Det är svårt just nu.
700 muslimska pilgrimer är nedtrampade och dödade under vallfärden runt Kaba.
I Jemen har IS självmordsbombat en moské. Putin från Ryssland är hos Assad i Syrien med vapen. I Karlskrona vill man bygga en moské. Den 11 sept föll en byggkran in i Mekkas största moské med många dödade.
Mina böner stockar sig i halsen... och mitt hjärta kvider Kyrie Eleison.
Igår var det fastedag men idag är det fyra dagars firande bland mina muslimska vänner här.
På Ronnebys gator går muslimska ungdomar runt och delar ut rosor till alla.
- Vi vill dela glädje med er. Tack Sverige.
Det är föreningen Hopp Utan Gränser som står för den fina gesten.
Men vad handlar detta om egentligen?
Vad är det de firar?
Eid al-Adha. Fastedag, sedan fyra festdagar.
Jag intervjuade en av mina muslimska vänner som berättade:
- För 5000 år sedan hörde Abraham Guds röst att han skulle offra Ismael.
Men det gjorde han inte.
Bakom honom fanns det riktiga offret, som var ett får.
Gud ville visa att det skulle vara slut på alla mänsko-offer.
Han gjorde en intressant jämförelse med den egyptiska kulten att offra vackra kvinnor till guden Ra.
"Sluta med det nu"
Liksom vi här i Norden offrade mänskobarn och hästar till Tor och Oden.
"Sluta med det nu, ni också". Fast det var långt senare.
Jag tog mod till mig och förklarade för min vän att Abraham är en slags Kristus-figur, där Gud gång på gång måste påminna oss om att inte offra människor...
... och hur missionärerna i Norden fick slut på det hedniska offrandet genom att berätta om Jesus på korset.
Detta sista vet jag att han har svårt för...
I Koranen påstås att Jesus slapp lidande och död, och upptogs direkt till himmelen.
Men då skulle det inte blivit något slut på offerdödandet.
- Fader förlåt dem, ty de vet inte vad de gör... sa Jesus på korset innan han gav sitt liv för oss.
Det är märkligt alltihop.
Muslimer firar att Abraham inte offrade... men islams avarter fortsätter att bomba sig själva och andra till döds.
Kristna läser också om Abraham, och kungar har missbrukat kristendomen för att ändra makten till sin fördel...
Alla har det gemensamt att de läser om någon som inte offrar, och ändå gör det de själva!
Det är mycket jag inte förstår.
Och jag förstår inte heller vad Muhammed fick det ifrån att det handlade om Ismail.
Abraham offrade inte Isak. Det var Ismail som han inte offrade... berättar mina muslimska vänner och citerar Koranen.
Hörde Muhammed fel i sin uppenbarelse på 600-talet, eller varför ändrar han en 1800 år gammal berättelse?
Eller hade ängeln Gabriel något nytt att komma med?
Och vad säger judarna?
Jag lyssnar på Leonard Coehen's låt Isaacs Story.
Han är jude till sin börd och ger sin tolkning, hur fadern kommer in och med hård blick säger att han måste lyda...
Pojken Isaac springer vid hans sida uppför berget och ser pappans guldglänsande kniv.
Coehen låter Abraham dricka djupa klunkar vin - men det säger 1 Mosebok kapitel 22 ingenting om - för att döva sig.
Pojken ser en örn speja, eller kanske en gam?
Fadern bygger ett altare, han är ängslig, ser sig om.. men där är bara hans pojke...
Bibeltexten är oerhört spännande att läsa, jag skall strax citera, men först vill jag bara antyda min uppfattning, teologi à la Sturella:
- Isak är den verkliga Kristus-föregångaren.
Lyssna nu på vad Isak säger.
- MIN FADER!
VAD VILL DU MIN SON?
HAN SVARADE:
- SE, HÄR ÄR ELDEN OCH VEDEN, MEN VAR ÄR FÅRET TILL BRÄNNOFFRET?
ABRAHAM SVARADE:
- GUD UTSER NOG ÅT SIG FÅRET TILL BRÄNNOFFRET, MIN SON.
1 Mos 22:7-8
Det finns ett helt annat tonläge i Bibeltexten än i Leonard Coehen's ångestfyllda sångtext.
Abraham lyder ett till synes helt omöjligt krav från Guds sida.
Isak är ju "löftes-sonen" som han fått på ålderns höst. Varför skulle Gud vilja att han offrade detta ytterst älskade och viktiga barn??
Jag tycker mig höra hur Abraham innerst inne vet att Gud har en annan plan.
Bara vänta du.
Det ordnar sig nog.
Vilken tro! Vilken tillit!
Och Isak då? Vad tänkte han när han låg där fastsurrad på altaret?
NÄR DE NU KOM TILL DEN PLATS SOM GUD HADE SAGT ABRAHAM, BYGGDE HAN DÄR ETT ALTARE OCH LADE VEDEN PÅ DET.
SEDAN BAND HAN SIN SON ISAK OCH LADE HONOM PÅ ALTARET OVANPÅ VEDEN.
OCH ABRAHAM RÄCKTE UT SIN HAND OCH TOG KNIVEN FÖR ATT SLAKTA SIN SON.
Tänkte han också, precis som Jesus, "Gud, förlåt... min pappa..." ??
Eller.
"Nu kommer jag hem till dig igen, Gud" ??
Eller bara ett tomt ångestrop "Kyrie Eleison" ??
Vi vet inget om det.
Eller hade Isak en inre förvissning om att Gud kommer att lösa detta?
Hörde han fåret prassla i buskarna?
Levde hoppet om liv i hans bröst?
DÅ ROPADE HERRENS ÄNGEL TILL HONOM FRÅN HIMMELEN OCH SADE:
ABRAHAM! ABRAHAM!
HAN SVARADE:
- HÄR ÄR JAG.
DÅ SADE HAN:
- LÅT INTE DIN HAND KOMMA VID GOSSEN OCH GÖR INGENTING MED HONOM.
TY NU VET JAG ATT DU FRUKTAR GUD, NU DÅ DU INTE HAR UNDANHÅLLIT MIG DIN ENDE SON.
För dig, bäste läsare, som inte har någon erfarenhet av att leva nära Gud, är denna berättelse naturligtvis helt fruktansvärd.
Det var den för mig också innan jag blev kristen.
Men, att undanhålla någonting för Gud - som gett oss Livet och Allt - det är liksom inte bra...
Nu är det ju skillnad på gudar och gudar.
Jag har ingen som helst tillit till de gamla asagudarna... eller några andra gudar heller för den delen, än vår himmelske Far, som Bibeln talar om.
Leonard Coehen gör en nutida tolkning av dem som idag offrar sina barn.
Är ni blinda? Se er om!
- För världens ordning bländar er men ni tror er aldrig frestade, varken av Gud eller djävul!
Hm.
Detta är den gudlösa människans frestelse, att tro sig vara korrekt, på rätt väg, utan svaghet eller brist, utan frestelse... till maktfullkomlighet.
Ack, denna lögn är väl just det som leder till alla dessa djävla bombdåd, i alla gudars namn!
Oh, om vi ändå allihop kunde vända oss om och se att det finns ett annat offer utsett än människan...
NÄR DÅ ABRAHAM LYFTE UPP SINA ÖGON, FICK HAN BAKOM SIG SE EN VÄDUR, SOM HADE FASTNAT MED SINA HORN I ETT SNÅR.
ABRAHAM GICK DIT OCH TOG VÄDUREN OCH OFFRADE DEN I SIN SONS STÄLLE...
OCH HAN GAV PLATSEN NAMNET "HERREN UTSER".
Herren utser åt oss ett annat offer - vår prestige.
Den enorma flyktingströmmen från bl a Syrien får nu hela Europa att börja kantra...
EU's ministrar är inte överens hur alla dessa många ska fördelas.
Ungerns hårdföra motstånd håller på att skapa en splittring inom unionen som är mycket olycklig.
Hur mycket olycka skall IS krig generera?
Om vi inte ser upp - och vänder oss om likt Abraham - kan detta bli en cancersvulst som accelererar fortare än klimathotets växthusgaser!!
Politikernas horn får inte fastna i de snår som snärjer oss i kortsiktiga lösningar.
Det finns så mycket mer att säga.
Väduren undrar om det står skrivet i stjärnorna?
Eller i Koranen? Bibeln? Var ??
I våra hjärtan...
Glad "Eid al-Adha" på er alla.
Trötta hälsningar,
Helene Sture Bockfelt,
- utsiktslös tågåkare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar