Gudsgemenskapen med vänskapens språk gjorde den store samtida teologen Thomas av Aquino.
Men det erotiska språket fanns redan hos Augustinus på 500-talet, och nu tog Mechtild upp det, och utvecklade det.

Grunden är i Höga Visan:

VAD DU ÄR SKÖN, MIN ÄLSKADE, VAD DU ÄR SKÖN!

Skönhet!

Mechtild skriver:

"JAG SOM SÅ LITEN ÄR, SER PÅ JESUS, ÄTER OCH DRICKER HONOM,
OCH GÖR MED HONOM VAD JAG VILL!
DET KAN ÄNGLARNA INTE GÖRA!"

Det är den kroppsliga sinnligheten som gör det möjligt att bli Ett med Jesus.
Människan står över änglarna i det här fallet, för hon har en kropp. Det har inte de.

Augustinus sa om änglarna att:

- De kan inte vara kloka, för klokhet bygger på kroppens erfarenhet.

Mechtild påpekade att även Gud har en kropp, genom det som i kristendomen kallas för Inkarnationen = Gud kommen i köttet/ kroppen.
I Kristus tar Gud själv kroppslig gestalt och skapar en sorts jämlikhet med oss.

Kroppslig nattvard. Vadstena.

Den kroppslighet som Jesus har, uppfattades som androgyn:
- Jesus är både älskare..
- .. och den kvinnligt blödande och livgivande kroppen.

De smärtor Jesus genomled på korset jämförs med kvinnans födslosmärtor.
Detta blev en strategi att fylla kvinnokroppen med positiva associationer och att överskrida rollen manligt - kvinnligt.

Samtidigt stod Maria närmare de manliga teologernas erotiska beskrivningar av enheten med Gud...

Maria, fångad i Rosenkransen. Vadstena.

Dessa Beginers sätt att tänka visar hur "kön" är mer en social funktion, än biologisk.

Alla kyskt levande män och kvinnor inom klosterrörelserna klev ju ur reproduktionscykeln, barnalstring var inte det centrala!

Det här liknar vår tids Queer-begrepp. Och vi befinner oss fortfarande på 1200-talet!

Alstrar ljus.

Ännu en erotiskt laddad text av Mechtild:

"DÅ TOG DEN HELIGE JOHANNES DET VITA LAMMET JESUS, MED DESS RÖDA SÅR,
OCH LADE DET MELLAN TÄNDERNA I HENNES MUN...

JESUSLAMMET SÖG PÅ HENNES HJÄRTA, OCH JU MER HAN SÖG,  DESTO MER GAV HON SIG ÅT HONOM..."

Sugande känsla.

Mechtild skrev en dialog mellan Själen och Kärleken, där kritik riktades mot de mekaniskt upprepade liturgierna i kyrkan, istället för att lära känna Gud:

- O VE, ÄR DET TÄNKBART ATT DU INTE KÄNNER HERREN,
VARS KÄRLEK VI PREDIKAR?

DU TÄNKER MER PÅ DIN KROPP, DENNA HUND, ÄN PÅ JESUS DIN SÖTE HERRE.
DÄRIGENOM VINNER DU INTE HANS ÄRA.

Frågan de ställde sig var:

- Vad ÄR det gudomliga? Och vad ÄR jag?
Det måste undersökas. Det är inget färdigt koncept. Men inte genom mekaniska böner.

Vad är Gud?

Radiopratarna i P1's Teologiska Rummet gjorde en jämförelse med tennis:

- Man måste träna grundslagen om och om igen. Själva liturgin är såsom grundslagen.
Det är först därefter man kan börja spela tennis/ börja leva ut sin Gudsrelation!

Alltså, vi ska inte sätta det ena mot det andra, för själva Nattvarden var ingen "tom ritual" - den var den mest erotiska föreningen!
Äta Gud...

Den smältande oblaten är som en kyss på tungan...

Kyss mig!

Mechtild och de kvinnliga mystikerna ville inte bryta sig ur den etablerade kyrkan.
Deras erotiska teologi rymdes fortfarande inom väggarna, såsom de bildade kvinnor de var, men de tog ut svängarna till det yttersta.

Och visst fick de kritik.

Johannes Towler menade att känslor är bedrägliga. Sinnena är mänskliga och Gud är gudomlig, bortom våra känslor.

- Hur kan du veta att det är Gud du har mött? Det kanske är djävulen?

Mechtild försvarade sin erfarenhet av sinnenas pålitlighet.
Hennes väg till Gud var genom det intima språket och den kroppsliga erfarenheten.

Intim samhörighet.

När det talas om att "känna - och bli känd" - "känna Gud - och bli känd av Gud", så är vi mycket nära sexualiteten.

Att erfara - och erfaras av den andre.

Jonna Bornemark betonade hur kraftfullt detta är:

- I orgasmen exploderar strukturen och löses upp inifrån!

Mechtild använder sig av detta språk då hon beskriver sin Gudsrelation: att bli Ett. Gå upp i Allt. Förenas.

Uno Mystica.

Den totala föreningen.

Uno Mystica. Vi blir Ett.

Men det är inte slut där.
Mechtild kommer tillbaka efter orgasmen och behåller Gud hos sig, liksom man behåller sin älskade.

Ja, hon behåller denna Gudsförening i sig. Hela världen förändras.

Mechtild erfar världen mellan sig och Gud.


Nordeuropeisk kristendom har alltså gått miste om detta sätt att tala om Gud.

Sexualiteten har reducerats till att bara handla om fortplantning.
Nej!
Det är en bisak!

Den erotiska erfarenheten är minst lika viktig.

Sagt av en kvinna på 1200-talet...

Gudsrelationen har blivit avsexualiserad... och har därmed förlorat sin innersta gemenskap.

Programledaren Peter Sandberg avslutade Teologiska Rummet här.

Sensuellt.

Men jag får alla mina egna tankar bekräftade:

* En abstrakt och "könlös" Gud är ointressant (alltså inte man/ kvinna) och har mist sin kraft.

* En gudstjänst utan musik och språk som sätter igång pulsen, är utan "stake" och berör ingen.

* Att fastna i beskrivningar av Gud är också ointressant.
Det är den personliga erfarenheten som är värd något. Precis som när man blir kär.

* Jag sörjer att den smutsiga pornografiska industrin har berövat oss erotiken.
Hur ska vi göra för att erövra den tillbaka?

Kanske genom att läsa Höga Visan högt för varandra!

Inleda varje gudstjänst med teologisk erotik... för att hjälpa varandra se hur innerligt nära Gud vill vara i oss och med oss!

Och innan vi går och lägger oss.

AV SÖTMA DRYPER DINA LÄPPAR, MIN BRUD,
DIN TUNGA GÖMMER HONUNG OCH MJÖLK... H V 5:11.

VAKNA NORDANVIND!
SUNNANVIND KOM!

BLÅS GENOM MIN TRÄDGÅRD SÅ ATT DESS VÄLLUKTER FLÖDAR.

MÅ MIN VÄN KOMMA TILL SIN TRÄDGÅRD OCH NJUTA DESS HÄRLIGA FRUKTER! H V 5:16

Kom! Njut mig!

Om Bibeln är så rosigt doftande behöver väl inte vi vara pryda?

Då är ju samlagsfamnen en underbar predikan och erfarenhet av den stora sammansmältningen, den mellan Gud och Människa!


Jag låter mig själv avsluta detta inlägg med ett citat ur min bok "Den långsamma kärleken":

"De låter Guds ord följa med ända in i den äktenskapliga föreningen.
- Pang! Varde ljus!
Universums Big Bang är en enda jättestor orgasm, där all världens energi slungas ut i kosmos stora livmoder.

- Bliv till!

Ja, jag vill bli till i dina armar! Älska mig hel, älska mig tillbaka ty jag var nära dödsriket.

Älska mig in i livet igen.
Jag omsluter dig liksom du omsluter mig.

I honom och Genom honom och Till honom tillhör all ära och härlighet.
I evighet!

Detta är äktenskapsteologi på sängkanten.

Det är vår skyldighet att älska.
För Guds skull."

Älska!

Sammansmälta hälsningar från
Helene Sture Mechtfelt,

- teologisk bro-sensualist!

VANDRING "EN KORT TID"

Staven och Stigen.

I förra veckan tog jag min pilgrimsstav och gav mig ut i vitsippslandet.

Öar och sjöar av dessa gudomligt vackra blomster kantade vår väg.
Men endast den som står på knä kommer nära livets förunderligheter...

Med mig att fundera på, hade jag veckans evangelietext om "Vägen till livet".

Johannes skriver om den korta tiden, kapitel 16:16-23.

Först en frukostmacka.

JESUS SA:

EN KORT TID OCH NI SER MIG INTE LÄNGRE.
ÄNNU EN KORT TID OCH NI SKALL SE MIG IGEN.

Detta är påskens perspektiv, tiden mellan långfredagen och påskdagen.
Tre evighetslånga dagar i dödsriket...

Och åter igen tänker jag även med de syriska flyktingarnas perspektiv:

Via sms, mail, Viper, Skype och allt vad dagens alla mediala appar kan heta, skickas hälsningar till familjer kvar i krigets Syrien:

- En kort tid och ni ser mig inte längre, men ta det lugnt!
Vi kommer att återförenas!
Ännu en kort tid, och ni skall se mig igen, om bara svenska ambassaden i Istanbul kan boka en tid för er... och om den turkiska personalen vid gränsen till Libanon inte bråkar med detaljer...

Ingen gränskontroll här.

Lärjungarna fattade ingenting. Kanske inte vi heller.

VAD MENAR HAN NÄR HAN SÄGER "EN KORT TID..."?

Hur ska man förstå att någon, denne Jesus Kristus Guds son, måste ge sitt liv för att vi alla ska få leva?

Hur ska vi någonsin förstå att döden måste dödas inifrån, för att våldets spiral ska få ett slut?
Syndens konsekvens måste få en lösning.

Och hur ska de kvarvarande familjerna i Aleppo, Damaskus och Tartus orka vänta på att slippa ut ur dödens land?

Och ännu mer och, hur skall den som lyckats ta sig hit, till landet av frihet och blommande vitsippor, orka bygga upp en ny tillvaro när de är "socialt döda" från sitt sammanhang?

Frihetens Land.

Eller, för att ge en annan infallsvinkel med statsminister Stefan Lövéns 1 maj-tal idag:

- I Sverige finns det 80.000 arbetslösa ungdomar...

En av de asylsökanden kommenterade detta:

- Varför tar ni emot oss när ni inte har varken jobb eller bostäder?
Er "snällhet" är ingenting värd! Särskilt inte när ni inte heller kan skilja mellan muslimer och islamister, dem som vi har flytt ifrån...

Jag snubblade på en rot på stigen...

Upp igen.

SANNERLIGEN JAG SÄGER ER:
- NI KOMMER ATT GRÅTA OCH KLAGA, MEN VÄRLDEN SKALL GLÄDJA SIG.

- NI KOMMER ATT SÖRJA, MEN ER SORG SKALL VÄNDAS I GLÄDJE.

Jesus talade till sina lärjungar - och till dig och mig just nu - och förklarade att "världen" alltid gläder sig när de dödat en sanningssägare...

Profetens lott.

Frälsarens öde.

Men även synden måste tjäna Guds syfte att befria världen från dess eget förtryck.
Döden vänds till liv.

Ni som känner sanningen inifrån ert eget hjärta, vet att allt dödande är fel.
Men medan ni gråter och klagar, minns att jag ger mitt liv frivilligt, det är ingen som tar det ifrån mig!
Så tänker jag mig att Jesus säger.

Vilket är starkast?

Han uppmanar oss också att ha det lååånga perspektivet; minns att sorgen går över och att den kommer att vändas i glädje.

Världens alla djävla långfredagar kommer att ha ett slut!
Det kommer en påskdag, en nystart, en försoningsdag där alla konflikter ska få sin fredliga upplösning.

Vår lilla pilgrimsvandring i Sölvesborgs bokskogar tog sin väg tillbaka in genom staden, förbi Tingshuset mot alla mäktiga magnoliaträd.

Gunnar Asplunds tingshus.

JESUS SA:
- NÄR EN KVINNA SKALL FÖDA HAR HON DET SVÅRT, FÖR HENNES STUND HAR KOMMIT.

MEN NÄR HON HAR FÖTT SITT BARN, MINNS HON INTE LÄNGRE SINA PLÅGOR, I GLÄDJEN ÖVER ATT EN MÄNNISKA HAR FÖTTS TILL VÄRLDEN.

NU HAR OCKSÅ NI DET SVÅRT.
MEN JAG SKALL SE ER IGEN, OCH DÅ SKALL NI GLÄDJAS,
OCH INGEN SKALL TA ER GLÄDJE IFRÅN ER!


Min tanke och bön går till alla de flyende kvinnor som är gravida, eller har fött på okänd mark, under osäkra förhållanden.
Jag ber för de barn som föds i Ingenmansland, med osäkert medborgarskap och avsaknad av personnummer...

Ännu är goda människors välvilja i majoritet.

Stadspilgrimsvandring.

Låt oss också be för den välfärd som blir allt svårare att färdas i, utan jobb och bostäder.
Systemfel och girighet med felaktiga skatter hindrar livet från att flöda.

Vi färdas inte alls "väl".

Pilgrimens nyckelord är en protest mot detta, fångat i de sju orden:

- Frihet, Enkelhet, Tystnad, Bekymmerslöshet,  Långsamhet, Andlighet och Delande.

Vägvisare.

Vi vandrar här på jorden endast "en kort tid".

Låt oss då glädjas över varje människa som räddas över "Dödens hav" och ur "Krigets länder" och "föds på nytt" i frihet.

Men min bön är också att vi ska hitta en realistisk hållning, där lagar och paragrafer stöder människors behov på ett enkelt och meningsfullt sätt.
Samt värnar sitt eget folk.

Jag önskar att Vägen till Livet skulle vara kantad av körsbärsblom för varenda människa!
Men de flesta får trampa på urspottade kärnor...

Gud vår Fader,
tack för den innersta glädje Du ger oss,
en glädje som inga system kan ta ifrån oss!

Din försoning genom långfredag till påskdag är en källa till lovsång för oss.

Led oss på Dina vägar, i försonlighet, respekt och tydlighet, mot det mål av frälsning och befrielse som Du har lovat oss.

Tack Jesus Kristus för att Du alltid pekar på det som är Guds väg:
- att vi skall älska varandra, såsom Du först har älskat oss.
Amen.

Värmande buljong vid hemkomsten.

Och till sist.
Vi har det bästa framför oss.

När Jesus säger att vi ska ses igen, eller för första gången, så är det ett löfte från framtiden som kan ge enorm livsstyrka, här och nu.

I väntan på hans återkomst dricker jag en kopp varm buljong...

Korta vandringshälsningar från
Helene Sture Vitsippsfelt,

- pilgrimsvandrare och kort-tagare.

SYRISK VALBORG och 1 MAJ

Våren exploderar.

Hur ska man förklara vad Valborgsmässofirande är för asylsökanden från de varma arabländerna?
Våren finns ju inte som årstid på samma sätt där.

Men Rania och Ranim gav svar på tal:
- Hejdå vinter, välkommen vår!

Och även de förundras över körsbärsträdens explositionsartade skönhet och den knallgula forsythian mot blå himmel.

Integration; språkcafé i kyrkan.

På kvällen samlades folket på kajen vid innerhamnen. Sölvesborgs körsällskap sjöng in våren med alla de älskade melodierna.

- Vintern rasat ut bland våra fjällar - ja, det finns höga bergskedjor i Syrien också.
- Glad såsom fågeln i morgonstunden - ja, vi har bitvis samma fåglar hos oss.
- Sköna maj välkommen - nej, det är inte så märkvärdigt...

Detta är en av de få högtider som jag - och vi som kyrka - inte bär något ansvar för.
En stor känsla av välbehag och frihet infinner sig så fort den första tonen klingar!

Sölvesborgs körsällskap.

Inom mig blandas som vanligt både schlagers och psalmer... "Ta mig till havet" och "Likt vårdagssol i morgonglöd"...

Jag stod redan vid havet.. och såg en båt i mörkret glida fram med eld ombord.
Vad skulle nu hända?

På en flotte ute i vattnet var en stor hög med ris staplat.
Båten närmade sig och tände eld på högen...

LIKT VÅRDAGSSOL I MORGONGLÖD
GICK JESUS FRAM UR NATT OCH DÖD
TILL LIV FÖRUTAN LIKE... Psalm 198:1

Flott med brinnande eldflotte.

Det var spektakulärt att se "vattnet brinna"... Varma ångor från brasan dansade ut på havsytan likt älvor.
Det sprakade och gnistrade.

Folk sträckte upp sina händer för att fotografera med sina smartomobiler. Så man säkert skulle veta att man varit där. På riktigt.

Ibland ser kameraögat mer än det egna.

Ljusflammorna tog sig en annan skepnad för min del.
Är det någon som kommer gående?

På Vattnet?!

Jesus går på vattnet?!

Jag kippade efter andan när jag tittade på mina bilder när jag kom hem.

Det "andliga ögat" kan se tecken och hälsningar i det alldeles naturliga skeendena.

Jesus kommer med Love & Light. Ja, sannerligen! Amen.

DÄRFÖR SÅ LÄNGE VÄRLDEN STÅR
DET EFTER VINTER KOMMER VÅR
OCKSÅ I ANDENS RIKE.

Körsbärsblom bakom St Nicolai kyrka.

Många av våra syriska vänner såg vår glädje när vi avslutade firandet med ett hurrar-rop för våren, och med den svenska nationalsången.

Vi gladde oss tillsammans.

Men sedan small det till... av fyrverkeripjäserna - Pang!

Barn och flyktingar tycker inte självklart om dessa smällar. Inte jag heller.

- Everyday in Damaskus it's sounds like this, boom, boom...

Hjärtat bultade av längtan efter både en arabisk vår värd namnet, och vår i Andens rike, där ingen ska ta vår kristna frihet ifrån oss!

Krigiska eller fredliga smällar?

SOM FÅGLARS KÖR I LUND OCH MARK
BESJUNGER VÅREN BLID OCH STARK
OCH LIVETS ALLA UNDER.

VI MÅ BESJUNGA MED VARANN
HANS LIV SOM DÖDEN ÖVERVANN... Psalm 198:2


Dagen efter, idag 1 maj, hände något annat tidigt på morgonen, som med flyktingens ögon inte är alldeles roligt...

Marscherande, taktfasta fötter trampade förbi utanför på gatan.
Kl 07!!
Trummors rytm väckte sovande vårfirare...
Jag vaknade med ett ryck och undrade:

Är det soldater? Militärparad? Krigsvarning?

Nej, det var bara den fina musikorkestern som håller liv i sina traditioner...

Det är nyttigt att få sina perspektiv ifrågasatta.
Och att få somna om igen! I trygghet.

Magnolia-prakt.

Nu faller ett vackert vårregn över bygden och tillåter oss att vara inne och vila.
Inget hårt trädgårdsarbete här inte!

Och ingen demonstration heller för den delen.

Bara en mediationspromenad, med böner om fred och samförstånd i hela Mellanöstern.

Ber om fred.

SNART ALLA ÄNGAR STÅ I SKRUD
OCH SKOGEN KLÄDER SIG SOM BRUD
NÄR LIVETS KRAFTER BLOMMA.

SÅ KOMME VÅR I JESU NAMN
I FOLKENS LIV, I KYRKANS FAMN
TILL ALLA SJÄLARS FROMMA.

Och för att riktigt betona integrationen - inte bara med språkcafé i kyrkan och högtidsfirande - vill jag bjuda på en syrisk dadelkaka, ett experiment från gårdagen:

Testa!

                        SYRISK DADELKAKA

20 st dadlar kärnas ur och mixas med 2 dl kallt kaffe.
2 ägg blandas i smeten.
Blanda 2 dl vetemjöl, 2 tsk bakpulver, 2 msk kakao, 1 dl strösocker (mer behövs inte!) och 1 dl havregryn samt en nypa salt.
Smält 100 gram smör och rör i.

Grädda i 175 grader, ca 45 min. Njut!

Ljusgröna körsbärshälsningar från en glad fågel i lunden,
Helene Sture Valborgsfelt,

- vårfirare och språkstödjare.