"O, HERRE GUD!" Andliga sånger nr 70

Jesus Kristus, vi behöver dig.

- O, herre Gud, är det redan dags för Andliga sånger!?
Nämen, Helene, så kan du väl inte inleda avsnitt 70 i radio Sölvesborg?

- Jo, så säger ju folk hela tiden när de blir lite förvånade...

Bästa radiolyssnare, vi skall ta reda på vad som ligger bakom detta slarviga uttryck av Guds namn. 

Inte vill väl du själv att man skall ropa på dig, utan att bry sig om dig? 

Vi ska låta Orup få sjunga programmets huvudlåt - "O, herre Gud", och vi skall ta oss till Ysane kyrka där Sweden Rock finns, uppe på ängarna. Nej, det blir ingen hårdrock, bara mjuka lovsånger och en sjungen liturgi där ursprunget finns - i bönen.

Klicka på den blå noten så får du 59 minuters gudlig musik...

                        MUSIKLISTA

Signatur: "Det sjunger i själen och hjärtat" - CICCIE PERNVEDEN MALM.

CD'n JAG VILL LOVA HERREN ALLTID - "Jag vill lova Herren alltid", "Endast av Nåd", "Stor och Värdig", "Konungarnas Konung".

Lovsånger på svenska.

Syskonen BREMNES - "Kunne Ae skrive på Himlen" och "Aftonsuck".

CD'n POP I JUL - Uno Svenningsson & FREDÁ: "Glädjetåg" samt ORUP "O, Herre Gud".

CD'n VÅRA MEST ÄLSKADE ANDLIGA SÅNGER - Cajsa-Stina Åkerström "Varför skola mänskor strida".

Ulf Christiansson - "Jesus det skönaste, heligaste och renaste namn som finns" (Sv Ps 715)

YSANE KYRKA, kantor Nadja Schelin - "Endast av Nåd" (Sv Ps 725).

Sjungen liturgi, med gitarr - undertecknad.

Jingel: Leon Morina. 

Vill du stödja närradio Sölvesborg, 92,0? 

Swischa då 50 + ditt namn till: 123 547 04 22.

Musiken till avsnitt 70.

Vi ska inte missbruka Guds namn. Det finns kraft och närvaro i Gudsnamnet. Låt oss hjälpas åt att bruka det i bön så att det blir till välsignelse.

Orup sjöng:

- O, Herre Gud, Jesus Kristus, vi behöver dig nu...

Var rädda om varandra - inte för varandra - och var rädda om Guds namn.

På återhörande!

Helene Fransson Sturefelt, programkreatör vid mikrofonen,

Jörgen Hjärtenflo Sturefelt, den allt skickligare ljudteknikern!

Radiostudion.

KYRKVAKTMÄSTARENS TÅRAR

Tårar på gång.

Kön ringlade sig lång utanför kyrkan. Det skulle bli konsert och många gladde sig.

Kyrkvaktmästaren hade gjort fint inne i kyrkan och tänt alla ljus. Teknik och mikrofoner var i sin ordning och kyrktrappan där ute var sopad.

Alla var välkomna, stod det i annonsen, alla som hade vaccinpass.

Ojdå.

Är det villkorat att få komma in i kyrkan?

Nu började problemen.

Klart eller oklart?

Kyrkväktaren hade aldrig i hela sitt långa tjänsteliv portat någon vid kyrkan. Jo, ett par gånger förresten - de som var alkoholpåverkade och berusade. Dem hade han bett återkomma nyktra. Men det var inte ofta det hade hänt.

Nu stod många i församlingen utanför och väntade på att få komma in. Han kände de flesta, även dem som inte var medlemmar.

Bara de höll avstånd nu, och inte stod och trängdes.

Inte här.

Vaccinpass? Hur i all sin dar skulle han ha mod att kräva en hälsokontroll på kyrktrappan?

Han hade ont i magen och kände sig mer som en polis än som en Guds tjänare.

Vilda tankar skenade i hans huvud. Det finns många smittsamma sjukdomar, tänkte han. Förkylning, vanlig influensa, syfilis, HIV, klamydia... Hjälp! Vart är vi på väg? Skall detta visas upp för allmänheten?

Den personliga integriteten försvinner bort allt mer, i rädslans dimma.

Inte här heller.

Vaktmästaren hade sin gamla mor på sjukhemmet. De var alla vaccinerade, men flera av de boende hade blivit så dåliga att de avlidit en vecka efter sprutan. 

Jo, personalen sa att det var på grund av "underliggande sjukdomar", men hans mor var frisk trots sin demens, så han anade ett annat samband.

Konstigt, tänkte han, det är bara 0,1% som dött av det här, van som han var att föra och läsa statistik - ändå kallar myndigheterna detta för en dödlig åkomma. Det stämmer inte. 

Nu skulle snart kyrkklockorna ringa samman. 99% överlever ju!

Kyrkklockorna ringer samman.

Han slängde en blick ut över den långa kön. Lite längre bort stod några av hans vänner. De tittade längtansfullt upp mot kyrktornet och gick sedan därifrån. Det fanns ett café som var öppet. Med glesa bord.

Kyrkvaktmästaren fick en klump i magen. Han visste att dessa vänner valt att inte vaccinera sig. De var de mest pålästa människor han kände och inga samhällsomstörtare. Men de var kritiska till substansen... biverkningarna... och tvånget.

Själv hade han redan haft eländet, så han var flockimmun.

Räknas inte det längre? Det var ju så viktigt förra året. Och religionsfriheten? Är den borta nu?

Sammankallande.

Nu ringde han i klockorna.

Varför trängs folk så? Ta det lugnt, ni kommer in!

Vaccinpassfolket kände sig trygga med sitt beslut och betedde sig som vanligt. Det vill säga stod socialt nära som man gjorde förr, och småpratade.

En nös i kön.

Mannen visste inte om att han var smittbärande, trygg som han var, men här satte en cirkel igång, osynlig i sitt spridande.

Hon som stod framför honom fick nu smittan med sig. Inne i kyrkan spred hon den vidare till sin familj som satt bredvid henne.

När församlingen gick ut, var en femtedel smittade på grund av passets falska trygghet.

Halleluja och Amen. Sjöng kören.

För alla. Men inte för mig.

På caféet satt de ovaccinerade vid ett glest bord och var tysta. Ingen orkade säga något. Alla var omskakade. V-pass i kyrkan?! 

- Det är politik... suckade en.

- Inte medicinskt förankrat, sa hon som studerade till sjuksköterska.

- Varför protesterar inte kyrkans makthavare? viskade en tredje vid bordet. Varför var kyrkoherden tyst? De förtroendevalda?

- Vi är inte vana vid att ifrågasätta myndigheter, sa en som läste sociologi.

- Men det smygande kravet på tvång, sa den politiskt intresserade, det är ju diktatur! Vart är vi på väg?

- Ja, inte är vi på spåret i alla fall, sa sjuksköterskan och försökte vara lustig.

När konserten var slut kom kyrkvaktmästaren ned till sina vänner på caféet.

- Jag klarade det inte, sa han med tårar i ögonen, jag bara nickade utan att titta, och släppte in alla.

Sedan grät han.

Tårar i dimma.

Smitta. Utestängning. Rädsla.

Fel väg.

Rätt väg är att ändra livsstil. Inga sprutor kan ta bort detta. En, två, tre, fyra, fem... som att kasta dartpilar på en tavla. När blir den full? 

- Hur många injektioner skall man tvingas fortsätta ta? Substansen inte är särskilt effektiv, den klingar av och influensor kommer alltid att finnas. Ska vi besprutas resten av livet? sa sociologstudenten.

- Och vi som säger nej av olika anledningar, skall de jaga oss med sprutan på stan eller stå utanför dörren och... sa den första.

- Testsvaren är inte tillförlitliga, sa medicinstudenten, det kan inte precisera vad personen har.

Levande kyrka. Eller?

- Aldrig har jag varit så rädd! sa kyrkvaktmästaren och torkade sina tårar. Inte för ett litet virus, utan för vad rädslan gör med människor. Den gråa massan som kom in i kyrkan, tänkte bara på sig och sitt. De höll inte avstånd och inte många gav kollekt. De betedde sig helt oreflekterat.

- Vill du ha en kopp kaffe? frågade en av vännerna.

- Nä, hellre en Pucko - - - 

Det är så världen känns... helt pucko. Imorgon går jag upp till kyrkoherden och lämnar in min avskedsansökan.

- Nej, det gör du inte. Vi skall agera tillsammans! Hålla ihop. Med kärlek och sanning skall vi möta denna rädsla. Var det inte så Jesus sa?

NI SKALL LÄRA KÄNNA SANNINGEN

OCH SANNINGEN SKALL GÖRA ER FRIA.

Jesus i Johannes evangelium kap 8.32.

Får jag komma in?

I natt kommer jag att drömma om Sankte Per som står uppe i ett kyrktorn och skall vaccinera alla mot syndens svärta. Ett hårt stick i baken, sedan får man gå in genom himlaporten. Annars... rakt ned!

Jag vågar inte gå och lägga mig... knappt vara vaken...

KYRIE ELEISON!

HERRE, FÖRBARMA DIG!

Under tårar, med tårar, tillsammans med alla motvilliga kontrollörer och kyrkväktare.

P.S. Kyrkorna som jag bildsatte med, har ingenting alls med denna artikel att göra.

Helene Sture Tårefelt.

Omöjligt.

HEMLÄNGTAN till PINAULEN

Ekholmen. Saltö. Björkholmen.

En flyttning. En deportation. En hemlängtan.

Ett avbrott. Ett uppbrott. Ett avslut.

Nu tar jag tåget.

En resa. En förflyttning. En hemkomst.

En saknad. En tomhet. En längtan. 

Kan man få en kopp kaffe?

Ett galleri. Ett café. En utsikt.

Det blåser. Det regnar. Det gråar sig.

Gata upp. Gata ned. Gata fram.

Där ligger ju Café Pinaulen.

Ett konstfullt inramat liv.

En cykel. En elsparkcykel. En spark.

Där bak. För att komma iväg.

Tillbaka.

Hem.

Bind hästen.

Saker. Grejer. Pinauler.

Affischer. Planscher. Skyltar.

Gamla saker. Äldre ting. Medelålders damer.

Tidsresa.

Rågskorpor. Ankarstock och sjömansbröd.

Repslagargatan. Hantverksgatan och Björkholmen.

Snören. Rep och trossar - jag är i Karlskrona!

Utan smulor.

Urbefolkning?

Öar. Broar och vikar.

Vägar. Gångar och trappor.

Var ska kulturhuset ligga? På Trossö?

Politiker i hönshus och tomtar på Jarramas.

Kulturkritik.

Väska. Matlåda och unikabox.

Smörgåsar. Lunchmackor. Eller boxen fylld med kol...

Att låna. Att bärga. Att stjäla... till lite värme hemma.

Arbetarbostad. Tjänstemäns salta Manhattan.

Skrytbygget Wingårdh för rikemansfolk.

Julbock på balkong längtar skogen.

Bocken och granen vill hem.

Fadersarv. Modersarv. Världsarv.

Förvalta. Förvara. Försvara.

Karlskrona kan inte riktigt svara.

1700-tal. 1800-tal och 1900-tal.

Och nu är vi här.

Förvillade. Förvirrade och förstörda ända in i 2000-talet.

Skrytbygge. Saltö Manhattan.

Deporterade från Ronneby byggde Elvan sin stad.

Karl XI högg ned Wittus Andersson.

- Mitt hué e inte te´ å ta. 

Försent.

Ett torg utan hästar och inga parader.

En vattenborg utan törstsläckande bar.

En kyrka med dopvatten utan församling.

En stad som längtar hem.

Till sig själv.

Till Gud?

Trossö.

Ett infall. En resa. Ett möte med vänner.

En tanke. En känsla. En bön om välsignelse.

Ett samtal. Ett skratt. Ett minne för livet.

Livet är inramat.

Av kärlek och godhet.

Utsikt. Insikt. Avsikt.

Tack stan.

Tack alla vänner!

Pinaulhälsningar från Helene Sture Karlskronefelt.

Framåt.

P.S. Kan en och samma person har olika skrivstilar?

Nej, säger bibelforskare och dömer ut flera bibelböcker och hittar på andra "författare".

Ack jo, säger jag och uppvisar själv de mest spretiga stilar...

TRETTONDAG JUL - Epifania Zoroastrism

Kamelhästar.

Egen berömmelse eller Guds uppenbarade ljus?

Kameler eller hästar?

Olika tiders sätt att prioritera krockar dessa dagar på kyrkoåret.

Jaget eller vi:et.

Det krångliga ordet "epifanía" och "epifánes" ska ta oss med på en liten resa ned i tidslagren för att förstå vår egen samtid. Det ena ordet handlar om Guds uppenbarade ljus, det andra ordet om egen berömmelse.

Rent geografiskt färdas vi österut, till gamla Persien - dagens Irak, Iran, Afghanistan och Paktistan...

Dagens Irak, Iran, Afghanistan, Pakistan.

Stjärnor, ljus och Guds uppenbarelse - det är urgamla händelser som vi firar kring Jul och Trettondagstiden, samtidigt som makthavarnas lust på egen berömmelse ofta försökt hindra Guds ljus.

Folk från andra länder, siare och astronomer hade sett tecken på stjärnhimlen och förstått att nu skall en speciell konung födas. 

Vid Sipparinstitutet i Babylonien noterades de konjunktioner då två eller flera planeter står tätt tillsammans på stjärnhimlen i sina respektive omloppsbanor.

Jupiter, Venus och Merkurius reflekterade tillsammans solens ljus vilket bildade ett mycket starkt ljussken för oss på jorden. 

Det är detta fenomen som under ca två år blev det som vi kallar för "Betlehems stjärna".

Vid Trettondag jul firar vi alltså de vise männens ankomst till Jesusbarnet i Betlehem. Äntligen hade de funnit Honom som var förebådad för dem, långt där borta i Persien.

Epifania.

Guds uppenbarade ljus.

Planetkonstellationer. Barry Settlefield.

Persien? Vise män?

När vi läser Matteus 2:1 så berättar han om de "österländska stjärntydarna". De kom alltså öster om Judéen. På äldre bibelkartor kan man se att Judéen var en buffertstat mellan det spretiga Romarriket i väster och det sagolika persiska väldet under Partherdynastin.

Varje gång under denna tidsperiod som perserna och romarna möttes i krig, vann nästan alltid perserna. Deras snabba kavallerienheter kunde slå ned de romerska legionerna fullständigt.

Perserna kontrollerade vid denna tiden sidenvägen till Indien och Kina. Gåvorna som de vise kom med till Jesusbarnet var det bästa som denna handelsväg kunde uppbringa, nämligen guld, rökelse och myrra.

Persisk delegation på väg.

När det gäller identiteten på de vise männen så beskriver Matteus dem med det grekiska ordet "magoi". Det betyder = de stora. Vi känner igen ordet i namnet Magnus = som betyder "den store". Våra översättare har översatt ordet en gång till för att göra det begripligt för oss.

Men när vi för över detta ord till sitt persiska sammanhang framträder något mycket intressant, menar de forskar som är kunniga i denna del av religionshistorien.

Partherdynastin sköttes av något som kan liknas vid ett parlament. Överhusets medlemmar kallades "magoi" - de stora, och underhusets medlemmar kallades "sofoi" - de visa. Det känner du igen i namnet Sofia = vishet. (den grekiska ändelsen -oi betecknar plural).

Det var alltså dessa "magoi" som kom för att besöka Jesus. Det var politiker, inga astrologer, och de var många fler än tre, även om bara tre gåvor är nämnda.

De sökte inte egen berömmelse - epifánes - utan de sökte Guds uppenbarade ljus - epifanía.

Gör vi det?

Vi söker Guds ljus.

Tänk dig nu hur det ser ut när denna delegation av styresmän från Persien tränger in på romerskt territorium... Före gick de snabba kavallerienheterna med sina raska hästar. Dessa perser var de bästa ryttarna i den dåtida världen - kameler användes endast till packningen.

Det var inte underligt att Herodes blev livrädd nu när de stod utanför Jerusalems portar... och påstod att de ville hylla en medtävlare till tronen...

Det blev en svår tid för Herodes, men han spelade sina kort väl och använde beprövad lögn och list.

Herodes ville sannerligen inte ha något gudsljus uppenbarat för sig! Det var hans makt och berömmelse som gällde, och inget annat!

Vems ljus?

Jag läser en oerhört intressant artikel av den australiensiske astronomen Barry Settlefield, känd för att ha lanserat teorin om ljusets avtagande hastighet. Han är dessutom en noggrann bibelläsare, och det är från honom jag hämtar dessa uppgifter.

Jag är inte klok, inte lika klok som han... men båda söker vi Guds ljus i detta!

Han ställer frågan:

- Varför gjorde dessa Magoi, överhusrepresentanter, en så påfrestande resa ända bort till Judéen?

Det finns en mycket intressant anledning som du inte kan få fatt i om du söker på Wikipedia... som bitvis har ganska stora brister, särskilt vad gäller religionsämnet.

Den hebreiska profeten DANIEL hade hållits högt i det persiska hovet. I Daniels bok i Gamla Testamentet kan man läsa i kapitel 9 en profetia om Messias, i form av en man som "rycktes bort i sina bästa år"/ i mitten av livet, alltså runt 30-års ålder.

Religionshistoria.

Daniel levde någon gång på 500-talet före Kristus. Han hade en lärjunge som hette ZOROASTER (Zarathustra), allt enligt de medeltida historikerna Abulfaragius (1226-1268) och dr Thomas Hyde (1636-1703). Detta har jag själv inte haft möjlighet att kolla upp.

Men de menar alltså att den persiske religionsgrundaren till zoroastrismen varit lärjunge till vår bibliske profet Daniel. Det förklarar varför Zoroaster för fram monoteismen bland månggudadyrkarna på sin tid. Det förklarar också varför Zoroaster i sin skrift Zend Avesta talar om "goda tankar och goda gärningar" som är en variant av gyllene regeln, liksom talet om en god och en ond ande.

I Wikipedia har de vänt på det och anser att det är Zoroaster som har påverkat både hinduism, buddhism samt judendom, kristendom och islam - vilket är fel, menar jag. Ursprunget kommer från judendomen ur vilken vår kristendom har vuxit fram. 

Islam har dock inget med detta att göra, den är så pass mycket senare, 600-talet efter Kristus, och där finns inte Epifania.

Goda tankar, goda gärningar.

Barry Settlefield lyfter fram att zoroastrismen var statsreligion i Persien vid tiden för Jesu födelse. Som vi har sett så förutsade Zend Avesta att det skulle födas en kung, Messias, i Juda land hos judarna. Hans ankomst skulle förutsägas av tecken på himlen i stjärnbilden Jungfrun, där alltså Jupiter, Venus och Merkurius nu stod.

Så, nu har vi kommit så långt.

För mig är det oerhört viktigt att vår livsåskådning står på stadig intellektuell grund, med historiska fakta i tid och geografi - så långt vi förmår spåra dem.

Sentimentalitet runt det gulliga Jesusbarnet är jag inte alls intresserad av - det är dessutom falskt... 

Sött och gulligt var det då rakt inte!

Våra traditioner har förminskat händelsen till dagisnivå (förlåt), och jag vill växla upp det till vuxennivå och till den makalösa händelse som Jul och Trettontiden innebär.

Egen berömmelse eller Guds uppenbarade ljus?

Betlehems stjärna.

Ska adventsstjärnor och julpyssel tas ned nu eller sen - eller redan igår?

I vår individuella tid är detta mycket svårt att förstå. Vi gör som vi tycker och vill, och firar vad och hur och när vi vill. Marknadskrafter och en sekulär materialism har snart klippt av alla band av historisk fakta. 

Jag lider mycket av att vara omgiven av så mycket ointresse och okunskap. Just därför dyker jag ännu djupare ned i skrifterna, och källorna, för att hämta upp mer näring för intellekt och ande.

Epifania - det är Guds uppenbarade ljus som vi inte kan tänka oss fram till, vilket inte heller Zarathustra kunde.

Guds ljus ökar - avtar inte!

Jag vill lägga till en sak. 

Det judiska folket blev ju ständigt ockuperade och bortförda, vilket stora delar av Gamla Testamentet berättar om. 

De blev deporterade till Medien då deras rike splittrades år 722 före Kristus - Medien lägger i dagens norra Irak/ nordöstra  Syrien/ västra Iran (där vi finner många kurder?). Då tog folket med sig berättelsen om Daniel, och spred hans profetior.

Det skulle i så fall bekräfta ännu en gång hur det judiska folket påverkade det persiska - inte tvärtom.

Varför berättar du allt detta, Helene?

Det skall jag strax komma till, med ett kärnvapenhot i skuggan...

Laddade spetsar.

Mycket få makthavare är intresserade av att följa Guds ljus. Därför blir det en ordlek när Epifania är så likt Epifanes - den berömde. Den titel tog sig Antiochos IV och Ptolemaios V... men nu blir det nog lite förmycket, tror jag... 

Nu kommer upploppet, slutklämmen, säckens ihopknytande.

Dagens Israel är ett högteknologiskt land med full demokrati och ett flertal Nobelpristagare. Så är inte fallet bland deras grannländer, som nu en efter en dock har börjat inse att det är bättre att samarbeta med Israel än att vara deras fiender. Välstånd och tekniskt och medicinskt kunnande gynnar alla, inser flera grannländer.

Men det gamla Persien - Iran - har totalt lämnat sina filosofiska och andliga rötter med det judiska folket. Iran vill utplåna Israel.

Ett sista citat:

Tomas Sandell, rådgivare i EU-frågor och grundare av European Coalition for Israel, skriver:

- Den nya regeringen, med Naftali Bennett, till trots så har samarbetet med de nya sunnimuslimska partnerländerna både förstärkts och fördjupats under året som gick. De stora frågan kvarstår dock hur Israel ska lyckas förhindra det shiamuslimska Iran från att skaffa kärnvapen?

Regimen i Teheran har alltjämt för avsikt att utradera den judiska staten.

Slut citat. 

Naftali Bennett.

Om gamla Persien inte hade övertagits av islam, så skulle kanske den gamla zoroastrismen gynnat freden på ett helt annat sätt - "goda tankar, goda gärningar". 

Att ha någons utplånande som modell för sin egen existens är sannerligen inte Guds uppenbarade ljus!!

Men det kommer inte att lyckas, lika lite som då romarna ville utplåna judisk religion under Mackabéerupproret år 167 före Kristus - det gick inte.

Så, låt oss inte söka egen ära eller berömmelse, utan verkligen ta vara på det som Herren Gud uppenbarar för oss - Jesus Kristus. 

Oberömda hälsningar, Helene F Sturefelt,,

- teolog, religionshistoriker och planetspanare,

- och som gärna tar emot synpunkter om jag har tagit miste i någon uppgift.

Mission: Kristus är Guds uppenbarade ljus!

Förstod du min bildsättning?

Tavlan är är målad av T. Brunzell.

Se vidare http://www.genesis.nu nr 4 år 2000, där återfinns Barry Settlefields artikel om de vise männen och planetkonstellationen.

FEL PERSPEKTIV

Happy No Fear!

  HAPPY NO FEAR!

    GOTT FRISKT ÅR!
      MERRY COSMOS!

Bryggan mellan 2021 och 2022 medförde nya nyårshälsningar.

Rädsla. Hälsa. Klimatet.

Och allt är en fråga om perspektiv.

Jag har farit så illa den här hösten och vintern. Nej, inte av vad smitta eller sjukdom kan göra, utan hur skadlig rädslan är.

Aldrig tidigare har jag sett vad rädslan kan göra med en människa. Mycket av vänskap och vänlighet flyger bort i hårda toner och aggressiva röstlägen.

Välkommen. Inte.

Det är smärtsamt att se hur grannar och arbetskamrater, församling och familjemedlemmar så lättvindigt kan välja bort varandra utifrån ett "för" eller "emot" i en sakfråga.

Man kan undra hur kan man vara så principfast att man blir helt förblindad av avsky mot oliktänkande. I vanliga fall hyllas ju det som ett ideal, att acceptera "oliktänkande".

Denna avsky mot oss som är "oliktänkande" skapar ångest över hur förgängligt allting är. 

Jobb, sammanhang och relationer rycks bort ifrån en, för att man har svarat "ja" eller "nej" på en fråga.

Gott Friskt År. 

Jo tack. Det behöver vi sannerligen, men detta lilla virus gäckar oss alla.

Allting handlar om perspektiv.

Jag ser inte.

Tänk dig en prick på ett papper. 

Pappret är på andra sidan rummet och du kan inte alls se någon prick.

Tänk dig sedan att någon håller pappret framför näsan på dig. Pricken blir jättestor, men den är för nära och blir därmed suddig och svår att överblicka.

Det tredje perspektivet är att pappret ligger på bordet på rätt avstånd, och du kan överblicka helheten och pricken är klar och tydlig i sitt sammanhang.

De som inte tog C-19 på allvar - eller de som inte tar klimatfrågan på allvar - är de som bara ser ett papper långt bort, med en osynlig prick. De lever som vanligt och fokuserar bara på sin egen välgång.

De som har pricken framför näsan ser ett jättestort hot, och blir mycket rädda - både för smittan och klimathotet. 

Merry Cosmos.

Jag fattar inte...

Det går inte att tänka klart. Vi måste agera snabbt. Här och nu. Lagar kommer med restriktioner som ändras på ett sätt som gör oss vilsna. Det går inte att förutse vad som gäller. Tålamodet prövas.

Det är nu det stora felet begås. 

Att släppa igenom ett vaccin som inte är färdigtestat i fas 4 (1-4) där biverkningarna får visa sig under vägen... Vilken cynism! Vilken stress! 

Fel perspektiv.

Jag är inte vaccinmotståndare i vanliga fall, men detta är något helt annat. Substansen är helt annorlunda och läkemedelsbolagen utsätter vår hälsa för stor fara.

Myndigheternas nervositet yttrar sig också i följande:

- Flockimmunitet var det bästa sättet år 2020 att möta C-19. Ju fler som fick sjukdomen, desto bättre var det eftersom kroppens eget immunförsvar alltid är det bästa mot en sjukdom.

Om det är så många som har haft sjukdomen under 2021, då borde flockimmuniteten vara mycket stor, eller hur!

Flockimmunitet.

Men här görs ett matematiskt fel:

Att så många har vaccinerat sig gör att inte så många blir sjuka. 

- Det är helt klart en vaccinationseffekt säger Bengt Wittesjö i Karlskrona, smittskyddsläkare, och vården är inte alls så belastad.

Nej, den som är vaccinerad kan fortfarande smitta och fortfarande bli sjuk! I statistiken är man inte registrerad som vaccinerad förrän efter två veckor. Om man då kommer in sjuk veckan efter sin vaccination, då registreras man som ovaccinerad... 

Det är flockimmuniteten som har ökat! Ni säger ju att så jättemånga har blivit sjuka... då är det ju den effekten vi ser!

Alltså. Pricken är för nära näsan, och myndigheterna måste hålla god min med läkemedelsföretagen.

Det är försent att ändra sig nu.

Men det finns hopp. Allt fler höjer sin röst mot detta hanterande av människors hälsa.

Välkommen, med rätt perspektiv.

Jag har också farit otroligt illa av allt tal om tvångsvaccinering och kontroll, som inte längre ligger på medicinsk nivå, utan politisk.

Att myndigheter över huvud taget kan komma på en så galen idé, visar igen hur rädsla kan förblinda.

Hör här: 

99,9% överlever C-19. Detta är ingen dödlig pandemi!!

I så fall skulle trettio av mina hundra grannar varit döda... men det är de inte! Knappt fem har ens blivit sjuka... och det lindrigt.

Det finns ingen som helst anledning att jaga upp tonläget så högt och hålla människor kvar nästan i panikläge.

Dessutom är det så att allt som muterar blir försvagat, enligt de biologiska lagarna. Så även detta virus.

Omikron är smittsamt, men mycket svagare! Det angriper inte lungorna på samma sätt som i början.

Lyssna till läkaren i Sydafrika som först upptäckte detta.

- Ta det lugnt, sa hon, inga av min patienter har behövt stanna kvar. Det är en mildare virusvariant där ni inte behöver stänga ned era samhällen.

Hon hade rätt perspektiv.

Pricken på rätt plats.

Happy No Fear!

Åh, nu ser jag!

Så, det är inte C-19 som är det farliga - jag har ju själv genomlidit detta och vet hur obehagligt det är - utan det riktigt farliga är diktaturfasonerna som nu närmar sig.

Det är emot all grundlag och mänskliga rättigheter att kroppsligen göra intrång på människor. 

Tvångsvaccinering tillhör diktaturers kontrollsystem.

Hur kunde vi hamna där?

Pricken är på fel avstånd.

Hur kommer det sig att kanske just du, bäste bloggläsare, kan acceptera att gå in i ett system där din medicinska status är övervakad??

Ser du inte hur farligt detta är i sin förlängning?

De som utgår från sin bekvämlighet är nu beredda att få ett chip under huden med alla sina digitala uppgifter och koder, inklusive vaccinationsstatus.

De är de som ser pappret på andra sidan rummet, utan att kunna skönja mönstret

Friheten är borta.

Utan mening.

Nu tar vi ett steg djupare, det som många inte vill veta av och som kan verka spekulativt.

Likväl är det ett faktum, lika osynligt som ett litet virus.

Ett mentalt virus.

Om det finns något som heter Godhet och Ondska, vilket det gör, så är det så att ondskan utnyttjar godhetens strukturer och organisation. När läget är rätt, kan de sedan ta över.

Det är då vi har sålt vår frihet till systemet och vi är fast.

- Om du inte uppvisar ditt V-pass kommer du inte in här.

Många friska, ovaccinerade kan alltså bli utestängda från samhällslivet. Det vi ser idag, är bara början på något mycket större och värre.

Är detta rätt perspektiv, eller fel?

Vid Gud vad jag önskar att det vore fel!!

Mörka krafter.

Men mitt papper med pricken ligger på bordet och bredvid läser jag i Guds ord.

Jag har skrivit om detta i tidigare inlägg:

- Romarna tvingade det judiska folket och de kristna att betala rökelseavgift till kejsaren, annars fick de inte tillträde till marknadsplatsen. 

Konsekvensen blev utestängning och för många ett martyrskap där de hellre gav sitt liv än tillbad kejsaren.

Detta händer i alla tider, med olika maktgalna män på hög position.

Och det kommer att hända igen.

Just nu smyger det sig på oss.

I Uppenbarelseboken talas det om ett tecken på handen eller pannan - Odjurets märke.

Odjurets märke?

OCH ODJURET SER TILL ATT ALLA, HÖGA OCH LÅGA, RIKA OCH FATTIGA, FRIA OCH SLAVAR, FÅR ETT MÄRKE PÅ HÖGRA HANDEN ELLER PÅ PANNAN,

OCH ATT INGEN KAN KÖPA ELLER SÄLJA UTAN ATT HA MÄRKET ELLER TALET FÖR NAMNET.

HÄR BEHÖVS VISHET.

DEN SOM HAR FÖRSTÅND SKALL TOLKA ODJURETS TAL, TY DET ÄR EN MÄNNISKAS TAL, OCH TALET ÄR...

Uppenbarelseboken kap 13:15-18.

Snart smäller det igen.

Under detta kommande år 2022 kommer jag att skriva mycket om detta. Jag skall försöka förklara på bästa sätt för att göra dig uppmärksam på vår egen samtid OCH vad Gud själv varnar oss för.

Det enda botemedlet mot det mentala viruset är KÄRLEKEN - kärleken till Kristus och därmed också till varandra.

Till sist.

Här du tänkt på att de som skriker högst och är mest aggressiva i debatten om vaccin eller inte, är just de som redan är vaccinerade... Inte vi som är kritiska och läser andra källor än de myndigheterna vill.

Är du rädd för vad injektionen sprutat in i din kropp?

Måtte ditt immunförsvar vara så starkt att det oskadliggör spikproteinerna, så att du slipper biverkningar.

Så snälla du, var inte oreflekterad i denna ödesfråga. Backa lite, ta ett steg tillbaka, andas lugnt. Det finns en annan världsbild som ger ett större perspektiv. 

Låt oss söka det tillsammans.

Rätt perspektiv. Jag ser ljuset! Bland de suddiga...

Jag har farit så illa.

Men de vänner, och nya bekanta, som återstår, vet jag bygger ett starkt sammanhållande band nu.

  Happy No Fear.

    Gott Friskt År.

      Merry Cosmos.

Hälsningar på pricken,

Helene F Sturefelt.

Mentalt virus...