FRÄMLING VAD DÖLJER DU?

Vad döljer du?

Turismen runt världen blomstrar som aldrig förr.
Samtidigt som båtflyktingar drunkar, som aldrig förr...

Fri rörlighet går bra åt det ena hållet.
Men inte för flyktingen, som flyr för sitt liv. Det hållet har stängt sina legala dörrar.

Carolas melodifestivalhit får plötsligt ett nytt djup utifrån den infekterade frågan om flyktingar och integration:

- Främling, vad döljer du för mig, i dina mörka ööögon?

Jag döljer inget.

13% har röstat fram ett missnöjesparti.
Glesbygden har slagit emot Storstaden. Känslan att vara uträknad gror i den annars så goda och bördiga myllan.

Jag lägger örat mot marken och lyssnar.
Den lilla människan i den avfolkade byn känner sig hotad av dem som kommer hit och så "lätt" får stöd, utan att ha gjort något...

- Främling, vad döljer du för mig?

Jag ser två sorters blickar. Minst. På båda håll.

Bibelcenter i Marbella.

Men först en bakgrundsteckning hur Bibeln ser på främlingen. Kunskap kan ge vägledning.
Läs allt, eller inget. Sluta inte mitt i, för då blir det fel, bästa läsare.

Hur var villkoren i Gamla Testamentet?

När Gud skapar ett Gudsfolk utifrån Abraham, så måste detta folk hålla sig rent från påverkan utifrån.
Gud vill själv forma sitt folk, med ett gott sätt att tänka och vara.

Tio Guds Bud sammanfattar relationen mellan människa och Gud, och mellan människa till människa.

Det blir en nödvändig "partikularism" i Guds frälsningsplan, som så småningom öppnar upp för "universalismen".
Men det tar tid.

Israeliten bör inte gifta sig med främmande folk, inte p g a de skulle vara mindre värda, utan för att de för med sig andra sätt att tänka, som strider mot Guds avsikter.

Framför allt handlar det om att "främlingen" drar med sig en avgudadyrkan, som förvillar Guds folk.

Vad är avgudadyrkan?

Här stannar vi upp ett ögonblick.

Vi ska inte blanda ihop mänskovärde med mänskoideologier!
Det är inte samma sak.
En människa har okränkbart värde. Men inte det sätt vi tänker på och handlar på!
 
Det känns nästan löjligt att skriva det, för det borde vara självklart, men vi måste kunna pröva en filosofi/religion/ideologi mot det vi uppfattar vara rätt.

Ordet blev kött.

Gud blev människa.

I GT var man tydlig med detta.
Främlingen var välkommen, men levde under vissa begränsningar.
Ville han omvända sig till Herren, blev det stor glädje.

Profeten Jesaja talar om att Guds folk skall omfatta alla folk, kap 56:

OCH FRÄMLINGEN SOM HAR SLUTIT SIG TILL HERREN FÖR ATT TJÄNA HONOM OCH ÄLSKA HANS NAMN..

...SKALL JAG LÅTA KOMMA TILL MITT HELIGA BERG OCH GE DEM GLÄDJE I MITT BÖNEHUS. Jesaja 56:6-7.

Kom!

Norm och motiv för Israels behandling av främlingen skall vara Guds egen inställning.

Gud älskar främlingen och låter honom få del av välsignelsen.
Ja, det är så viktigt att rätt behandling av främlingen är ett villkor för "Guds behag"!
Kulten kan inte ersätta den (Jeremia 7:1-7).

Orätt mot främlingen medför Guds dom. (Malaki 3:5).

Behandlingen mot främlingen är inför Gud en säker värdemätare på folkets moraliska nivå.

- Främling, vad döljer du för mig....

Ett annat motiv för rätt behandling av främlingen är att israeliterna själva varit främlingar i Egypten.

Och vi svenskar flydde undan svält på 1800-talet till det förlovade landet Amerika.

Döljer inget.

Och så några ord om Främlingen i Nya Testamentet.

Medvetandet om Israels nationella särställning, med dess förpliktelser till renhet, urartade i judendomen efter exilen till en benhård partikularism.

Detta känner vi igen från Nya Testamentet med olika grupperingar, som ogillar Jesus när han bryter igenom deras föreställningar.

Det fanns ett förakt för allt, utom det egna folket.
Ett uttryck för det kan man ana i passionshistorien.

Men Jesus Kristus identifierade sig själv med främlingen.

Du kan säkert berättelsen om hur vi möter den medmänniska som var naken, hungrig och husvill i Matteus kap 25.

Ordet "husvill" heter på grekiska xénos, = främling, utan någonstans att bo.

DET DU HAR GJORT MOT EN AV DESSA MINSTA,
DET HAR DU GJORT MOT MIG.

Kom inte hit..

Eller berättelsen om den barmhärtige utlänningen, alltså samariern.
Det var han som tog hand om den slagne, medan gudsfolkets präster bara gick förbi... i förakt för "de andra".

I Guds frälsningshistoria kommer brytpunkten från det Särskilda till det Allmänna när Jesus kommer in på tidslinjen.

Nu är det dags att det snäva gudsfolksbegreppet, med den manliga omskärelsen som förbundstecken, vidgas till att gälla alla folk.
I hela världen.
Med det heliga dopet - för kvinnor, barn och män - som förbundstecken.

Det är klart att de blir arga på Jesus när han kommer och stör ordningen!

Men det goda evangeliet tas inte emot av judarna. I sin otacksamhet och självgodhet går de miste om frälsningen.
De missar att Jesus är Messias.

Men hedningarna, alla de andra folken runtomkring, ser och förstår.
Dessa främlingar tar emot Guds nåd och försoning, utan egna rättfärdiga gärningar.

De har fått barnaskap hos Gud, genom att ta emot Guds kärlek.

- Främling, vad döljer du för mig, i dina mörka öööögon?

Klättra inte upp!

Jag ser många blickar. Minst två.
Nu gör jag en djärv tolkning in i vår tid.
Den kan vara helt fel. Och den gäller endast på lägsta nivå, d v s vad just jag tänker, just nu.

Det är inga teorier. Det är egna erfarenheter.

Den första blicken är full av längtan.
Nöden är avgrundsdjup, men pupillen är vidgad av hopp.

De vill inget annat än att komma in i vårt samhälle. De vill bli en del av vårt kristna förbund - det arv som vi själva glömt...

I ögonfransarna glittrar tacksamhet. Värmen från hjärtat tänder kärleken tillbaka.
Gud är mycket nära.

Värme. Kärlek. Ljus.

Den andra blicken är sämre.
Nöden finns där, men misstänksamheten drar ihop pupillen.

Man vill utnyttja friheten för sina egna syften. Inte alls bli en integrerad del.
En vände sig bort och skrattade hånfullt.
Och maten var inte tillräckligt god...


Vi bemöter alla lika.
Men alla sätt att tänka är inte lika goda. Jag accepterar inte hånleendet!

Jag accepterar inte heller vår "oikofobi" - vårt förakt för vårt eget.

Vad göra?
Jag tar Jesus i hågen och börjar prata. Föra en dialog. På plats.
Lyssna. Förklara. Markera. Visa kärlek.
Och respekt, för den frihet vi fått, som inte skall missbrukas.

Det går inte.

Till sist, en utblick.

De globala problem som terrorn i Mellanöstern dragit igång, är början på ett tredje världskrig.

Den eviga frågan "vad är försvar, vad är attack"? ökar den politiska temperaturen i takt med den globala uppvärmningen av klimatet....

Judendom, kristendom och islam är sprungna ur samma abrahamitiska rot, men har utvecklats till varandras motsats.

Vi har inte råd att vara religiösa analfabeter!

Motsträviga syskon.

Låt oss fortsätta dialogen med de främlingar som kommer hit.
Deras allvar kan väcka oss ur vår andliga slummer.
Och vi kan räcka dem Kristus, som är trons kärna och Fullkomnare!

Nu får Carola sjunga färdigt sin sång.

Och i vår blick hoppas jag att Kristus får lysa, oavsett vem vi möter.

Ofrämmande hälsningar,
Helene F Sturefelt,
- som fotograferade i spanska Marbella.

Var enade.