Pilgrimsvandring i Åhus.
"Låt de sista ljuva åren bli de bästa i ditt liv..." - inte kan väl dansbandstexter vara utgångspunkt för en pilgrimsvandring?!
Jo, det är precis vad de kan det!
Åhusgården bjuder in till tre vandringar denna höst, med början idag - 23-09-23.
I ena handen höll jag min pilgrimsstav, i den andra den bok jag skrev 2011 med texter från Ulvsmålafestivalen.
Under flera år var där en veckas gemenskap med två dansbandsmusiker som plötsligt blivit kristna, du vet "frälsta över en natt". Efter det bjöd Thomas och Caroline Broström in till festival varje år i augusti.
Ulvsmålafestivalens dansbandstexter.
I boken "PrÄsten tÄnker i tÄltet" (= tre Äss...) har jag samlat mina reflektioner som jag höll på kvällarna.
Dessa texter kopplade jag nu ihop med frälsarkransens pärlor.
Den viktigaste frågan är alltid:
- Hur blir vädret?
Svarta, tunga moln förföljde oss. Måtte Kronoskogens täta lövverk skydda oss mot regnet.
Det åskade i Kristianstad.
Mörka moln jagade oss.
.
GUDSPÄRLAN - av guld
Många dansbandstexter är nära bibelordet, även om man inte använder ordet "Gud" eller "Jesus".
Git Persson sjöng med Fernandoz sången "Hem igen"; Står där framför din dörr, inget vackrare finns än kärleken".
Att bli troende beskrivs ofta som att "komma hem". Äntligen bryter den kärleksfulle Guden igenom våra hinder av misstro och tvivel.
Vi sjöng psalmen "Som när ett barn kommer hem om kvällen."
Och den kvällen för länge sedan sjöng Fernandoz i tältet "Det är lätt att gå vilse på vägen, men till slut kom du äntligen hem".
Frälsarkransen som halsband.
JESUS SÄGER:
- SE, JAG STÅR VID DÖRREN OCH BULTAR. OM NÅOGN HÖR MN RÖST OCH ÖPPNAR DÖRREN, SKALL JAG GÅ INTILL HONOM OCH ÄTA MED HONOM OCH HAN MED MIG.
Joh Uppenbarelsebok 3:20.
Vi pilgrimsvandrare i Åhus knäppte händerna och bad:
- Käre Jesus, tack för att Du är kärleken. Hjälp mig nu att våga öppna mitt hjärta.
Jag vill öppna min tanke för Dig, mina känslor och mina bekymmer. Jag vill komma hem.
Amen.
HERRE, VISA MIG DIN VÄG
OCH GÖR MIG VILLIG ATT VANDRA DEN.
Vad var det för stänk vi kände? Kom regnmolnen över oss i alla fall?
Vandringsstigar i Kronoskogen, Åhus.
JAGPÄRLAN - en liten vit
Vårt jag är ömtåligt. Det behöver hanteras varsamt.
Jag vill inte ha någon religion tryckt på mig!
Pastor Owe Lindeskär gästade Ulvsmålatältet 2011 och han talade om Gud som en relation, inte som en religion.
Han gav en fin bild av vad tro är:
Farfar lekte med sitt barnbarn i köket.
- Hoppa! Jag tar emot dig!
Barnet stod på diskbänken och tvekade. Han litade inte riktigt på sin farfars styrka eller förmåga. Det tog lite tid att våga.
- Hoppa!
Och när barnet hoppade fångades han upp av sin farfars starka armar, kramad intill hans hjärta.
TY SÅ ÄLSKADE GUD HELA VÄRLDEN
ATT HAN GAV DEN SIN ENDE SON
FÖR ATT VAR OCH EN SOM TROR PÅ HONOM
SKA HA EVIGT LIV.
Joh 3:16
Jag läste och bad en bön som står i Ulvsmålaboken:
- Gud, jag vill inte bli förändrad. Jag vill inte bli någon annan. Hjälp mig att bli mer mig själv!
Jag vill blå såsom Du har tänkt att jag skall vara. Amen.
Härifrån hoppar jag inte...
DOP-PÄRLAN, ännu en liten vit pärla
Jag har skrivit en ny text till "Tryggare kan ingen vara", en text som passar bättre när unga och vuxna döps i kyrkan, in i Guds förbund:
GLADARE KAN INGEN VARA
JAG SOM FUNNIT HERRENS SKARA
STJÄRNAN LYSTE FÖR MITT SINNE
KLÄDD I DOPETS VITA LINNE.
Gladare kan ingen vara.
Det droppade från grenarna. Regnskuren tog sig igenom tallskogens barr och lövskogens ekblad.
Jag tog skydd under en gran, de andra tog på sig sina regnplagg. Några hade sandaler...
Det var en fin illustration av dopet!
HERRE, VISA MIG DIN VÄG
OCH GÖR MIG VILLIG ATT VANDRA DEN.
Eklöven är blöta av regnet.
TYSTNADSPÄRLORNA
Tystnaden kan vara god och vilsam. Den kan också vara negativ och tigande.
Hur har vi det i våra relationer? Vad är det för slags tystnad som dyker upp ibland?
Guds tystnad kan upplevas på olika sätt.
Det är hemskt när det känns som att Gud tiger och inte bryr sig. Men förmodligen är det snarare en talande tystnad där Herren vill att vi skall lyssna ännu mer, inåt... och utåt.
Vi får hjälpa varann med det.
Sakta vandrade vi vidare i Kronoskogen i Åhus.
Pilgrimstakt.
ÖKENPÄRLAN, den bruna
Lisa Magnusson var dansbandsdrottning i Leif Bloms orkester i många år. En kväll i augusti 2010 sjöng hon i Ulvsmålatältet Harpos 70-talslåt "Movie Star" - "du tror du är en stjärna"...
Ja, vi vill så gärna tro att vi är något, men med Jantelagen trycker vi ned varann. Har människan inget värde? Och tänk om Gud inte finns?
Ibland känns livet som en torr öken. Varför håller vi på så?
Två grabbar satt i en sandlåda och bråkade.
- Du har ingen pappa! sa den ene och retades.
- Det har jag visst, svarade den andre som var skilsmässobarn.
- Bevisa det då. Vi har inte sett honom här i alla fall...
- Jag har fått en bokhylla av honom... Min pappa har satt sitt namn på den.
När vi brottas med Guds existens kan det låta som i sandlådan.
Men Gud finns oberoende av vad vi tycker eller tänker.
Vi människor är som bokhyllan - Gud har "gjort oss". Att vi finns är ett tecken på att den store Skaparen finns. Gud, universums snickare...
Bön:
- Gud, min bön är som ett bredband; uppkopplat till Dig.
Tack för att Din kärlek följer oss alla dagar.
Du låter mig ta ansvar för mitt liv, Du låter mig också misslyckas, ja Du är den som reser mig upp igen.
Tack käre himmelske Fader. Amen.
Havsstranden vid Äspet.
Kronoskogens tallbevuxna sanddyner ledde oss fram till stranden. Regnskuren kom tillbaka och vi tog skydd under en darrande asp. Det var inte mycket att ha... Havet låg stilla.
- Kom! Här finns ett skjul!
Snickarhakens ålabod blev vår tillflykt under en stund. Det smattrade mot plasttaket, men det var snart över.
Himlen lyste blå längre bort och snart tittade solen fram och torkade upp våra våta kläder.
Det var gott med fika.
Är ålafisket ännu levande här? Ryssjorna väntade och näten hängde redo.
Snickarhakens ålabodar.
BEKYMMERSLÖSHETSPÄRLAN - den blå
Det är märkligt när man förbereder en vandring, då vet man ju aldrig hur orden skall falla sig med den verklighet man befinner sig i. Som vanligt när Herren får hålla sin hand över det, blir det oväntat bra.
Fikastunden var slut och det var dags att gå. Solen värmde så gott! Och jag läste ur Ulvsmålaboken om glade Torkel Sehlin som gästade oss en av kvällarna i tältet.
- Någonstans bland skuggorna står Jesus, sjöng han.
Precis så kan det kännas, att stå där i skuggan av livet. Man vågar inte komma fram och ta sin plats, lever hellre på livets baksida än tar tag i det som blivit fel.
Men om det finns en skugga så finns det ett ljus.
När solen står rakt ovanför oss, krymper skuggorna till ingenting. Jesus är Guds ljus på jorden. När vi kommer honom nära, driver han ut allt som bott i skuggorna; bitterhet, rädsla, vrede. Det tåler inte hans ljus.
Det gör ont att komma ut i ljuset. Man bländas lätt och känner sig nästan blind. Det onda släpper dig inte så lätt. Du måste ta ett beslut.
- Nu räcker det!
Adjö till mörkrets makter.
Adjö till mörkret.
Innan ögonen vant sig ser man ingenting mer än detta bländande ljus. Men efter en tid, när man vandrat ett tag med Jesus, träder hans konturer fram.
Där finns en blick att vila i, en famn att luta sig emot, och en förlåtelse som renar en vit.
Det är bekymmerslöshet!
- Gud, hjälp mig att lämna livet i skuggan. Ge mig mod att se det som jag skäms över och göra upp med det. Tack för att Du väntar på mig. Amen.
HERRE, VISA MIG DIN VÄG'
OCH GÖR MIG VILLIG ATT VANDRA DEN.
Det ljusnar.
KÄRLEKSPÄRLORNA - två röda
I Frälsarkransen finns det två röda kärlekspärlor. De påminner oss om att vi först får ta emot kärlek, för att sedan kunna ge.
De talar även om människans kärlek och om Guds kärlek.
Dansbandssångerskan Git Persson sjunger gärna sina hitlåtar "Ett litet hjärta av renaste guld"... "Sju ensamma kvällar...", "Ett litet ljus vill jag tända"... "Idag är det vår bröllopsdag".
Bröllopet är tecknet på den djupaste samhörigheten mellan två människor. Det är ett förbund. Och ett kärleksavtal. Romantik och juridik, sida vid sida.
I vigsellöftena säger man:
- Jag vill älska dig, dela glädje och sorg med dig och vara dig trogen, tills döden skiljer oss åt.
Usch, den sista meningen är så obehaglig.
Det är bättre att få säga:
- Så länge jag lever.
En gammal död båt.
Mats Bladhs orkester gästade Ulvsmålatältet en kväll. De sjöng "Älska, glömma och förlåta".
Jag tänkte att det är ju precis det kristendomen handlar om! Dansbandstexterna ligger mycket nära vår Gudstro.
Guds kärlek räcker oss förlåtelse - och sedan glömmer Gud.
Medan vi människor är långsinta och håller fast vid oförrätterna.
Det finns en gudomlig glömska som vi får träna på!
Bördor i livets ryggsäck?
HEMLIGHETSPÄRLORNA - de tre små vita
Tallbarren var mjuka under skorna. Stegen sviktade skönt och små septembersvampar tittade upp ur marken här och var.
Naturen har sina hemligheter, liksom vi. Även Jesus bar på hemligheter, särskilt när det gäller tidpunkten för hans återkomst. Hur mycket än lärjungarna frågade honom, svarade han inte.
- Det tillkommer inte er att veta.
Ja, hela frälsarkransen handlar om hans liv!
Jesus var hos Gud, han kom till jorden och hade ett tydligt jag - sann Gud och sann människa.
Jesus döptes i Jordanfloden, frestades i öknen av djävulen och talade på Saligprisningarnas berg om att inte göra sig bekymmer.
Jesus är den självutgivande kärleken, den som ryms i nattvardens röda vin.
Jesus gick in i döden och besegrade den med sin uppståndelse.
Ett rotkors.
NATTENS PÄRLA och UPPSTÅNDELSEN
Ibland kom joggare springande på stigen mot oss. Det tempot passar inte en pilgrimsvandrare.
Döden kommer ifatt oss ändå... Vi fokuserade på den sista pärlan istället, uppståndelsens pärla.
Lasse Stefanz är fortfarande omåttligt populära. En av deras mest älskade låtar är "De sista ljuva åren". Hur gör man för att leva hela livet tillsammans? Det är ovanligt att äktenskapen blir gamla...
Vissa saker måste man "dö bort ifrån" i en relation. Det finns tankemönster och känslogropar som gör att det hela tiden blir fel, så att grälen återkommer.
Gud vill ge en "uppståndelse" mitt i livet och lära oss relationsspråket, som är respektfullt mot den andre.
Nytt liv poppar upp.
Jag läste en kärleksdikt, skriven för äldre:
"Hans tunnhåriga panna lutar sig över hennes rynkor, och han kysser henne med torra läppar - tills döden skiljer dem åt..."
- Ja låt de sista ljuva åren bli de bästa i mitt liv! Den lycka som vi känner, låt den stanna livet ut!
Vilken underbar bön!
JESUS SA:
- DINA SYNDER ÄR DIG FÖRLÅTNA.
GÅ NU, OCH SYNDA INTE MER.
Johannes 8.
- Tack käre Gud för att Din kärlek aldrig ger upp. Hjälp oss att ta emot tro, hopp och kärlek ur din hand.
I Jesu namn, Amen!
Ljuva år tillsammans.
Vår pilgrimsvandring i Åhus var slut för denna gång.
Visst var det spännande att koppla ihop dansbandsvärlden med vår kristna tro!
Fortsättning följer.
Kommande datum är 7 okt och 28 okt, kl 14.00. Välkommen!
Gående hälsningar, Helene F Sturefelt,
- pilgrimsledare och författare till boken med reflektioner från Ulvsmåla.
Den går att beställa här:
helene.f.sturefelt@live.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar