ANNANDAG PÅSK i HÖGANÄS

Altaret i kyrkogårdskapellet i Höganäs.

Påskens drama fortsätter. Lärjungarna och många med dem är förkrossade av att Jesus är död.

Hopp om befrielse från den romerska ockupationen dog. Längtan efter förändring försvann.

Vad var det som hade hänt egentligen?

Mina systrar och jag begav oss till kyrkogårdskapellet i Höganäs. Där skulle Emmausmässa firas, gudstjänsten som lyfter fram de två ledsna lärjungarna på väg hem från Jerusalem.

Men nu när jag sitter och skriver så blandar sig världsnyheterna in i bibeltexten, så jag glider mellan seklerna...

På väg till kapellet.

Medan de gick där och samtalade med varandra om allt som hade hänt, kom en främling och slog följe med dem.

- Vad går ni här och talar om?

De såg så sorgsna ut.

- Du måtte vara den ende som inte vet vad som har hänt!

- Vad har hänt?

- Jo, först lokalt alltså, i förrgår härjade stormen Dave så pass att jord från Listerlandets åkrar bildade bruna sandmoln över E22 så att det blev en seriekrock med många bilar...

- Det var illa.

- Och sedan regionalt så har den giftiga batterifabriken i norr orsakat stora förluster.

- Är ni inte rädda om varandra?

De lyssnade inte på främlingen, utan fortsatte prata.

Jordflykt.

- Sen är det alla globala nyhetsrapporteringar att många vill driva judarna i döden, ut havet så att de försvinner för evigt från sin lilla landremsa...

- Mitt folk?

- Ja, vårt folk. Ismaels ättlingar har vapenfabriker som snart kan förinta hela Israel. Men nu har det kommit till vår kännedom att en mäktig president precisionsbombar deras vapendepåer för att förhindra en katastrof.

- Men har ni inte blivit fria från den romerska ockupationen?

- Jo, vi är en fri demokrati nu, men det är så mycket hat mot oss att den andliga striden snart är övermäktig...

Främlingen stannade och såg mycket allvarlig ut.

- Förstår ni vad det är som händer?

- Nä, vi fattar ingenting! Och vår herre och Mästare är död! På ett kors!! Avrättad som en brottsling, han som var så gudomligt underbar.

Kleopas och hans hustru.

Den kvinnliga lärjungen sa:

- Några av våra vänner säger att de har mött vår Mästare helt levande! Vi tror att de yrar...

Då sade främlingen:

- Förstår ni så lite? Är ni så tröga till att tro? Skulle inte Messias lida detta och sedan gå in i sin härlighet?

Och med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om Honom överallt i skrifterna.

Jesus Kristus.

Han är där!

Det lilla kyrkogårdskapellet i Emmaus, nej i Höganäs, var fullt av folk. Vi var många som ville lyssna till berättelsen hur Jesus öppnade de sorgsnas ögon, så helt utan förväntan.

Konfrontation - uppgörelse - sanning - omvändelse - försoningsdöd och uppståndelse.

Kleopas och hans hustru hade undvikit allt det våldsamma och kunde inte se att det skulle vara en del av Guds plan. De ville hellre tänka på hur hungriga blev mätta och sjuka blev helade...

- Älskade vänner, sa Jesus, det går inte att blunda för ondskan, då får den fritt spelrum. Synden vill bomba bort vårt folk och driva alla till att hata varandra. 

Men Guds väg är annorlunda, sa den uppståndne Jesus och vandrade med dem i vägdammet.

Han fortsatte:

- Ondskan kräver offer, och det är inte ni! Det är jag. En gång för alla. Och aldrig mer därefter!

Emmaus-scenen. Brunnby kyrka.

Och församlingen i Höganäs sjöng:

MIN FRÄLSARE LEVER, JAG VET ATT HAN LEVER,

FAST VÄRLDEN HAR SAGT HAN ÄR DÖD.

OCH INGET KAN SKILJA MITT HJÄRTA FRÅN HONOM

EJ ÄNGLAR, DEMONER OCH NÖD.

EJ SÅ SOM MAN RÅKAR EN FRÄMLING PÅ GATAN

NEJ, SÅ SOM MAN SER PÅ EN VÄN.

EN VÄN MAN HAR DRÖMT OM I NÄTTER OCH DAGAR

OCH ÄNTLIGEN FINNER IGEN.

Sv Ps 313.

Trosvissa psalmer.

Nu var de framme hemma i byn Emmaus och det började bli kväll. De bjöd främlingen på kvällsmat. Han tog brödet, bad tackbönen, bröt det och gav åt dem.

Då!

Då öppnades deras ögon och de kände igen sin herre och Mästare, men han försvann ur deras åsyn, som upplöst i en dimma med brun jordsand från Listerlandet.

Och prästen i kyrkogårdskapellet beredde nattvardsbrödet och hällde upp nattvardsvinet. Hon bjöd oss alla fram att stå i en stor cirkel. Vi trängde ihop oss. I mitten låg en tjock matta och under den var luckan till hålet i golvet där kistan lyfts upp från källarens kylrum...

Vilken fruktansvärt bra plats att fira uppståndelsen på!! Nästan makabert, och alldeles rätt. Och lite läskigt.

- För dig utgiven.

- För dig utgjutet.

Enkla nattvardskärl.

Vi tre systrar hamnade framför altaret i cirkeln. Det blev ett osynligt kraftcentrum mellan korset på altaret och kistluckan under mattan... Frimodighetens Ande var där.

Jag stämde upp i sång:

- I min Gud har jag funnit styrka, i min Herre har jag allt. Han har öppnat för mig en väg och bytt min ängslan i jubelsång! Sjung lovsång alla länder!

Annandag Påsk handlar om påskens vittnen.

Nu får vi berätta!

Det har jag just gjort.

Emmaus, på riktigt, utanför Jerusalem.

Varma hälsningar, 

Helene Sture Påskfelt,

- gudstjänstfirare i Kullabygden.