Skärtorsdag - reningens dag.
Ve och väl. Ska vi önska någon "ve" eller ska vi önska någon "må det gå dig väl"?
Nu är påsken här och vi följer dramat genom bibeltexterna i kyrkan.
Lärjungarna är samlade, de tolv som Jesus hade valt ut, utan att bortse från deras karaktärsbrister.
De ligger till bords (inte sitter!) (den välkända tavlan är fel...) och Jesus vet vem det är som skall förråda honom.
Det måste ske.
- MÄNNISKOSONEN GÅR DEN VÄG SOM ÄR BESTÄMD,
MEN VE DEN MÄNNISKA GENOM VILKEN HAN BLIR FÖRRÅDD!
Lukas 22:22.
Altartavlan i Vikens kyrka.
Vi har länge predikat ett vackert evangelium om Guds kärlek. Det är så gott och snällt att vi helst går från Palmsöndagens viftande med glada palmblad direkt till Uppståndelsen.
Det blir tyvärr ett falskt evangelium.
Vi hoppar gärna över det onda, lidandet och smärta. Men Jesus säger hela tiden:
- Det måste ske.
Det som verkligen händer i Stilla veckan är allt annat än stilla. Det borde heta "Våldsamma veckan"!
Jesus renar templet genom att välta undan försäljarnas bord. Det skall vara ett bönens hus, inte en plats för kommers och babbel.
Vikens kyrka - ett bönens hus.
Han konfronterar maktens män, avslöjar upproriskhet mot Gud och utnyttjande av människor. Det religiösa systemet har blivit korrupt. Ja, Jesus utmanade synden för att bryta dess makt.
Och gör man det, då sätter man dödens demoner i rörelse.
Innan försoningen på korset måste själva konfrontationen komma.
- Det måste ske.
Den våldsamma veckan är i full fart.
Det blåste kraftigt på Öresund.
Tänk om Jesus hade varit New Agare... Då hade han sagt:
- Jag värderar inte... jag dömer inte....
- Jag affirmerar fram godhet och ljus...
- Det finns ingen ondska... Aj! Ta bort spikarna!!
Men nu är Jesus Guds son, med den klarhet som bara Ren Rättfärdighet kan åstadkomma.
Fundera på dessa ord: om-döme, be-döma, döma och för-döma.
Det är fyra olika händelser som hanterar detta liv på gott och ont. Den som förnekar ondskan lever i en lögn.
Nya Testamentet ber varje kristen att ha gott omdöme så att vi kan bedöma vad som är rätt och fel.
Gud själv är en domare, som kommer att döma varje gärning, i betydelsen frikänna eller fördöma.
Vi får inte fördöma varandra, det tillhör Gud. Men vi får, och ska, bedöma det som sker i syfte att söka det goda. Och när det blir fel, söka förlåtelsen.
Bedöm farleden. Säg inte "jag värderar den inte..."
Ve dig! Eller "må det gå dig väl".
Vi vill höra att allt ska gå bra. Andra kan gott få höra ett litet "ve" då och då, men inte jag!
En religion skall vara skön och bekväm. Annars byter jag livsåskådning...
Vi vill ha Nåd utan Omvändelse.
Men Jesus visade tydligt denna våldsamma vecka att det behövs rening, avslöjande av onda strukturer.
Det var ju därför han tvättade lärjungarnas fötter, för att visa att han är en tjänare av liv och renhet.
Skärtorsdag - "skära" = rena. Den Rena Torsdagen.
Så gjorde även vi, efter gudstjänsten i Vikens kyrka.
Vi gick ned till havet och gjorde en rening... Sanden mellan tårna bar syndernas förlåtelse med oss hem.
Iskallt!
Den som har gjort Jesus till en snäll söndagsskoleherde har inte läst hela evangeliet.
Jag är oerhört tacksam att han tar itu med all mental smuts.
Och det drabbar ju oss. Var och en får höra att ve-ropet gäller även just dig och mig...
Paulus säger att vår kropp är ett tempel för den helige Ande. När Jesus rensar templet, betyder det att han även vill rensa oss från girighet och fel fokus.
Guds rättfärdighet kräver renhet.
RENA MIG SÅ BLIR JAG REN.
HELA MIG SÅ BLIR JAG HEL.
DRAG MIG TILL DIG, SÅ FÅR JAG RO.
Rena mig...
Det stannar inte vid det.
Det som Jesus konfronterar, vill han rena, för att befria oss ifrån!
Modellen är:
- konfrontation - rening - korset -uppståndelsen.
Eller med teologen Todd Coconatos ord:
- confrontation - cleansing - cross -ressurection.
Om man hoppar över mittendelen, då missar man transformationen, försoningen.
Hoppa inte över frälsarkransen.
Alltså, Jesus avslöjar inte synden får att få oss att skämmas. Tvärtom. Han avslöjar den för att befria oss ifrån den!
Renandet var inte en förkastelse. Det var en upprättelse!
Jesus visar att templet, och vi alla, tillhör Gud!
- Låt det ske.
Vad betyder då detta?
När vi bjuder in Jesus i våra liv, då är det inte bara som Räddare, utan också som Herre.
Vi tillåter honom att söka våra hjärtan.
Vi ger respons på det han gör.
Andra sidan av reningen finns - kraft!
Sen kommer kraften!
Det stora är att Gud än idag upprättar människor överallt där man är villig att följa honom. Inte bara det glada firandet, utan också genom försoningsarbetet. Inte bara löftena om evigt liv utan också själva vägen, processen, dit.
Därför att när Jesus verkligen får tillträde till ditt och mitt liv, då är uppståndelsen inte bara något "vi tror på", utan det är något vi LEVER!
Så blev förrädaren Judas runt bordet vid den sista måltiden använd i försoningens tjänst.
- Må det gå dig väl... Inte bara "ve dig"...
Mat-allergier... Klagan. Jesus sitter där ensam.
I Skärtorsdagens gudstjänst kläddes altaret av som ett tecken på hur Jesus blev utblottad.
Kantorn spelade "Jesus för världen givit sitt liv" men ökade volymen på sista versen till värsta crescendot - och stängde av luften till orgelpiporna så att det tjöt i kyrkan... Aldrig har jag hört något så våldsamt i en gudstjänst, och så rå-ärligt gestaltat!!
Påsken är på riktigt.
Renade hälsningar på Skärtorsdagen,
Helene F Sturefelt,
- med inspiration från blivande pastorsadjunkten Alex Bille, och teologen Todd Coconato.
Kristus - brödet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar