VÅR PROST ÄR INGEN OST

Biskop, prost och präster.

Nej, prostarna nu för tiden ser inte alls ut som runda ostar!
Tvärtom, de är smärta och vältrimmade, väl medvetna om kost och motion.

Det gamla talesättet tillhör en annan tid, då syföreningstanterna gödde sin präst i byn...

I söndags hade vi glädjen att få välkomna en ny prost i Listers och Bräkne kontrakt, i Blekinge.

Biskop Johan har utsett kyrkoherden i Karlshamn, Henrik Lindén, till ny prost, efter Karin Elmberg.

Följ med i kyrkbänken och dela min upplevelse och vår glädje!

Stor kör i Carl Gustafs kyrka.

Den stora kören var redan på plats, klädda i glada sommarfärger, stående en kvart innan det ringde samman.

Nere vid ingången gjorde sig processionen redo.

Eller som någon sa:
- Jag ska gå i position!

Det är också bra! Uppställning. I position, två och två, i lugnt framskridande.

Det är nämligen vad ordet "procession" betyder:

"... av latinets pro-cessío = framåt skrida".

I detta högtidståg kunde vi se kyrkoherdarna från Sölvesborg, Mjällby, Mörrum, Asarum och Kyrkhult.

Väntan.

Vår käre biskop Johan Tyrberg - tidigare kyrkoherde här i Karlshamn, gjorde sig redo att ikläda sig biskopsmössan.
Många var glada över att se honom här igen.

Det är så märkligt att ha kommit till denna ålder. Efter mer än 25 år i tjänst så är det ju ens studiekamrater som nu går upp i karriärspositionerna.

Prosten och biskopen är mina vänner! Kristna bröder först och främst, inte bara myndighetsutövare.

"Ni är jordens salt" sa Jesus.

Stora orgeln brusade och vi fick sjunga och jubla med Psalm 1:

KERUBIM OCH SERAFIM, ÄNGLAR, MAKTER SJUNGER EVIGT!
ROPAR UTAN RAST TILL DIG:
- HELIG ÄR DU, HELIG HELIG!
HIMLAR, JORD OCH ALLT SOM ÄR, LOVAR GUD DITT MAJESTÄT.
Psalm 1 vers 2.

Tänk, så många gånger vi har suttit här i kyrkan i bibelstudiegruppen och talat just om Bibelns änglar och andemakter - av godo.
Nu jublade vi tillsammans i denna festgudstjänst.

SKYN AV VITTNEN LOVAR DIG, TRONS APOSTLAR OCH PROFETER,
HIMLASKARAN KLÄDD I VITT,
UR BEDRÖVELSEN FÖRLOSSAD.
DIG BEKÄNNER FRÖJDEFULLT KYRKAN HELA JORDEN RUNT.

Älskad psalm!

Lätt och ledigt förklarade biskop Johan vår kyrkas ordning med biskopar, såsom tillsyningsmän, redan från första kyrkans tid.
När kyrkan sedan växte, behövdes ytterligare en hand som länk mellan församling och i våra dagar; stift.

- Vill du, med Guds hjälp, leda kontraktet så att evangeliet klart blir förkunnat och...

Jag kommer inte ihåg alla orden, de är så stora!

Och detta gäller egentligen varje kristen. Vill du, med Guds hjälp, räcka evangeliet till dina medmänniskor så att Jesus Kristus blir känd, trodd och älskad?!

- Ja! Ja, det vill jag.

Henrik svarade också ett tydligt JA på sitt nya uppdrag.

Kören brast ut i körsång; Vilken nådefull Gud vi har, av J Honningdal och P Sandwall.
Sedan fick de äntligen sätta sig. Hur orkade ni stå så länge? En halvtimme, säkert!

Sitt och vila nu.

Nu till en lite ledsen kommentar.
Jag trodde det skulle vara fullt i kyrkbänkarna med tanke på att prost-installationen berör halva Blekinge...

Jag tänkte särskilt på alla blivande förtroendevalda och kyrkopolitiker, som är så nällade och skriver insändare i tidningar om hur viktigt kyrkovalet plötsligt är.

Inte bara för kyrkans demokrati, men för deras parti... och dess representation i vårt kyrkliga arbete.

Det hade varit mycket snyggt om de/ni hade varit där!
Nåväl, några goda nuvarande förtroendevalda från Karlshamn och Mjällby såg jag, det var ju bra.

Temat denna söndag är "Friheten i Kristus".

Friheten att inte närvara?

Vissa ostar har mycket stora hål.

Kom!

Vi bad med bönen i agendan:

JESUS KRISTUS, JAG KOMMER TILL DIG
I LÄNGTAN EFTER UPPRÄTTELSE.
JAG HAR BRUSTIT I KÄRLEK TILL DIG OCH DIN SKAPELSE,
TILL MINA MEDMÄNNISKOR OCH MIG SJÄLV.

FÖRLÅT MIG.
MÖT MIG ENLIGT DITT LÖFTE
ATT TA EMOT ALLA SOM SÖKER DIG. AMEN.

Och, tänker jag, först och främst är det Gud själv som söker oss... vi som är som vilsesprungna får.

Älskad diakon.

En av de bibeltexter som lästes var hämtad ur Galaterbrevet.

Där kämpade församlingen med om de skulle följa Mose lag, eller om de skulle ge upp Israels gamla förbundskännetecken, som var den manliga omskärelsen?

Det var en tuff text att läsa, en dag som denna...

I ETT LIV MED KRISTUS JESUS KOMMER DET INTE AN PÅ OMSKÄRELSE ELLER FÖRHUD, UTAN PÅ TRON, SOM FÅR SITT UTTRYCK I KÄRLEK.
Galaterbrevet 4:31-5:6. 

Men lagiskhet riskerar att ständigt smyga sig in, i varje tid, med samtidens krav på vad en kristen bör göra, för att vara "rätt".

Men det finns inga sådana yttre krav i kristendomen.

Ingen av oss kan uppvisa några kvalifikationer inför Gud.
Men Guds kärlek i oss kan - och bör, och ska, i efterföljelse - flöda så pass att denna kärlek når medmänniskan.

Och oss själva.

Den dyra nåden.

"Den billiga nåden" - att tro utan att det får konsekvenser - är dock en avart som vi får se upp med.

"Den dyra nåden" - att tron kostar och kallar oss ut ur vår egoism - är den kristendom som Jesus själv visade.

Denna dyra nåd önskar jag alla er som nu ställer upp i kyrkovalet - annars är ni inte trovärdiga, och vet inte vad ni talar om - eller vilka villkor vi kyrkoarbetare står under.

Och  framför allt känner man inte kyrkans herre, Jesus Kristus, om man bara talar om "tro och tradition" utan att leva ut den - då är man inte trovärdig.

Eller om man talar om "en öppen kyrka" utan att tala det som är negativt.
Som t ex att ha ett system där vi riskerar att få in ateister som är medlemmar i Svenska kyrkan, "för säkerhets skull", men utan intresse för innehållet.
Det är inte heller trovärdigt.

Vissa ostar har legat alldeles för länge.

Gudstjänstfirare.

Detta var mina tankar, i kyrkbänken.
Här skulle jag kanske skrivit något om Henriks predikan, men den får stå för sig själv och återges av någon annan.

Jag var tvungen att gå ut en stund för att få en nypa luft. Intrycken var starka och känslorna många.

Där ute satt fotografen och väntade. Han hade fått några fina bilder i början, men inväntade nu slutet, eftersom biskopen och nye prosten inte hade tid att prata.

Nej, käre vän, precis innan gudstjänsten är vårt fokus på Helig Andes närvaro, och vår egen... inte på pressen eller eventuella fotovinklar.

Så han gick och åt en bit mat medan vi lyssnade till predikan och delade det heliga sakramentet.
Sedan kom han tillbaka. Var och en har sin profession... Och han fick sina bilder, med biskopens korkåpa fladdrande i vinden.

Nästa gång får du gärna vara med hela tiden!
Men en tidningsmedarbetare får nog inte gå till gudstjänst på arbetstid...

Arbetskläder!

Efter nattvardsgången, sista psalmen och välsignelsen, började stora orgeln brusa igen. Den pampiga brittiska nationalhymnen, fast med ny text:

Prost-hyllning.

Det här var nästan för mycket! Sjung med i texten, det är nästan too much...

Men framför allt var det en kärleksförklaring till både biskop Johan och prosten Henrik, båda omtyckta för sina personligheter och goda kristna tro, som de lätt och gärna kommunicerar.

- Glöm inte att Gud är en kärleksfull Gud! sa prosten.

Jag fick känslan av en mogen brie-ost... Vissa ostar är både mjuka och krämiga...!!

Per-Arne, Henrik och Karin.

Det finns hopp för kyrkan.

Men på min allmänkyrkliga ostbricka dukar jag inte upp gammel-Ole... inte heller så ofta Herrgårdsost... Men gärna en mager hushållsost, Svarta Sara samt Sture-osten!
Det är nog bäst vi stannar här, innan mina tankar kryper iväg för långt.

Friheten i Kristus - att göra gott, att ta ansvar och att med glatt hjärta ge kärlek tillbaka till den Gud som kallat oss.

Käre himmelske Far,

med hela din skapelse ropar vi efter den frihet som Kristus lovat.
Tack för att Du håller din hand över vår kyrka, den tillhör Dig, inte oss.
Förlåt oss vår inkrökthet.
Hjälp oss att ständigt börja om på nytt, och lämna det gamla bakom oss. 

Din är äran i evighet, amen.

Prästbacken i Karlshamn.

De varmaste hälsningar
Helene F Sturefelt,

- ostälskare, prostvän och kyrkbänksnötare.

Ostlåda?!

O GUDS LAMM - en blodig historia. Uppb kap 5

Fårskalle, bagge eller lamm?

Du har säkert hört sångerna ljuda vid nattvarden:

- O GUDS LAMM, SOM BORTTAGER VÄRLDENS SYNDER, FÖRBARMA DIG ÖVER OSS.

Vad betyder det? Orden är konstiga och för många främmande. Men när vi tar oss in i dem, öppnar sig en hel värld!

Blodig... Men frågan är vem det är som har blod på sina händer...?

Följ med till Carl-Gustafs kyrka, på ännu ett bibelstudium, tyvärr det sista.
Vi läser ju Uppenbarelseboken, och har kommit till kapitel 5.

För dig som följt detta här på bloggen så erkänner jag att jag inte hunnit skriva om kapitel 4 - livet kom emellan - men det kommer så småningom.

Välkommen.

Rubriken är LAMMET OCH BOKEN MED SJU SIGILL.

Texten är kodad, det vet du, med starka symboler och dolda budskap.
Det finns flera tidsskikt, både det förgångna, det nuvarande och den kommande framtiden.

Vi har läst om tillståndet i de första församlingarna. Den förföljelse som rådde då, kan vi tyvärr börja ana igen, i våra dagar.
Nu växlar fokus över till den himmelska gudstjänsten och Lammet inför Guds tron.

OCH JAG SÅG I HÖGRA HANDEN PÅ HONOM SOM SATT PÅ TRONEN EN BOKRULLE, MED SKRIFT PÅ BÅDE FRAMSIDAN OCH BAKSIDAN, OCH FÖRSEGLAD MED SJU SIGILL.
Joh Uppb 5:1.

Ingen bokrulle.

Talet 7 går igen i den genomtänkta dispositionen. Det är ett heligt tal som anger förhållandet mellan Gud och skapelsen; 3 plus 4 = 7.

* Första synen - kallelsen och sändebreven till församlingarna, kap 1 - 3.

* Andra synen - inseglen, kap 4 - 8.
* Tredje synen - basunerna, kap 8 - 11.
* Fjärde synen - antikrist, kap 11 -14
* Femte synen - vredeskålarna, kap 15 - 16.
* Sjätte synen - Babylons fall, kap 17 - 19.
* Sjunde synen - fulländningen, kap 19 -22.

Men jag vill redan nu rikta en varning, eller snarare uppmuntran;

- Det går inte att läsa Bibeln utan att först be om den Helige Andes närvaro.

Utan Guds Ande är bokstäverna torra, märkliga och skrämmande.
Men med Guds Ande, öppnar sig orden och även ditt hjärta. Det är ju ett möte som ska ske, mellan oss och Herren, eller hur?! Då blir det oerhört spännande.

Fullkomlighetens 7:a.

Vi ber med Lina Sandells ord i psalm 207:

- En liten stund med Jesus, när synden gör mig ve.
Och otron vill mig hindra att blott på Ordet se.
En liten stund med Jesus och bördan lyftes av,
och faller från min skuldra, i Kristi öppna grav. 

Himmelske Fader, tack för denna stunden tillsammans med Dig!
Tack Jesus för vad Du har gjort för oss, var och en.
Helige Ande, vi välkomnar Dig in i vårt hjärta denna stund, öppna Ordet för oss och gör det levande. Amen.

Helige Andes duva i taket. I hjärtat.

Bokrullen betecknar Guds dolda plan för den sista tiden.
En bit av texten blir synlig varje gång ett sigill bryts. Textstycket motsvarar då ett skede i sista tidens förlopp.

Vi läser vidare i notapparatens förklaringar:

Samma mönster upprepas med de sju basunerna och de sju skålarna. Det är inte fullt klart om dessa upprepningar syftar på nya skeden med än värre katastrofer, eller om det är nya bilder för samma händelse.

Nej, hur skulle vi kunna veta det??

Men Gud låter ana att laglösheten kommer att tillta i de yttersta tiderna. Ja, det ser vi.
Gud låter ana att en dom (doom - du läste väl rätt nu?) kommer över all ondska och djävulskap. Ja, tack och lov för det!!
Det är en blodig historia... detta som vi människor orsakar av lidande och plågor.
Och Gud låter ana att en upprättelse kommer, men genom oerhörda påfrestningar för dem som lever då.

Vem ska öppna boken och läsa i den?

Vem kan öppna?

OCH JAG SÅG EN VÄLDIG ÄNGEL SOM ROPADE UT MED HÖG RÖST:

- VEM ÄR VÄRDIG ATT ÖPPNA BOKEN OCH BRYTA SIGILLEN?

MEN INGEN I HIMMELEN ELLER PÅ JORDEN, ELLER UNDER JORDEN, KUNDE ÖPPNA BOKEN OCH SE I DEN.

OCH JAG GRÄT HÄFTIGT ÖVER ATT DET INTE FANNS NÅGON SOM VAR VÄRDIG ATT ÖPPNA BOKEN OCH SE I DEN. 


Kyrkan har slutat tala om "att vara värdig" för att närma sig Guds helighet, eftersom det missbrukades så pass att ingen till slut vågade komma fram.

Jag minns som tonåring hur viktigt det var att "skrifta sig" inför nattvarden, alltså göra sig värdig genom att bekänna sina synder.

Jag tycker fortfarande att det var en god tradition, men förutsättningen är att man lever i en Gudsrelation där Gud är god - inte att man blivit skrämd med helvetet i desperat uppfostringssyfte eller förminskats på annat sätt.

Men den riktigt goda själavården lyfter fram att ingen av oss kan i egen kraft göra oss "värdiga" Gud.
Det är Jesus som gör oss värdiga - av nåd!

Och det är en blodig historia.

Med tomma händer får vi ta emot det han har gjort för oss.

I vårt ställe.

Johannes gråter över det som Gud låter honom se i sin syn.

Ängeln är bara budbärare - och kan inte öppna.

En stilla undran till alla som intresserar sig för änglar: har ni mött doms-änglarna, de som för Guds talan inför de svårigheter som väntar?

Vem ska öppna bokrullen?
Eftersom yttersta tiden finns dold där, måste det vara någon som själv är värdig, som har funnits från tidens början och till tidens slut... Vem??

MEN EN AV DE ÄLDSTE SADE TILL MIG:

- GRÅT INTE. SE, HAN HAR SEGRAT, LEJONET AV JUDA STAM, SKOTTET FRÅN DAVIDS ROT. HAN KAN ÖPPNA BOKEN MED DESS SJU SIGILL.

Var är lejonet?

Någon som har segrat. Ett lejon. Av Juda stam. Hur ska vi någonsin kunna förstå detta?
Vi tar en sak i taget!

Ett lejon är i bibliskt språkbruk djurens konung.
Lejonet betraktades som det starkaste och mäktigaste djuret, och det var en ära att bli liknad vid ett lejon.
Några av Israels stammar omtalades som lejon.

Vi slår upp 1 Mosebok 49:9, där patriarken Jakob ger sina sista ord till sina tolv söner, om vad som ska hända i kommande dagar:

JUDA, DIG PRISAR DINA BRÖDER, DU SLÅR DINA FIENDER PÅ FLYKTEN.
DIN FADERS SÖNER BUGAR SIG FÖR DIG. ETT UNGT LEJON ÄR JUDA... ETT LEJON SOM INGEN VÅGAR STÖRA...

SPIRAN SKALL FÖRBLI HOS JUDA, HÄRSKARSTAVEN I HANS HAND.

Jerusalem kallades Ariel, som betyder "Guds lejon" (Jesaja 29:1).

Jerusalem idag.

Och den starkaste av dem alla är alltså Jesus Kristus, som är den som döljer sig bakom uttrycket här; "lejonet av Juda stam".

Juda stam.
Juda var Jakob och Leas fjärde son. Egentligen är det de äldre bröderna som ska föra syskonens talan, men när yngste pojken Josef kastades i brunnen för att dö, var det Juda som förde hans talan och såg till att Josef blev såld istället.

Denna räddningsaktion gjorde att Josef så småningom räddade hela Israels folk undan svältdöden.
Juda's varma hjärta för sin lillebror har vädjat till människors medkänsla genom alla tider.
Därför hade han en särställning i sin fars ögon.

Denna framtida förutsägelse gick i uppfyllelse då Jesus Kristus föddes till jorden, och enligt hans släkttavla räknas Jesus till Juda stam.

Spiran skall förbli hos Jakobs fjärde son Juda, genom Jesus Kristus!

Juda land är lila.

Och vad betyder det tredje uttrycket skottet från Davids rot?

Även om det är en varm augustikväll, ska vi nu slå upp en välkänd julpsalm, nr 113:

DET ÄR EN ROS UTSPRUNGEN AV DAVIDS ROT OCH STAM,
AV FÄDERNA BESJUNGEN, EN ROS I JUDALAND...

Idet gamla originalet, nr 51, stod det:

DET ÄR EN ROS UTSPRUNGEN, AV JESSE ROT OCH STAM...

Tekla Knös, som översatte denna medeltida julpsalm, utgick från kung Davids pappa, som hette Isai - eller på svenska: Jesse.
I vår klåfingriga nyöversättning - dock till moderna mänskors fromma - ströks pappa Jesses namn och man gick fram en generation, till David, som alla känner till.
Säkert pedagogiskt och bra. Här håller vi på med överkurs, som du märker...

Jesu släkttavla knyter också an till David.

Från Juda ca 1200 f Kr, vidare till David ca 1000 f Kr... och fram till året då han föddes.
Känner du din släkts fäder och mödrar lika väl?!

Känner du din släkt?

Nåväl, vilken lång utläggning detta blev, men så är det när man "kunskapar" tillsammans!
Nu är Jesus väl definierad. Det är han som kan öppna boken med dess sju sigill.
Vi fortsätter.

OCH JAG SÅG ATT MITT FÖR TRONEN OCH DE FYRA VARELSERNA, OCH MITT FÖR DE ÄLDSTE STOD ETT LAMM, OCH DET SÅ UT ATT HA BLIVIT SLAKTAT.

De "fyra varelserna" studerade vi förra gången, och de påminner om keruberna på arken, även om de fyra evangelisterna - med huvud som ett lejon, en oxe, en örn och en människa.

- Precis som i taket här i Carl Gustafs kyrka!

Fick inte med de fyra evangelisterna...

Lammet är också ett kodat uttryck, med djupaste symbolik.

När Israels folk hölls kvar av Egyptens farao, kom tio plågor över honom, där den sista var Dödens ängel. Guds folk uppmanades att ta ett felfritt lamm och slakta det, ta blodet och stryka det på dörrposterna. Då skulle Dödens ängel gå förbi.

Vi läste i 2 Mosebok 12, det som blev den judiska påsken och som vår kristna påsk hör ihop med.

Ja, det ÄR en blodig historia detta, men det beror på att vi människor först har orsakat förtryck, girighet och våldsamheter.
Slaveriet i Egypten står som sinnebild för allt slags slaveri, genom tiderna.

Hur skulle människans blodsskuld betalas?

Skulden som växte sig övermäktig. Det är här Gud bryter in i historien så dramatiskt.
Detta lamm som slaktas gav beskydd, genom sitt blod.

I många karismatiska rörelser ber man fortfarande om "blodets beskydd" i sin bön när stora faror hotar.
Med förståelse bakåt känner jag en oerhörd respekt för en sådan bön!

Blodets beskydd...

Och det är inte vilket blod som helst! Det skulle vara felfritt...

Är det jag?

Fortfarande hör jag nattvardens liturgiska sång ljuda:

- O GUDS LAMM, SOM BORTTAGER VÄRLDENS SYNDER...

Vad var det Johannes döparen sa när han fick se Jesus?

NÄSTA DAG SÅG HAN JESUS KOMMA OCH HAN SADE:

-  DÄR ÄR GUDS LAMM, SOM TAR BORT VÄRLDENS SYNDER.

DET ÄR OM HONOM JAG HAR SAGT:

- EFTER MIG KOMMER EN SOM GÅR FÖRE MIG, TY HAN FANNS FÖRE MIG...
Joh evangelium kap 1:29 

Kan du ana vilket oerhört påstående detta var!? Folket hade i långa tider firat påskalammets måltid, och så påstår den där Döparen att nu kommer lammet personifierat!

Det är så starkt!!

Jesus är Guds lamm. Dödens lamm-unge... Oskyldig.

... som ger sitt liv (obs!) för vår skuld, bryter syndens och dödens makt då han uppstår igen, till seger.

Vi sjöng en psalm till, från Långfredagen, nr 143:

GUDS RENA LAMM OSKYLDIG, PÅ KORSET FÖR OSS SLAKTAD.
ALLTID BEFUNNEN TÅLIG, FASTÄN DU VAR FÖRAKTAD.

VÅR SYND PÅ DIG DU TAGIT, OCH DÖDENS MAKT NEDSLAGIT.
GIV OSS DIN FRID, O JESUS!

Slut på offrandet.

Nu blir det här inte särskilt intressant om man förnekar att det finns ondska och negativa handlingar i detta liv...

Om man utgår ifrån att "allt är bra", och har tagit bort både synd och död ur sin livssyn, då blir kristendomen konstig...

Om synd = att man gör fel, inte finns, och inte heller död = man återföds gång på gång, ja då delar vi inte samma verklighet.

Då blir korset en dårskap.

Men den värld jag lever i, är tyvärr mycket blodig, med sina terrordåd, konflikter och krig.
Gud bryter våldets förbannelse med ett blodsoffer, starkare än allt annat, och sätter punkt för alla andra offer. Det räcker nu!!

Det är fullkomnat.

Förneka inte mörkret.

Resten av kapitel 5 är en underbar lovsång till Guds Lamm, som är värdig att öppna bokrullen.
Vid den himmelska tronen ryker det...

OCH NÄR LAMMET TOG BOKEN, FÖLL DE FYRA VARELSERNA OCH DE TJUGOFYRA ÄLDSTE NED INFÖR LAMMET, 
VAR OCH EN MED EN HARPA OCH EN GULDSKÅL, FYLLD MED RÖKELSE, SOM ÄR DE HELIGAS BÖNER.

OCH DE SJÖNG EN NY SÅNG.

Rökelsealtare.

 - Luktar du gott?

Inte av deodorant, utan av böner! Vår bibelskolelärare på Glimåkra,Carl-Magnus Adrian, ställde en morgon den frågan till oss.
Generade tittade vi på varann, och luktade diskret i våra armhålor...

Men det var ju bönen det handlade om!

Rökelse är våra böner, som bygger Guds tron - - -

Tänk då allvaret i när kyrkan inte längre prioriterar bönen.
Då minskar också Guds helighet i våra liv.

Inför det stundande kyrkovalet är det inte många som tycker kyrkans djupaste identitet är så viktig:
- undervisning om kristen tro, sakramentsförvaltning och bön...

Är det inte?

Rösta i kyrkovalet.

Nu avslutar vi detta bibelstudium med att låta lovsången brusa, stark som dånet av en vattuflod!

DU ÄR VÄRDIG ATT TA BOKEN
   OCH BRYTA DESS SIGILL,
     TY DU HAR BLIVIT SLAKTAD

OCH MED DITT BLOD HAR DU FRIKÖPT ÅT GUD MÄNNISKOR AV ALLA STAMMAR OCH SPRÅK OCH LÄNDER OCH FOLK!

DU HAR GJORT DEM TILL ETT KUNGADÖME
   ÅT VÅR GUD,
     TILL PRÄSTER ÅT HONOM.

OCH DE SKALL VARA KUNGAR PÅ JORDEN...

En kort kommentar:
Detta handlar både om Guds folk Israel OCH dem som tagit emot Jesus, Guds son.

Välsignelser till alla folk!

OCH JAG SÅG, OCH JAG HÖRDE RÖSTEN AV MÅNGA ÄNGLAR SOM STOD RUNT TRONEN, OCH VARELSERNA OCH DE ÄLDSTE; DERAS ANTAL VAR MYRIADERS MYRIADER, TUSEN OCH ÅTER TUSEN, OCH DE SADE MED HÖG RÖST:

LAMMET SOM BLEV SLAKTAT 
   ÄR VÄRDIGT ATT TA EMOT MAKTEN
     OCH FÅ RIKEDOM OCH VISHET

OCH STYRKA OCH ÄRA OCH HÄRLIGHET OCH LOVSÅNG.

OCH ALLT SKAPAT I HIMLEN OCH PÅ JORDEN OCH UNDER JORDEN OCH PÅ HAVET OCH ALLT SOM FINNS DÄR NERE HÖRDE JAG SÄGA:

DEN SOM SITTER PÅ TRONEN
  HONOM OCH LAMMET 
    TILLHÖR LOVSÅNGEN

OCH ÄRAN OCH HÄRLIGHETEN OCH VÄLDET I EVIGHETERS EVIGHET.

OCH DE FYRA VARELSERNA SADE:
AMEN!
OCH DE ÄLDSTE FÖLL NED OCH TILLBAD.
 

Synagogan i Ashdod, Israel.

Så gör även jag, i största respekt och djupaste vördnad,

- eder bibelstudieledare Helene F Sturefelt,
- som önskar att den nyskapande liturgin återgår till dessa ord vid nattvardsfirandet:

O Guds lamm som BORTTAGER VÄRLDENS SYNDER... vilket är mycket starkare än det vaga:
O Guds lamm du möter oss i bröd och vin, helar oss och ger oss av din frid.

Det är också sant, men tappar kopplingen till hela den hebreiska bibeln.