BIBELNS AUKTORITET - Hebreerbrevet kap 5 - ÖVERSTEPRÄST

Välkomna!

Vad är en överstepräst? Varför är Jesus på korset så ofta motivet på altartavlor?
Och måste vi ha Bibeln som auktoritet?

Innan jag summerar bibelstudiet igår vill jag berätta om ett möte med David Castor, EFS-pastor och "TV-kändis" från Tro, Hopp & Kärlek.

Vi träffades förra helgen på en konferens i Glimåkra, med många uppbyggliga samtal och seminarier, ca 50 personer.

David Castor, bibeltroende.

Samtalen kretsade kring "när är EFS som bäst?" Ur denna positiva formulering var det många som sa:

- Jesus är i centrum.
- Gudstjänsterna är fokuserade på Guds ord.
- Bibeln är vår auktoritet.

David Castor berättade att han mött en präst som förvånade sig över att han tog Bibeln på allvar... och verkligen litade på den... och ansåg den vara Guds Ord.

Jag lyssnade med oro på det han berättade.
Det finns alltför många kollegor i Svenska kyrkan som inte är grundade i Bibeln som Guds ord - det är bara en skrift bland många andra.

En sådan lös inställning till vår heliga urkund är mycket allvarlig, menar jag. Det bjuder in till tyckande och lösryckta åsikter.
Att inte sätta tillit till vad Gud säger i sitt eget ord föder ingen tro, och skapar ingen relation till Jesus.

Det är som att lyssna till sina föräldrar men vifta bort det de säger som nonsens... Det skapar inte heller någon tillit eller någon relation.

Om kocken inte läser receptet...

Nåväl. Detta var min egen bakgrund inför vårt bibelstudium i Carl Gustafs kyrka.
Det är så fint att få vara samlade ikväll igen!

Om man inte förstår någonting kan man tänka sig två orsaker:

1. Det är dåligt formulerat.
2. Jag har för lite kunskap.

Guds ord är mycket tydligt formulerat - alltså är det min egen kunskap som brister... Detta är min utgångspunkt.

Därför repeterade vi kapitel 4 och den långa ökenvandring som Israels folk tvingades genomlida för sin otros skull.
Det var därför de inte fick komma in i Guds vila. Den gamla generationen var tvungen att dö ut...
Det fanns för mycket av dåliga minnen, klagan, misstro och ifrågasättande som inte fick komma med in i Kanaans land.

Ökenskylt - ej genomfart...

Detta påminner om vad en av mina syriska vänner sa här om dagen:

- Tyvärr är kriget i Syrien nödvändigt anser jag, det är så mycket dåligt som måste dö, dåliga värderingar och så. När det är borta kan vi bygga upp landet igen.
- Det påminner ju om Gamla Testamentet! sa jag förskräckt.
- Ja, det är sant det som står där, svarade han, min muslimske vän...

Det var verkligen 40 år som de vistades i öknen - men inte vandrandes hela tiden utan de slog sig ned, i väntan... (se förra inlägget 3/11).

De byggde upp ett tält runt nådastolen, där de två budtavlorna förvarades.
Vi letade upp en bild längst bak i våra biblar på hur detta "tabernakel" kan tänkas ha sett ut.
Vi sökte kunskap tillsammans.

Den som tjänstgjorde vid templet var Moses bror Aron.

Kyrkans "tempel" i Karlshamn.

Sedan läste vi:

NÄR VI NU HAR EN MÄKTIG ÖVERSTEPRÄST SOM HAR STIGIT UPP GENOM HIMLARNA, JESUS GUDS SON, LÅT OSS DÅ HÅLLA FAST VID VÅR BEKÄNNELSE.

VI HAR INTE EN ÖVERSTEPRÄST SOM ÄR OFÖRMÖGEN ATT KÄNNA MED OSS I VÅRA SVAGHETER, 
UTAN EN SOM HAR PRÖVATS PÅ ALLA  SÄTT OCH VARIT SOM VI, MEN UTAN SYND.

LÅT OSS DÄRFÖR FRIMODIGT TRÄDA FRAM TILL NÅDENS TRON FÖR ATT FÅ FÖRBARMANDE OCH NÅD I DEN STUND DÅ VI BEHÖVER HJÄLP.
Hebr 4:14-16

För dem som hörde denna text läsas första gången blev det ett stort "aha!"
Eller... ni hädar som lyfter upp Jesus till denna position...

Träder frimodigt fram.

Ökenvandringen låg långt bort i tiden för de första kristna, ca 1200 år, men var ändå levande historia, ständigt läst och återberättat.
Men för oss är det ännu mer avlägset, inte alls någon levande historia som återberättas - utom på lågstadiet för skolbarnen, i bästa fall.

Öken... Ikväll var det glashalt ute... Snön som föll igår, men smälte, fryser nu till is... Vi har ingen som helst känsla för detta med "ökenvandring!"
Men att vara fast i en lång vinter kan vara en bättre jämförelse för oss.

Själavården i detta är att vi måste alla ta oss igenom tider av väntan då det gamla i oss "måste dö"... för att ge plats åt nytt liv.
Det verkligen något att fundera över!

Svensk ökentid...

Vi gick vidare i vårt sökande.
Vad är en "överstepräst"? Har det med det militära att göra? Nej, inte alls.

Vi slog upp Uppslagsdelen längst bak i våra Biblar och sökte på ordet.
Till min förskräckelse såg jag att i flertalet nya Biblar hade man tagit bort "överstepräst"!
Ordförklaringarna slutar vid "änglar..."

Jag ville inte visa hur allvarligt jag menar att detta är... men kopplingen mellan det gamla och nya förbundet går förlorat om vi inte förstår innebörden av ordet "överstepräst"!

Olika upplagor. 

Jag menar, evangelierna berättar om vad Jesus gjorde och lärde.
Breven förklarar vad detta betyder och formar vår kristna teologi.
Hebreerbrevet sammanfattar detta i sin högstämda lovsång till Jesus såsom vår överstepräst - tjänaren inför det allra heligaste OCH samtidigt själva offerlammet...

Det här är mer än märkligt och en alldeles enastående plan av Gud själv!

Gud har en plan.

Vi funderade på ordet "syndabock".
Det kommer ju från gamla testamentets tid, där översteprästen kunde lägga händerna på en felfri bock och så överföra folkets alla synder på bocken istället.

Vi använder ordet på ett fult sätt och har behandlat människor illa med hjälp av detta ord.
Men om man tänker efter vad syndabocken står för - att bära någon annans synder för att den skall gå fri - så är detta något mycket vackert och hedersamt!

Det finns mycket mer att säga om detta med offer och offrande, men det tar vi en annan gång.

Blodrött offer.

Nåväl, en av uppslagsdelarna förklarar följande:

"Överstepräst i sträng mening var bland judarna på Jesu tid endast en person, den högste prästen vid Jerusalems tempel.
Hans ämbetstecken var en dyrbar skrud (läs mer i 2 Mosebok 28).
Han fullgjorde offertjänsten, särskilt viktig var försoningsdagen, som sedan uppfylldes av Jesus och hans försoningsdöd.

Översteprästens ämbete hade tidvis varit en prästkungs med betydande politisk makt, och ännu i nytestamentlig tid utövade han som rådets ordförande ett slags civil regeringsmyndighet.

Enligt traditionen från det gamla Israel skulle ämbetet gå i arv bland Arons efterkommande, och innehavaren skulle behålla det still sin död.

Eftersom det hade politisk betydelse kom det emellertid inom romarnas intressesfär, och de ingrep ofta och godtyckligt med till- och avsättningar." Slut citat.

Den vackraste av kaktusar!

Vi tittade på ännu en karta längst bak i Bibeln och läste om hur templet raserats, men byggts upp tre gånger, under historiens gång.
När romarna slutgiltigt förstörde Jerusalems tempel år 70 e.Kr upphörde judarnas offerkult.


Skriften ska med skrift tolkas. Vi läser Bibeln "runt".
Vad menas med att Jesus inte var oförmögen att känna med oss i våra svagheter?

Vi slog upp profeten Jesaja kap 53, om Herrens lidande tjänare:

JA, HAN VAR SARGAD FÖR VÅRA ÖVERTRÄDELSERS SKULL 
OCH SLAGEN FÖR VÅRA MISSGÄRNINGARS SKULL.

STRAFFET VAR LAGT PÅ HONOM, FÖR ATT VI SKULLE FÅ FRID, 
OCH GENOM HANS SÅR BLIR VI HELADE.

VI GICK ALLA VILSE SOM FÅR, 
VAR OCH EN AV OSS VILLE VANDRA SIN EGEN VÄG, 
MEN HERREN LÄT ALLAS VÅR MISSGÄRNING DRABBA HONOM.
Jes 53:5-6

Jesus, det drabbade dig.

Hur länge sedan är det detta skrevs?
Vi funderade. Jesaja levde på 700-talet f.Kr. Det är 300 år innan det inträffar...

Jag betonade hur den bibliska tidsuppfattningen är linjär - den har en början och ett slut - till skillnad från det österländska tänkandet, som är cirkulärt.

Gud för sitt folk framåt genom seklerna. Det ena ger det andra.
Ja, man skulle kunna tala om en "evolution" - ett växande och en utveckling - av människans relation med Gud!

Jesaja får här ett profetiskt tilltal från Gud själv. Tiden är mogen för folket att ana att en Messias en gång skall komma.

Vi vet att ljusslingorna kommer.

Och på tal om Bibelns auktoritet - om vi frågar oss.

- Gäller allt som står i Bibeln oss?
- Har allting hänt?

.. så är svaret: Ja. Och nej. Och ja och nej igen.

Allt som står i Bibeln för historiens gång framåt. Men Gamla Testamentets lagar om renhet och offerväsenden gäller inte oss! Det var till för Israels folk en gång.
Men vi läser det som bakgrund till det som sedan sker. Vi lever ju i det Nya förbundet, eller hur?!
Det är viktigt att veta detta.

Har allting hänt? Ja! Och nej. När Jesaja skrev om Herrens lidande tjänare så hade det ju ännu inte inträffat i tiden. Det var ett löfte.
Och sanningshalten i det visade sig när Jesus kom som "Guds utstrålning"!

Jag trodde aldrig ni skulle slå ut!

Vi fortsätter läsa, nu i kapitel 5:

 VARJE ÖVERSTEPRÄST UTSES BLAND MÄNNISKOR, 
OCH DET ÄR MÄNNISKOR HAN FÅR TILL UPPGIFT ATT FÖRETRÄDA INFÖR GUD, 
GENOM ATT FRAMBÄRA OFFERGÅVOR FÖR DERAS SYNDER.

HAN KAN HA FÖRDRAG MED DE OKUNNIGA OCH VILSEGÅNGNA, 
EFTERSOM HAN SJÄLV ÄR BEHÄFTAD MED SVAGHET 
OCH DÄRFÖR MÅSTE FRAMBÄRA SYNDOFFER LIKA MYCKET FÖR SIG SJÄLV SOM FÖR FOLKET.

Dessa offer var olika beroende på om man begått en synd med avsikt eller om det var oavsiktligt.
Men även översteprästen är mänsklig, det är viktigt att komma ihåg.

Kors i sakristian, Amiralitetet.

INGEN TAR DENNA VÄRDIGHET; HAN BLIR KALLAD AV GUD, LIKSOM ARON.

Aron var av Levi stam. Alla Jakobs tolv söner fick varsitt landområde utom Levi - hans släkt skulle tjänstgöra som präster, och få tionde av de andra för sitt uppehälle.

Vi läser "runt" och slår upp 2 Mosebok kap 28:

HERREN SADE:
- OCH DU SKALL LÅTA DIN BRODER ARON, OCH HANS SÖNER MED HONOM TRÄDA FRAM TILL DIG UR ISRAELS BARNS KRETS, FÖR ATT DE MÅ BLI PRÄSTER ÅT MIG.

OCH DU SKALL SÄGA TILL ALLA KONSTFÖRFARNA MÄN SOM JAG HAR UPPFYLLT MED VISHETENS ANDE, 
ATT DE SKALL GÖRA KLÄDER ÅT ARON, FÖR ATT HAN MÅ HELGAS TILL ATT BLI PRÄST ÅT MIG.

Praktfullt.

Och så beskrivs en fantastisk klädedräkt med bröstsköld, efod, kåpa, livklädnad, huvudbindel och bälte.

Jag tänker på våra prästkläder idag, hur starkt det är att tänka på samhörigheten bakåt i tiden.
De markerar att personen är invigd för sitt uppdrag.
Visst, det skapar distans, men varför kan vi inte tänka i termer av respekt istället?

Observera att ingen kan ta denna värdighet själv! Det är en gåva, en kallelse från Gud.

Livklädnad. Amiralitetskyrkan.

SÅ ÄR DET OCKSÅ MED KRISTUS.
HAN TOG INTE VÄRDIGHETEN SOM ÖVERSTEPRÄST, UTAN FICK DEN AV HONOM SOM SADE:
- Du är min son, jag har fött dig idag.

LIKSOM HAN PÅ ETT ANNAT STÄLLE SÄGER:
- Du är för evigt präst, en sådan som Melkisedek.

Längre fram återkommer vi till denne märklige man Melkisedek, som var präst i Jerusalem och betjänade Abram med bröd och vin.

Det är tydligt vad som är huvudtemat i Hebreerbrevet - Jesus som överstepräst!
Därför läses dessa texter vid kyrkans största högtider; jul och påsk.

Jesus, vår överstepräst.

Nu kommer det ofrånkomliga lidandet:

UNDER SITT LIV PÅ JORDEN UPPSÄNDE HAN MED HÖGA ROP OCH TÅRAR ENTRÄGNA BÖNER TILL DEN SOM KUNDE RÄDDA HONOM FRÅN DÖDEN, 
OCH H,AN BLEV BÖNHÖRD DÄRFÖR ATT HAN BÖJDE SIG UNDER GUDS VILJA.

FAST HAN VAR SON LÄRDE HAN SIG LYDA GENOM ATT LIDA

OCH NÄR HAN HADE FULLKOMNATS BLEV HAN FÖR ALLA SOM LYDER HONOM 
DEN SOM BRINGAR EVIG FRÄLSNING,
 AV GUD KALLAS ÖVERSTEPRÄST, EN SÅDAN SOM MELKISEDEK.

Kärlekens lidande röda färg.

Det låter som en ordlek - lyda genom att lida.

Den äldre generationen får negativa associationer av detta ord. Lydnad kvävde människor och fråntog initiativ och frihet. Det var inte bra.

Men denna bibliska lydnad har inte med kväsande att göra.
Jesus lyder Guds plan att besegra den ondska och död som synden orsakar. Det går genom smärta, inte som en dans på rosor...

Det lidande som Jesus genomgår har en välsignelse för oss alla. Målet är kärlek och befrielse.

Vårt eget lidande i världen kan kännas enbart svart.
Samtidigt anar vi att om Gud själv varit ända nere i botten, då fångas vårt lidande upp av Guds närvaro!

Bibelstudium.

Nu avslutar vi vårt bibelstudium och läser slut på kapitel 5:

OM DETTA FINNS MYCKET  ATT SÄGA, MEN DET ÄR SVÅRT ATT FÅ ER ATT FÖRSTÅ DET, EFTERSOM NI HAR BLIVIT TRÖGA ATT LYSSNA.

Hoppsan!
Hur kan författaren vet att det är just precis så vi känner det....!?

NI BORDE VID HET HÄR LAGET SJÄLVA VARA LÄRARE, MEN I STÄLLET BEHÖVER NI NU PÅ NYTT NÅGON SOM LÄR ER DE FÖRSTA GRUNDERA I GUDS ORD.

Ja, varje kristen är myndig att själv berätta om Kristus för andra!
Det är inte reserverat för prästen eller kyrkans anställda...

NI HAR ÅTERGÅTT TILL ATT BEHÖVA MJÖLK ISTÄLLET FÖR FAST FÖDA.

OCH DEN SOM LEVER PÅ MJÖLK ÄR ETT SPÄDBARN OCH KAN INTE FATTA UNDERVISNINGEN OM RÄTTFÄRDIGHET.

Nej, det är sant.
Det är ju det jag menar att vi behöver mer kunskap - inte ifrågasätta Bibelns trovärdighet.

DEN FASTA FÖDAN ÄR TILL FÖR VUXNA, FÖR DEM SOM TRÄGET HAR ÖVAT UPP SINA SINNE TILL ATT SKILJA MELLAN GOTT OCH ONT.

Ja, låt oss öva... Ingenting är självklart.
Men en sak vet vi - Jesus har gjort allt för oss för att vi skall kunna leva livet befriade från syndens tunga ok!

Tack för att ni kom!

Vi  avslutade med bön och psalmsång: nr 38:

FÖR ATT DU INTE TOG DET GUDOMLIGA
DIG TILL EN KRONA...

Imorse slog min novemberkaktus ut, som en hälsning från Livets Herre.

Rakryggade hälsningar från eder bibelstudieledare

Helene F Sturefelt,

- som fotograferade ett historiskt vintrigt Karlshamn - det är mer än hundra år sedan snön föll så tidigt på året.
- och som nu ska ta ett glas... mjölk!

Vår andliga nivå.