Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 28 november 2016

HERR GURKA PÅ HUMLESCENEN

Ucke Fellowz i Bromölla.



Ucke Fellowz är i farten igen.
Denna måndag morgon var vi tvungna att gå upp i ottan för att hålla jämn takt med skolbarnen.
Herr Gurka var inbjuden att dansa på Humlescenen i Bromölla!

Äntligen har vi fått tända alla adventsljusen, som nu lyser upp våra mörka fönster, det gjorde det lättare att vakna.

Mitt i julhysterin bryter vår ukuleleorkester av allt tal om pepparkaksgubbar och luciasånger.
Här är det Lennart Hellsings sånger som gäller!

Hemmagjorda grönsaksmössor prydde vår eminenta orkester och förvandlade oss till jordgubbar, morötter och ärtor.

Grönsaksorkester.


Fast någon av oss måste vara den trekantiga gubben...

Jag stod i kulisserna och såg hundra barn tåga in i aulan.
Läpparna var smorda med Niveafett och munspelet låg i fickan - det är väl rätt tonart nu bara?!
Var det G eller D?

Det här är så roligt!
Jag älskar läget - samspelet, musiken, kontakten och spelvinkeriet... och att någon annan håller i taktpinnen!

Jag behöver bara hålla koll på korvarna...

.. som gled ned ibland över hattbrättet.

Håll er i skinnet!



DET VAR SÅ ROLIGT JAG MÅSTE SKRATTA
DET KOM EN TREKANTIG GUBBE IN

HAN HADE TRÄSKOR OCH NÄVERJACKA
OCH HATTEN KANTAD AV KORVASKINN!

HAN SATTE SIG PÅ EN PALL I KÖKET
OCH TOG UR FICKAN SITT MUNSPEL OPP

OCH BÖRJA' SPELA SÅ ALLTING DANSA'
MED SKRIM OCH SKRAMMEL OCH TJO OCH HOPP!


Barnen kommer!



Jo, ibland känner man sig lite trekantig...
Originell och egen, utan lust eller vilja att passa in.

Men vem gör det?

Blicken svepte ut över alla de många barnen. Där sitter små fina flickor och pojkar och är unika och originella. Men alltför snart börjar de härma varandra, först för att det är roligt att likna varann, men sedan för att man blir rädd att hamna utanför...

Till alla underbara barn - fortsätt vara trekantiga!
Försök inte trycka in din personlighet i ett runt hål när du har andra spännande former!

En el-bas bland hermelinerna.



Det var så tråkigt jag måste gråta
För alla vuxna har blivit skinn.

De äter skräpmat o för mycket tårta
Och bara några som passar in...

Vi sätter oss på en stol i soffan
och drar ur fickan vår kaffekopp

Och börjar dricka och högljutt tjoffa
om ditt och datt och när sol'n går opp.


Koncentration på stolarna.



När skolan är som bäst låter den fantasi och fakta finnas sida vid sida.
Människan är nämligen gjord för båda.
Vi har ju två hjärnhalvor... fast det kan man inte tro.

Därför gillar jag att få sjunga om en rymdfärd - efter att ha räknat upp alla planeter med mina barnbarn - och på ett ögonblick är jag där!

OCH NICKO TICKO TIN OCH JAG
VI FOR TILL STJÄRNORNA EN DAG

NICKO TICKO TIN TIRALLA....


VI TRÄFFADE EN BRYLLING DÄR
HAN STOD I EN TRUMPETAFFÄR

NICKO TICKO TIN TIRALLA...


Nu ramlade prinskorvarna ned i ansiktet igen. Jag tappade takten med mina klaves-pinnar, men lyckades vara rätt i takten och blåsa i trumpeten - tuut tuut tuuuut!

Mitt barnsliga jag blir så kolossalt tillfredsställt av det här!
Tydligen också lågstadiebarnen i Bromölla också, för ty de skrattade och klappade i händerna.

Men ingen vet vad en brylling är.

Brylling?


Egentligen skulle jag vilja att barnen stod opp och dansade... för inte kan man sitta still när herr Gurka bjuder upp till både vals och mazurka!

Det är roliga ord och ordlekar som Lennart Hellsing lekte fram en gång med sina sånger.
Ja, han skulle ju fyllt 100 år i år, det är därför vi lyfter upp hans sångskatt nu igen.


Det är kallt ute, nattfrost även i Blekinge. Då är det inte lätt att vara en liten rädisa... och orkestern var inte överens när eller hur eller varför eller hur ofta vi skulle börja...

Vi satt där på Humlescenen och surrade om vi skulle göra omstart eller fortsätta eller starta om eller....

Men jag fick barnen till att hålla takten genom att slå på knäna, medan vi trummade på baksidan av våra ukulelear (plural?).


Nej en flugsvampsrädisa!


TRE SMÅ RÄDISOR STOD I ETT LAND
STÖRRE OCH STÖRRE DE BLEV EFTER HAND

- EN BLEV STOR SOM EN HASSELNÖT
DEN LA KUNGEN SJÄLV I SIN GRÖT.

- EN BLEV STOR SOM EN PÄRONFRUKT
DEN FLÖT BORT PÅ MEXIKOS BUKT.

- EN BLEV STOR SOM ETT HUS ELLER TVÅ
ORKAR DU MED DEN SÅ TA DEN OCH GÅ!


Allt är möjligt. Fantasin känner inga gränser. Där bor oanade möjligheter till nya lösningar.
Fantasin öppnar upp alla sinnen.

Tänk att bo i en rädisa... eller försöka ta den under armen och gå om den är stor som ett hus.
Kom igen alla tråkiga vuxna! Eller gör som kungen och lägg den i gröten!


Lägg den i gröten, sa jag!


Undrar hur många av barnen som har ätit palsternacka?
Det är så gott till fiskgratäng. Eller selleri. Kanske de som har Linas vegetariska Matkasse..
Här kommer de!

TICKE TACK TICKE TACK
HÄR KOMMER PETER PALSTERNACK

TICKE TACK TICKE TACK
DANSANDE PÅ TÅ OCH KLACK
I SIN GULA FRACK, TICK TACK.


DUDDELDI DUDDELDI
HÄR KOMMER SELMA SELLERI

DUDDELDI DUDDELDI
I EN KJOL MED BRODERI
DANSAR HON FÖRBI DUDDI.


TRIMMEL TRAM TRIMMEL TRAM
HÄR TITTAR GABRIEL GRÄSLÖK FRAM

TRIMMEL TRAM TRIMMEL TRAM
MÖSSAN RÖD SOM TUPPENS KAM
BYXAN GRÅ AV DAMM TRIMM TRAMM.


Är det Bo Tomat, eller?



Mat och tjat, mat och tjat
ät upp lilla Bo Tomat!
Mat och tjat, mat och tjat
Ligger där på stora fat
i sin röda säng, tjat tjat!


Gurgelgul, gurgelgul
Moroten är inte ful
Gurgelgul, gurgelgul
Krafter ger och skratt och kul
Ögon ser ett gurgeldjur!


Ja, ja... jag vill också försöka!
Det här är roligt, sa jag ju.

Bästa moroten och pumpan!


Sen kom regnet med Petronella i Plaskeby och vi öste på med kazoo i mellanspelet.
Blockflöjten ledsagade i Önskevisa och finalen stod självaste Trollkarlen för - han som drack upp sig själv...

Redan som 8-åring började mina filosofiska funderingar... Vi hoppar rakt in i handlingarna, i vers 4 och 5:

OCH KEJSAR'N AV KINA HAN SA: JAG SLÅR VAD,
ATT INGEN FÖRVANDLAR SIG TILL LEMONAD!
- HA HA! ROPTE TROLLKARL'N, SE DÅ PÅ MIN KRAFT!
OCH SIMSALABIM BLEV HAN TILL ETT GLAS SAFT.

MIN SOLEN SKEN HET ÖVER RISFÄLT OCH ÄLV
OCH TROLLKARL'N BLEV TÖRSTIG OCH DRACK OPP SIG SJÄLV
DET SKEDDE I MISSHUGG SOM NI NOG FÖRSTÅR
MEN DET HAR HAN ÅNGRAT I SJUHUNDRA ÅR!


Se på min kraft.



Tänk att förvandla sig själv till ett glas saft... vem är man då? Är man kvar i sin ursprungliga existens men tillfälligt transformerad till dryck?

Och om man är ett glas saft, hur gör man då för att dricka upp sig själv? Vart ska saften ta vägen?
Poff!
Allt borta.

Vilken otur han hade i sin törst! Ja, det skedde minsann i misshugg, det förstår vi!
Eller?

Det låter ju nästan som vår bibliska historia.
Gud förvandlar sig till människa i en transformation (inkarnation på kyrkiska).
Gud blir Jesus.
Döden måste dödas och synden besegras. Det kan bara den göra som själv är odödlig och syndfri,
Alltså ger Jesus sitt liv och dödar döden inifrån dödsriket.

Och drack opp sig själv...

Drack opp sig själv.


Men. Men!!

På tredje dagen uppstod han igen och återvände till livet, ur saftglaset i dödsriket, tillbaka till normallivet på risfält och älv.

Och det var sannerligen inget misshugg!
Det Gud gjorde genom sig själv som Jesus för oss alla är helt enastående!!
Outstanding.

Och som minne fick vi inte en flaska saft, men väl en storståtlig nattvardskalk med vinet, som hans blod, för att aldrig glömma att han redan druckit ur ondskans bägare - i vårt ställe.

Det har han inte ångrat, men jag vet inte om den kommunistiske kejsaren i Kina fortfarande känner till kristendomens förvandlingsnummer?

Det gör han nog... Kejsaren är livrädd för kristendomens kraft för han har förbjudit all mission.
Det, där emot, är ett stort misshugg vill jag lova!

Ty kraften i den saften som Jesus ger än idag släcker den andliga törsten som den lilla människan har efter att komma tillbaka till Gudsgemenskapen.



Livets kalk.



DET VAR SÅ ROLIGT JAG MÅSTE SKRATTA
FÖR PRÄSTEN DANSAR MED KORVASKINN!

HON ÄR SÅ LYCKLIG, NI KAN EJ FATTA
HUR ALLTIHOPA ÄR GLÄDJEN MIN!

JAG SATTE MIG UTI KYRKANS BÄNKAR
OCH TOG UR FICKAN MITT MUNSPEL OPP

OCH BÖRJA SPELA' SÅ ALLTING DANSA'
MED KÄRLEKSFRÖJD OCH MED TRO OCH HOPP!


Också en kyrka.


Fru Gurka hälsar eder alla med ett stort Amen och Halleluja i grönsakslandet!

Ukulene Sture Hellsingfelt,

- friskvårdstränare i musikens läkande värld.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar