NATANAEL-DAGEN

Skotta fram äppelträdet.

Gick världen under? Lever jag?
Måste gå in och kolla på Facebook om jag är kvar på tidslinjen...

Hysteirn kring Maya-kalendern påverkade inte mig, så jag bestämmer mig för att uppstå till livet igen, denna dag som tillägnas Natanael.

Alla dessa konstiga namn i almanackan.... Kan de inte klämma in Liam, Tindra och Kevin istället?
Nej, förty almanackan är en helgonlista, som hjälper oss komma ihåg modiga män och kvinnor, som inte sviktit sin tro och gemenskap med Jesus Kristus.

Altarskåpet i Sillhövda kyrka.

Vem var Natanael?
Lämna julpyntet för en stund, och lär dig nå´t som du kan samtala om runt bordet se´n!

I många kyrkor finns altarskåp där lärjungarna är avbildade med sina attribut.
I Sillhövda kan man se honom med sin hud hängande över armen...

NATANAEL var alltså en av de tolv lärjungarna.
Han var en from person med meditativt sinne, men han var tveksam till att Messias verkligen skulle komma ifrån Nasaret. Hans tvivel fick honom att söka vidare.

Nasaret, byggd 1969.

Natanael får ett underbart möte med Jesus. Johannes berättar:

FILIPPOS TRÄFFADE NATANAEL OCH SADE TILL HONOM:
- VI HAR FUNNIT HONOM SOM DET STÅR OM I MOSES LAG OCH HOS PROFETERNA; JESUS, JOSEFS SON, FRÅN NASARET!

NATANAEL SADE:
- KAN NÅGOT GOTT KOMMA FRÅN NASARET...?
FILIPPOS SVARADE:
- FÖLJ MED OCH SE!

Detta är ett bevingat ord, tvivlet på att något gott skulle komma från Nasaret. Profetorden talar ju snarare om Betlehem. Hur hänger det här ihop? undrar Natanael.

Det andra ordet är minst lika bevingat: "Följ med och se!".
Detta är grunden för kristen mission. Att själv få se och uppleva.

I jakten på mig själv har jag letat upp mina gamla  dagböcker från 1976. Jag är 16 år och går på Olympia i Helsingborg:

"Alla säger att det där med kristendomen är så bra, och jag försöker verkligen. Men jag vill komma på det själv! Jag tror inte, förrän jag själv har hittat det som de pratar om."

Olympiaskolan ser du längst bort.

JESUS SÅG NATANAEL KOMMA GÅENDE OCH SADE OM HONOM:
- DÄR ÄR EN SANN ISRAELIT, EN SOM ÄR UTAN SVEK.

NATANAEL FRÅGADE:
- HUR KAN DU KÄNNA MIG?
JESUS SVARADE:
- INNAN FILIPPOS ROPADE PÅ DIG, SÅG JAG DIG UNDER FIKONTRÄDET.

Det tog några år för tron att växa fram.
Jag började så smått läsa Bibeln och jag sjöng i Sundsgårdens gospelkör, som höll till på EFS, Bruksgatan i Helsingborg.

Det var alltid bön före övningarna och vissa gånger också bibelstudium. Åh vad jag älskade dessa stunder! Skriften öppnades och klarhet kom, bit för bit.

Och Guds kärlek genom sångtexterna passerade hjärnkontrollen och tog sig ned i hjärtat...
Älskad? Kan man vara så älskad - av självaste GUD?

EFS i Helsingborg. Här föddes min tro.

NATANAEL SVARADE:
- RABBI, DU ÄR GUDS SON, DU ÄR ISRAELS KONUNG!

DÅ SADE JESUS TILL HONOM:
- DU TROR DÄRFÖR ATT JAG SADE  ATT JAG SÅG DIG UNDER FIKONTRÄDET?
SANNERLIGEN, JAG SÄGER ER, NI SKALL FÅ SE HIMLEN ÖPPEN OCH GUDS ÄNGLAR STIGA UPP OCH STIGA NED ÖVER MÄNNISKOSONEN.
                                                 Johannes evangelium kap 1:45-51

Tron föddes i hjärtat! Nu ville jag bära konfirmationskorset som en bekännelse, inte bara som en religionsmarkör...

Eller vad säger ni på "Så mycket bättre", Olle Ljungström och Maja Ivarsson?

* Olle, du bär korset runt din hals men svär som en bortsbindare och sjunger glatt om den prostituerade kvinnan, som har "ditt namn i sin bok..."

* Maja, du har ett litet kors dinglande i örat, men ville inte vara med på de kristna bönerna på behandlingshemmet i USA, för "jag är socialist" som du berättade..
Visst, men varför bär du korset? Skall det skydda dig från... vaddå? Eller vill du verka mer oskyldig än du är?

Hur som helst, korset pekar på Jesus som ser oss var och en, med mycket stor kärlek. Det är verkligen så mycket bättre!

Sakristians krucifix, Sillhövda.

Tillbaka till Natanael.
Från början hette han något annat. Det är mycket vanligt att man får ett annat namn när man blir kristen, för att markera att något nytt har hänt.

Natanael hade det "smidiga" namnet Bartolomaios, eller med den latinska ändelsen Bartolomeus.

Bar = son. Alltså, son till Talmai, på arameiska.
Jesus gav sina lärjungar nya namn, ofta en motsats till deras egenskaper, t ex:

Simon, som var äldst, brusade upp, rusade på - han fick det namn vi känner honom bättre under: Petrus - Klippan. Han mognade från sina utbrott och blev pålitlig och trofast, tack vare gemenskapen med Jesus.

Namnet Natanael betyder "Gud ger".
Vilket underbart namn till den som är butter och tveksam...

Undrar vad jag - Ordkrigaren - skulle kunna få heta? Smygande Tystnaden.. kanske?

Käre Bartolomaios, Gud ger! Gud ger dig svar! Sök och du skall finna.
Gud är alla goda gåvors givare.
- Större ting skall du få se! sa Jesus till honom.
Och nu till dig och mig.

Gud ser oss mitt i julpyntet, Gud ser dig mitt i julbaket och skinkgriljeringen, och undrar:
- För vems skull gör du detta?

Julbröd, för Guds skull. Och familjens.

Här sitter jag under korkeken och luktar på mina dammråttor, studerar de gamla skrifterna och hittar liv, salighet och mera LIV!

Så bra att min man har köpt färdiga köttbullar, färdig grönkål och färdig senap, annars hade jag varit helt färdig, eller ofärdig... verkligen ofärdig!

Tack käre Jesus för att DU ser oss, mitt i allt det vi har för händerna.
Jag vilar en stund och umgås med Dig, Herre, för jag vill så himla gärna se himmelen öppen!
Jag vill se alla änglarna stiga upp och ned över Dig!

- Mitt barn, mitt älskade barn, jag lägger mig själv i era händer, jag, som är Mänskosonen, lägger mig nu i krubban, för att era mänskliga händer ska föra mig vidare...
Mina tolv lärjungar förde mig vidare ut över världen, nu är det din tur, mitt älskade barn. Jag är med dig.
Amen.

Böneplats under äppelträdet.

En fråga till:
Hur gick det till när Bartolomaios Natanael tog sig till Indien för att starta nya församlingar?
Hur gick det till när han kom till Mesopotamien, Partien, Lykaonien och Armenien?

Och käre vän från forntiden, hur stod du ut när du gick mot martyrdöden, för Jesu skull, där traditionen säger att du blev ihjälslagen med påkar, flådd levande och korsfäst upp och ned... och sedan slängdes din kropp i en säck i havet?!

Det får väl vara någon måtta?!

Men, så kraftfull är gemenskapen med Jesus att man antingen döljer den med blod, eller glitter...

Glitter. Och blodröda kulor...

Så sitter du där, under fikonträdet och ber, med tre knivar symboliskt vid din sida...

Din vän på 2000-talet,
Helene Sturefelt, pånyttfödd.

GUD PÅ TIDSLINJEN

Bönelappar. Också en tidslinje.

Nu har Matz, Karin och Laine gjort ett inlägg på din tidslinje.
- Va`? Min tidslinje?

Vägen från vaggan till graven... Här kliver vi runt i varandras sekunder och dagar, och gör små spår... utan att vi ser varann!
Klick i boxen - oj nu meddelar Sensus att Jordens undergång är här... Sluta!

Bättre är att Gud finns på varje människas tidslinje - ja, nu till jul firar vi det stora genombrottet då Gud kom till oss, in i Tiden.

Krubbans halmtak, i tiden.

Värre är det med den västerländska feltolkningen av Maya-kalendern.

Världen skall inte alls gå under. Jag fick trösta grannflickan att hon inte behövde vara orolig...
Nej, det handlar om en tidsålder som är slut, och att en ny börjar, menar de.

Vi i västerlandet lever så långt utanför verkligheten att vi måste tugga i oss katastroffilmer och domedagsprofetior, för att få en kick att leva av...
Undergång säljer.

Förr räckte det att man slaktade grisen till jul för att man skulle förstå vad verkligheten går ut på...

Spår. I verkligheten.

Allt medan snön vräker ned över Blekinge och gör allt för att dränka oss i vitaste vitt, tänker jag ha ett bibelstudium med dig, vad gäller detta med TIDSÅLDRAR.

I bakgrunden dundrar lite lämplig domedagsmusik från en gammal hårdrocks-CD med Accept. Lämpliga titlar som "Not time to lose" och "Restless and wild" håller pulsen igång.

Inlägget kryddas med autentiska foton från Efesos i Turkiet, där katolikerna tänker sig att Jesu moder Maria levde och dog - en säker plats, om uti ifall att... ?

Har Maria verkligen bott här?

Lotta Bromé hade igår på P4 Extra ärkebiskop Wejryd som gäst.

- Att kunna förutspå domedagen har ingenting med kristen tro att göra fastslog vår gode Anders.
Även om många sekter som Jehovas Vittnen försökt, så finns det inget stöd i Bibeln, fortsatte ÄB.

"Dagen och timmen känner ingen, inte ens änglarna, inte ens Sonen, ingen utom Fadern" citerade Wejryd.  Matteus kap 24 vet mer.

En stadig förankring i Bibeltexten är den bästa vaccintationen mot vidskepelse och feltolkningar. Skrift skall med skrift tolkas. Gärna kombinerat med ödmjukhet...

Och här passar jag på att kasta en hård snöboll på alla de predikanter, som har behov av uppmärksamhet och gör sig märkvärdiga, då de tror sig "veta när domedagen är här".
Det är ett säkert tecken på falskhet!

Många "new-agare" befinner sig på platser där Maya-folket levde, och väntar...
De är vår tids gnostiker.

Mariastatyn, norr om Efesos, Turkiet.

Tid och datering spelar en stor roll i Skriften.

Tid som "existensform" är central, där "tid och evighet" inte är motsatspar utan hör ihop.
Vill man förstå tidsbegreppet, måste man lämna det mekaniska betrakelsesättet.
Bibeln radar inte upp tidsenheter i låsta positioner.

Liksom varje detalj i tillvaron har en relation till helheten, så har varje punkt i tiden en förbindelse med all tid.

Alla tider är närvarande i varje ögonblick!

Berget hör ihop med sandstranden.

MEN NU HAR KRISTUS TRÄTT FRAM, EN GÅNG FÖR ALLA, VID TIDENS SLUT, FÖR ATT UTPLÅNA SYNDEN GENOM ATT OFFRA SIG SJÄLV.
Hebr 9:26

I den grekiska grundtexten står det "vid tidsåldrarnas sammandragning" för att använda ett kvinnligt språk!
"En gång för alla" står i relation till all tid som funnits.

 "När tiden var fullbordad" d v s mogen för Guds frälsningsplan, kom Kristus till jorden. Och han led döden "när tiden var inne".

Gud är på tidslinjen. Han har gjort ett inlägg på din Facebook:
- Var vaksam. Den yttersta tiden är inne... sedan länge.

Det bibliska tidsbegreppet har många nyanser vad gäller innehåll, kvalitet och mål.
Varje tid är vigd åt ett bestämt syfte.

Du känner säkert igen Predikarens ord:

ALLTING HAR SIN TID...
FÖDAS HAR SIN TID OCH DÖ HAR SIN TID.
PLANTERA HAR SIN TID OCH RYCKA UPP DET PLANTERADE HAR SIN TID.

BRYTA NED, BYGGA UPP... GRÅTA OCH LE...ALLTING HAR SIN TID.
KLAGA OCH DANSA, KASTA OCH SAMLA IHOP...ÄLSKA OCH HATA HAR SIN TID, KRIG HAR SIN TID OCH FRED HAR SIN TID.
                                                                                      Predikaren kap 3.

Allting har sin tid.

Detta är det realistiska förhållandet till TID som Skriften presenterar.
Märk väl att även de "onda dagarna" har sin plats...

Bibeln stryker inte medhårs som dagens bredbandsförsäljare...  där de t o m använder våra kristna symboler i sin reklam! Ogillas!

Inom parentes: Du har väl sätt det "svarta fåret" i kyrkan vid en dopfunt... eller nu senast de vise männen vid krubban, men där en av dem måste rusa, ty han fick ett så förbaskat bra erbjudande.... Morr!
Här skulle jag likt mina muslimska bröder och systrar vilja reagera mycket kraftigt, ja med fullt snöbollskrig!

Tillbaka till ordningen.
När Bibeln talar om TID så finns inga årtal finns utsatta... Bara en uppmaning till att vara vaksam på vad som händer.

Var vaksam.

Det grekiska ordet aion =eon = tidsålder, talar aldrig om att en ny sådan skulle ha inträffat.

Även om något avgörande nytt sannerligen har skett genom Guds inbrytande rent kroppsligt i tiden, i Betlehem, och sedan vid korsdöden, uppståndelsen och himmelsfärden, så är vi fortfarande kvar i "denna tidsåldern."

Den är liksom lika våldsam, egoistisk och svekfull som den alltid har varit.
Men, nu finns en dörr öppen...

Vi som är troende har smakat den tillkommande världens krafter (Hebr 6:5) men vi lever alla ännu i den tidsålder som är präglad av synd och uppror mot Gud. Jobbigt.

Både Matteus 12:32 och Efesierbrevet 1:21 talar om "denna världen och den kommande".
Men det finns inga parallella världar.

Jag skulle vilja träffa en aztek och samtala om detta.
En "ny tidsålder" kan inte inträffa så länge människan är fast i sina begär. Styrs det av stjärnorna? Nja... Eller?
Betlehems stjärna var ju ett tecken på att något skulle hända!

En konstellation mellan tre planeter.

När Bibeln talar om "den kommande tidsåldern" så syftar man på tiden efter den kosmiska katastrof som ska ända denna värld och sedan kommer Herrens dom där rättvisa och barmhärtighet skall råda.

HIMLARNA ÄR DINA HÄNDERS VERK. DE SKALL FÖRGÅS, MEN DU FÖRBLIR. DE SKALL ALLA NÖTAS UT SÅSOM EN KLÄDNAD..

MEN DU ÄR DENSAMME OCH DINA ÅR SKALL INTE HA NÅGOT SLUT.
                                                                             Psalt 102:26

Denna tidsålder (eon) vi lever i, når sitt slut när evangelium har förkunnats för alla folk, Matteus 24:14.

Här samarbetar Jesu missionsbefallning med Svenska Bibelsällskapet, alla trogna kollektgivare i kyrkan samt radio, TV och internet...

Och Facebook?!

Vi kan påskynda dagen då Jesus kommer tillbaka genom att starta en facebook-grupp kring Jesu återkomst! Gilla!

Nåja, innan dess får vi hjälpa varann med snöskottningen och lägga ut äpplen till rådjuren.
Det var precis så ärkebiskop Anders menade när han citerade Luther:

OM VÄRLDEN GÅR UNDER IMORGON
SKALL JAG ÄNDÅ PLANTERA MITT ÄPPELTRÄD IDAG.

Gårdagens äpplen idag, för morgondagens skull.

- Hallå! Ni kan komma ut ur era gömställen! Här, ta en spade - och gräv! Skyffla! Gräv.
I Jesu namn.

Linus på Linjen,
alias Helene Sturefelt, tidsoptimist - men när det gäller sjukskrivningen blir jag plötsligt tidspessimist...

MIN TID STÅR I DINA HÄNDER HERRE.
RÄDDA MIG FRÅN MINA FIENDERS HAND... Psalt 31:16

ALLT FÖR PEPPARKAKS-SVERIGE

Orions Bälte över Nybygget.

"Sverige, Sverige fosterland...."
Flaggan är hissad och släktingarna är funna.

Så avslutades TV-tävlingen för amerika-resenärerna, där Anna Britta vann.
"Allt för Sverige" är ett märkligt tävlingsprogram där ett antal sverigeättade personer får chans att hitta sina rötter.

Dryga tävlingar och sega intervjuer ledde till slut fram till en reunion för endast en - och upplösningen  med släkten gavs bara fem minuter för tittarna...

Man kan inte tävla i det som är så känsligt - att förstå vem man är utifrån de biologiska rötterna.

Bron över till det andra landet.

En av dem, Travis, fick veta att hans farfars farfars far (?) hade varit pastor i en församling någonstans i Sverige. Själv var han också kristen och TV visade faktiskt när de bad bordsbön tillsammans sista kvällen.
Tack TV för att ni inte klippte bort det!

Just den fina bönegemenskapen innan måltiden gav mig en "smak av Kristus", en värme som gick rakt in i hjärtat.
Detta är att vara kristen för mig - att välsigna varandra, välsigna Gud i tacksamhet för mat på bordet och tak över huvudet.

Allt missbruk beivras.

Alla livsåskådningar är inte lika bärkraftiga.

Sverige, Sverige fosterland - ett land bebott av bruna pepparkaksgubbar, rädda för sin egen existens eftersom "de andra" inte är så bruna och saknar mandel...

Per Andersjö (C) är en sådan "gubbe". Han utgår från att alla är snälla - vilket man blir när man äter pepparkakor - och säger:
- Öppna gränserna för alla. Alla som vill ska kunna få skapa sig en framtid här.

Centerpartiets idéprogramgrupp föreslår fri invandring, och jag önskar så att jag kunde hålla med.
Men världen består även av andra kakor...  Detta är inte paradiset.

Farliga kakor.

Jag vill inte att Sverige ska bli en fri bas för terroristgrupper.
Jag vill inte att Sverige ska förlora sin kristna mänskosyn där Gud älskar hela världen, även den förlorade sonen... vilket kyrkklockornas klang förmedlar.

Endast i Himmelen är det "fri invandring" ty där har alla passerat Sankte Per och genom det nyckelhål som stavas syndabekännelse, omvändelse, förlåtelse... och fest med bakelse...!

Nellys Café på Pantarholmen.

Migrationsverkets svårigheter att få tiden att räcka till, och kunskapen med för den delen, kanske skulle kunna använda sig av TV-modellen?
Lite tävlingar istället... ?
Det kunde vara minst lika "rättvist" som deras egendomliga beslut av utvisningar, som ingen förstår.

Vad hette landet som "välkomnar" återvändande landsmän med tortyr? Uzbekistan? Alternativet är att frysa ihjäl...
Gud, hjälp oss att hjälpa!

Jag gläds åt alla som i dessa dagar packar julklappar till andra, bjuder grannar på kaffe, avstår från sin egen tid och kör hjälpsändningar till Litauen istället.

Käre himmelske Far,
- tack för Walla Carlsson i Metodistkyrkan som just nu står på ett stampat jordgolv någonstans i Litauen,
- tack för Christer Peters som bryr sig om sina grannar, och Åsa och tant Elsa som går runt med små paket,
- tack för Röda Korset, Flygmissionen och Bibelsällskapet som kommer med Hopp.

Glittrande hopp.

Själv sitter jag här - en otrogen avhoppare från kommersen och vill inte handla, inte baka, inte köpa, inte konsumera, inte koka skinka, inte vara snäll... bara trött.

Och Disney har klippt bort de roliga dockorna, ty det är jättefarligt med den glada negerdockan som säger mamma, och jag känner att även jag får väl känna av saxen snart...

Vi Måste vara Korrekta, det är en Plikt! Och vi Får Inte skratta och ha lite självdistans ty då kommer inte Tomten...

Jag längtar mer efter Sankte Per, han har större perspektiv, så där lite från ovan...

Perspektiv från ovan.

AnnaCarin Leufstedt, skribent på Sydöstran skrev den 17 dec 2012:

- Att slänga ut eller retuschera och klippa bort enstaka sekunder eller hela föremål: böcker, dockor, kakor eller till och med människor är en överkänslighet över alla gränser.

Hon fortsätter:
- Eller är det Pippis eller Tintin-böckernas fel att det fortfarande finns mobbing, barnpornografi, kvinnomisshandel och andra ojämlika livssituationer?

- Idén om att göra det mörka förbjudet - oavsett om det finns på dockor eller fantasimänskor eller pepparkaksgubbar i Luciatågen - är bara ännu ett magplask i det lågvatten som det politiskt korrekta alltför ofta simmar i.

På drift i lågvattnet...

Imorgon - den 21 dec - går denna tidsålder under, enligt Maya-kalendern.
Så skönt! Den var ändå inte bra...

Då kan jag lugnt dra filten över mig och uppstå på Natanael-dagen!

Och då, när vi har skjutits in i den nya tidsåldern med ljus, samstämmighet och harmoni, ja då, då - ska jag baka en julkaka och börja julpynta!

Helene Sturefelt,
- som längtar efter att få träffa Anderssons svenskättlingar i Amerika, och be dem hushålla lite bättre med jordens resurser...

- och som fotograferade Långö och Pantarholmen i Karlskrona.

LITA ALDRIG PÅ MÄKTIGA MÄN,
MÄNNISKOR SOM INGEN HJÄLP KAN GE.
DE GER UPP ANDAN OCH BLIR JORD IGEN,
DÅ GÅR DERAS PLANER OM INTET.

LYCKLIG DEN SOM HAR SITT STÖD I JAKOBS GUD,
OCH SÄTTER SITT HOPP TILL HERREN.
                                                               Psaltaren 146:3

Ny tidsålder!

FACEBOOK - HJÄLP!

Facebook - nej, hjälp!

Så hamnade jag där till slut - på Facebook.
Nu är min existens säkrad...

Nej det är med Största Möjliga Motstånd jag accepterade villkoren.

Jag säger som Sylvia Vrethammar.
- Jag vill inte synas överallt!

Jag vill faktiskt inte synas alls. Men gärna bli läst.
Övar mig i begränsningens gyllene konst, och så gick det så här... Hjälp!

Jag ska strax förklara varför.

Sluta flina. Skratta inte!

Genomslagskraften i sociala medier är enorm.
Just nu har polisen i Göteborg fått skingra upprörda elever på en skola, där ett förtal mot unga tjejer startade.
Med namn och bild ville man skada deras rykten genom att angripa det känsligaste vi har, vår sexualitet.

Hur kan man "gilla" något sådant på facebook??
Eller fotospridningsprogrammet Instagram, som det hette.

Och varför är det alltid kvinnan som angrips? Respekt åt alla som orkar sätta ned foten och återta makten över sitt liv.

DU SKALL ICKE BÄRA FALSKT VITTNESBÖRD MOT DIN NÄSTA!

Åttonde budet i Tio Guds bud gäller även bland ettor och nollor i den digitala världen!

Följ inte kråkfötterna!

Men min egentliga anledning till att vara restriktiv med sociala medier, utrycktes klart och tydligt idag på kulturradion "Nya Vågen":

- Twitter och facebook ger snabba, korta och känslomässiga reaktioner på en händelse. Det är de som liksom "krattar manegen".

Aha! Just det, någon måste bereda marken och kratta mangegen innan de stora hästarna kommer in...

- Det är först efter några dagar som analyserna kommer, fortsatte Nya Vågen, med bredare och djupare kunskap.

Gräv djupare i spåren.

Just så. Jag vill inte tänka med känslorna. Jag vill inte kratta.
Mitt intresse ligger i att gå bakom en situation och se andra sammanhang, som många missar.
Jag vill gräva. Blogga.

Och skriva en och annan tidningsartikel - är mycket glad för att BLT publicerade det jag skrev om skolan och kyrkans historiska anknytning.

Artikeln finns här som ett fotoblogginlägg:
http://helenesturefelt.blogspot.se/2012/12/skolans-religiosa-nervositet.html

Därför stortrivs jag här i mitt lilla bibliotek med alla mina böcker, och min lilla laptop - det Lilla rummet för de Stora tankarna, som systern sa.

Svart profil.

Att skapa sin profil på Facebook är ett intressant uppdrag... särskilt när man kommer till "Relationer".
Jag fick välja mellan:

1. Singel (visst är man ensam ibland),
2. I ett förhållande (absolut, men många goa vänner),
3. Förlovad (ringmärkt),
4. Gift (ordentligt i högmässan!),
5. Det är komplicerat... (fantastiskt att det finns som en valmöjlighet! Det kan vi också kryssa i...),

6. Har ett öppet förhållande (nej, det är stängt),
7. Änka/änkling (en gång var jag golf-änka...),

8. Separerad (farfar skilde grädden från mjölken i Separatorn - gäller detta ordet dem som varit sambo?),
9. Skild (ja, eller snarare Befriad. Tack. Och Guds frid till dig.).


Mina kryss ser ut som en sämre tipsrad... 1 X 2 med gardering ifall det blir oavgjort i matchen, eller förlust... Kanske en målfest på slutet?

Konstaterar att det polyamorösa tack och lov inte finns som en punkt 10. Alltså är mång-hånglet inte accepterat på Facebook.


Fyll i "religion". Jaha. Oj så mycket att välja mellan... Nej det blev fel... Hur gör man?
Suck, nu står det att Helene har ändrat religion...

Kristen gemenskapskväll.

Nu vill jag avsluta med att berätta från det där riktiga livet vi lever, när vi inte sitter här...

Igår var jag i Möllebackens storstuga på gemenskapskväll.
Oförtrötterliga Rakel Karlsson hade rullat köttbullar hela dagen och bjöd in till ännu en måndagskväll, i varm kristen atmosfär.

Mina kära vänner i Blommanz team var där - Thomas och Caroline Broström.
Tänk så många fantastiska kvällar vi fick i Ulvsmålatältet med den bästa dansbandsmusiken och roliga, allvarliga reflexioner, med eftertyck!

Vill du se en stjärna?

Jag hade gått de 6 km in till stan och hade lungorna fyllda med luft.

Här ska "arbetsprövas!" tänkte jag och viskade i Rakels öra:
- Jag kan säga nåt, om du vill.

Vilken skön känsla det var att stå där i strumplästen i storstugan och berätta om Johannes Döparen, med kraft från förr!

Kramkalas.

Kvällen kröntes med att Gert-Åke gav sig på att sjunga "O helga natt" till Thomas lyhörda komp.
Bäst.
Hans flickvän sjöng  sen "Gyllne kaross" och det blev kramkalas.

De bor på ett hem för dem med funktionsnedsättningar och skriver i Medi@Boom.
Får jag också plats där, jag som lider av hjärnstress och har en tillfällig demens i min trötta hjärna...?

Eller kan vi göra en facebook-grupp kring detta?
- V S I M = vi som inte minns... Eller:
- V S I O P F = vi som inte orkar planera framåt...

Mest längtar jag efter K T S = Karlskronas TankeSmedja - med riktiga mänskomöten på caféer!

Väntar på kaffet. Och tankesmedjan.

ALLA VAR MED PÅ FACEBOOK - UTOM SIV,
HON HADE ETT EGET LIV.

Ansiktslösa hälsningar,
Helene "Siv" Sturefelt, begränsad.

P.S. Ok - det är roligt att hitta vänner på fejan, särskilt ni som bor långt bort!

JOHANNES DÖPAREN STOR

Svenska köttbullar?!

Varuhuset spelar vacker, kristen julmusik men skolbarnen får inte sjunga psalmer på avslutningen...
Ur led är tiden.
Så skönt att få gå till kyrkan och få ett Guds ord! På riktigt, utan kritik eller kommers.

Det är 3 advent och fortfarande inte jul!

Den bibliska person som jag identifierar mig med mest, är dagens huvudperson i kyrkan: Johannes Döparen.
Jag önskar att det inte vore så, men man väljer inte sitt livsöde. Eller rättare sagt, man kan gå emot sitt livsöde, eller acceptera det...

Alltid nåt som spårat ur...

Här kommer några smaskigt krångliga ord, som vi ska vrida teologiskt lite på:

JESUS SA:
- SANNERLIGEN, INGEN AV KVINNA FÖDD ÄR STÖRRE ÄN JOHANNES DÖPAREN, MEN DEN MINSTE I HIMMELRIKET ÄR STÖRRE ÄN HAN!
Matteus 11:11.

Precis som en sax har två knivar, så klipper Bibelns ord ofta till med paradoxer!
Är han störst? Eller minst? Bestäm er!

Joh Döp är störst bland profeterna eftersom han nu äntligen får se löftet om Messias gå i uppfyllelse.
Det har ingen annan profet i Gamla Testamentet fått göra.

Men, Joh Döp är minst i himmelriket eftersom han inte får se Jesus fullborda Guds verk.
Han får inte uppleva korset, han får inte uppleva uppståndelsen...

Joh Döp befinner sig mitt emellan GT och Nya Testamentet, likt saxen som klipper av och klipper fram nya konturer.

Jesus använder den himmelska måttstocken när han säger detta om honom, inte det mänskliga omdömet.
Johannes är både störst, och minst.

Störst. Och minst. Samtidigt.

Medan plusgraderna fördärvar den vita snön, kan vi ägna oss åt tre punkter som talar om det HIMMELSKA STORHETSMÅTTET.

Kan du som bakgrund se dig själv som liten när frågan kom:
- Vad vill du bli lilla vän?
- Stor!
Eller när man kom upp i mellanstadieåldern, då lät det tvärtom:
- Jag vill inte bli stor!

I Guds ögon är allt annorlunda.

Jag vill inte bli stor.

1. Att vara STOR - mätt med himmelskt mått - är inte detsamma som att ha svar på alla frågor.

Matteus återger i kapitel 11 hur Joh Döp tvivlade. Han frågar sig om hans tro på Jesus är rätt och riktig.
- Är du den som skall komma eller ska vi vänta på någon annan?

Det svaret han får, ger honom mod och styrka att uthärda intill döden. Och det är gärningarna som talar, det som Jesus gör!

Frågorna och tvivlen driver honom framåt.
Men tidens kritiker var likgiltiga. Jesus jämförde dem med barn som ville leka och dansa på torget, men möttes av ointresse.

Engagera er!

En gammal prästman, Gustav Gertmar, predikade en gång över denna text och sa:

- Du, som idag är frågande och tvivlande, se till att du inte blir som de människor Jesus talar om här; självgoda och högmodiga. De förkastar både Joh Döp och Jesus.
Lägg istället fram dina frågor till Jesus i bön.
Det är inte synd att tvivla, men det är synd att höja tvivel till högfärdstro.

Johannes tog sitt tvivel på allvar och bad Jesus förtydliga sig. Just det gjorde att Jesus kunde säga om honom att han höll måttet.

Nu hör jag hur snön rasar av taket och landar med en duns på verandan!
Hu, de insmickrande plusgraderna får allt på glid...

Se upp.

2. Att vara STOR - mätt med himmelskt mått - är att vara ödmjuk.

Ödmjuk är inte detsamma som att vara velig eller mesig.
Nej, det är att veta gränserna för sin kallelse, och att verka innanför ramarna.

Här tänker jag i mitt stilla sinne att som sjukskriven är ramen krympt till ett ingenting... Hur kan jag verka för Guds rike, instängd i min trötthet?
Jag försöker hålla skenet uppe, men däremellan är det mycket tårar... och böner.

Jo, jag väljer att sitta här blogga om det jag upplever och tänker, för att dela med mig och lindra min egen smärta och tomhet.

Begränsad...

Johannes föll inte för grupptrycket.
Han var budbäraren, inte budskapet. Han frestades inte att påstå att han var Messias... Nej, i ödmjukhet visste han sin plats i Guds rike.

För att kunna bana väg för Jesus var han tvungen att tala starkt mot tidens ledare, som gömde sig bakom sitt släktskap med Abraham, utan att leva ett liv i omsorg om andra.

- Huggormsyngel! Varje träd som inte bär god frukt skall huggas bort. (Matt 3:7, 10).

Han fördömde den falska förtröstan på egen förträfflighet, den livsåskådning som inte leder till väckelse och omvändelse, och därmed inte heller till Gud...

Att ha mod att erkänna sin egen litenhet och ge storheten åt den verkligt Store, det är att vara "stor", mätt med himmelrikets mått.

Nu ser jag hur grannen har tänt julgranen inne i vardagsrummet... Vackert.
Jag har inte ett barr i hela huset... jo, några gamla bakom bokhyllan, från förra året...
Men det är inte jul än.

Så långt har jag kommit med julpyntet...

3. Att vara stor - mätt med himmelrikets mått - är att inte pruta på sanningen.

Hur vågar Joh Döparen? Han underkänner både folket och dess ledares fromhet! De fick i sanning veta vad deras ytliga religionsutövning var värd...

Han är kritisk till dem som försöker rycka till sig himmelriket med våld (vers 12). Det låter som en rubrik ur våra dagstidningar...

Inte många ser eller hör de andliga sammanhangen.
- Hör du som har öron!
Men Johannes såg direkt, när Jesus kom, vem han var:

SE GUDS LAMM SOM TAR BORT VÄRLDENS SYNDER.
Joh 1:29.

Dessa ord har sjungits i alla tider inför nattvardsfirandet.
Dessa ord blev min ingång till den kristna tron.
- Finns det verkligen någon som kan ta bort världens alla synder?! Vem är det? Honom vill jag lära känna!

Var är Guds lamm?

Nu när Svenska kyrkan prövar nya gudstjänstformer med nya ord, så har just denna sång - Agnus Dei - reducerats till:

"Se Guds lamm som möter oss i bröd och vin.".. Istället för:
"Se Guds lamma som tar bort världens synder".

Det är att förflacka trons uttryck. Det är att undvika det svåra, det som frälser, ja det blir religiöst myspys som inte hjälper mig vidare mot inre befrielse!

Här känner jag döparens kamelhårsmantel klia...

Motstånd.

Och här slutar söndagens betraktelse.
Fortsätt fråga. Fortsätt öva ödmjukhet, men pruta inte på sanningen!

Nu ska jag se "Allt för Sverige" - vem av amerikanarna som får träffa sina svenska släktingar - och äta köttbullar till kvällsmat.

Helene Sturefelt,
- som älskar Jesus "Guds lamm" - det som föddes i ett stall i Betlehem... DÅ är det jul!

SKOLANS RELIGIÖSA NERVOSITET

Klostermurens öppna grind.

Den "religiösa beröringsskräcken" griper omkring sig.
Svårigheten att hantera religiösa uttryck blir allt större, i takt med att den religiösa analfabetismen breder ut sig i landet.

Nu är det dags att ifrågasätta traditionerna igen... Vi börjar bli lite trötta på det här, tror jag.
Skolan uppvisar stor nervositet vad gäller kristendomens plats i skolan, särskilt vid skolavslutningarna.

Har skolväsendet glömt sin egen historia?
Den kristna tron har varit huvudman för skolan och tagit ansvar i över 800 år!

Här kommer en liten påminnelse.

Du får stå ut med en del årtal, så vi slipper subjektivt tyckande.
Och det blir ett långt inlägg, jag kan inte pluttra bort det här, annars får du njuta av foton från Vadstena.

Levande klosterkyrka bland döda ruiner.

När kloster grundades i Sverige på 1200-talet så började munkarna där undervisa unga människor.
Snart uppstod en rad klosterskolor. Ungefär samtidigt upprättades Domkapitel i landet och katedralsskolor växte fram i stiftsstäderna.
Äldst är nuvarnade Katedralsskolan i Lund, i folkmun kallad "Katte".

Kunskapsspridandet var alltså ett kyrkligt intresse och hade kristendomen i centrum, med budskapet om en Gud som älskar hela världen.

Konfirmander undervisas vid Birgittakyrkan.

Reformationen på 1500-talet medförde en tillbakagång för klosterskolorna. Gustav Vasa stängde dessa och drev munkar och nunnor ut ur landet.

Dock var själva skolväsendet viktigt för Gustav Vasa, och han såg till att de elva stadsskolorna och de sju domkapitelskolorna fick ekonomiska bidrag.

Införandet av den lutherska läran gjorde det angeläget att allmänheten fick klart för sig vad den nya trosformen innebar.

Gustav Vasas slott byggdes för att övervaka klostret,

som var en hotfull maktfaktor för kungen.

Det kan vara intressant att påminna sig om att Sveriges första skolordning kom 1571, och var då en avdelning i själva Kyrko-ordningen.

Uppsala mötes beslut 1593 menade att katekespredikningarna runt om i landet skulle vara obligatoriska, men nu på svenska, för att underlätta för folket.

Och Luthers betydelse för modersmålets plats kan inte nog understrykas! Nu kom bibelberättelserna nära.

Konfirmander framför slottet i Vadstena.

1600-talet uppvisar inga större skolreformer eftersom landet befann sig i upprustningens stormaktstid, men historieböckerna berättar om katekesförhör varje söndag för de unga.
Boklärda klockare skulle anställas och vara prästerna behjälpliga med undervisningen.

Biskopen i Västerås, Johannes Rudbeckius, var den drivande kraften bakom 1611 års skolordningsförslag, där gymnasiet byggdes ut och flickskolor upprättades.

Skolundervisningen utvidgades till att inte bara gälla humaniora och prästutbildning.
Även "räkneskolor" bildades där man kunde "lära det som var nyttigt i köphandeln och det borgerliga levernet".

1686 års kyrkolag fick en förordning att prästerna skulle ge undervisning, och nu även anteckna varje persons kristendomskunskap i församlingsboken.

Frälsarkranspärlorna.

Modern katekesundervisning.

Sveriges kamp för att behålla sin stormaktsställning under 1700-talet medförde stora förluster.
Det nationalekonomiska läget tillät knappt några förbättringar av skolan.
Den naturvetenskapliga forskningen däremot blomstrade på universiteten.

I kritik mot kyrkan kom nu pietismen, med krav på personlig tro.
Man kan tro att vår tids friskolor är något nytt, men så är det inte.
Pietisktiska församlingar upprättade flera fattig-friskolor och visade ett starkt intresse för just folkundervisningen.

Personlig tro. Bodhi!

Taizémötet i Klosterkyrkan 2011.

1800-talet blev skolorganisationens århundrade, både i Sverige och i andra länder.
Moderna språk och naturvetenskap infördes i läroplanen på gymnasiet.

Alla var dock inte nöjda med detta, utan en "uppfostringskommitté" (!) tillsattes 1812. Man ville värna om att gymnasiets karaktär tydligt skulle vara en prästutbildningsanstalt.

Nu kommer vi till det viktiga årtalet 1842 då den obligatoriska FOLKSKOLAN infördes.
Äntligen fick alla barn rättighet att gå i skolan, men skolplikten mötte också kritik och motstånd.

Självklart var det kyrkan som var huvudman för skolan, och kyrkoherden ansvarade för att det skulle finnas lärare och lokal i varje församling.

Nästa stora förändring kom med 1930 års kommunallag. Då blev skolan en kommunal och statlig angelägenhet, och inte en kyrklig.

Vi stannar här med det historiska svepet, och landar i nutid.

Högstadiet i Vadstena.

Jag tänker nu så här:

När skolan idag, 2012, vill klippa bandet bakåt med sina kristna rötter, då går skolan emot sig själv och hela sin uppgift, nämligen att ge kunskap.

Oavsett vad vi tycker eller tror, så är kristendomens mänskosyn som byggt upp landet, både vad gäller sjukvård och skolväsende.

Jag konstaterar torrt att sedan kristendomen försvann, har vilsna skolledare ropat på "vi måste ha en värdegrund"...
Ja, vart tog den vägen, tro?

Infrusen värdegrund.

Därför, och nu kommer min poäng, borde det vara självklart att skolan har sina terminsavslutningar just i kyrkan, som en påminnelse för allt vad kyrkan betytt för landets utveckling!

Självklart skall prästen be, läsa evangeliet och ge den välsignelse som gett människor andligt djup och vägledning under långa sekler!

Därför, mina vänner, kan skolan släppa sin nervösa religiösa oro och istället luta sig mot dagens mänskliga rättigheter till religion, i respekt för sin egen historia.

Fred mellan skolan och kyrkan.

Har du läst ända hit?
Det var bra gjort! Om du vill läsa mer så är här en länk till radions P1 "Människor och Tro" 15 dec 2012.

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=416

Välsignelse över alla skolarbetare, som står i kunskapens tjänst, människor till glädje och Gud till ära!

Snöblöta hälsningar från Blekinge.

Helene Sturefelt, pedgagog och präst,
- som reste med konfirmanderna till Taizémötet i Heliga Birgittas klosterkyrka förra året.
Och som sänder tusen böner till dem som drabbats av skolskjutningen i USA.

Trossöbuss i Östergötland.