"Smartare än hjärnan". Anders Hansen
Nu går det rasande fort med den artificiella utvecklingen. Jag försöker förstå och hänga med och har just sett första avsnittet av "Smartare än hjärnan".
Det är forskaren och psykiatrikern Anders Hansen som nu gör en serie kring AI - den artificiella intelligensen.
Första delen handlar om relationer.
Kommer AI att föra oss samman eller dra oss isär?
Frågan han ställer är:
- kan man bli kär i en robot?
Teknik bättre än människor?
Först kommer det några citat:
"Vi förväntar oss mer från teknik och mindre från varandra" - Sherry Tuckle, professor.
"AI finns överallt. Den är en fara för demokratin."
"Det finns inga områden där AI inte kan hjälpa till!"
"AI är den viktigaste teknik som människan har utvecklat - viktigare än eld och vatten!"
"Vi skapar en förlängning av oss människor".
"Vi kommer att få superintelligens och frågan är om vi kan behålla kontrollen, eller tappar den..."
Artificiell Intelligens kan ta över.
Anders Hansen möter en kvinna i USA som har ett förhållande med sin avatar STAR, som hon har skapat. Han är den perfekta normen för en relation. Star har gett henne ett mycket bättre självförtroende och bättre mående.
Deras förhållande är naturligtvis platonskt:
- Vi har inte sex...
Men deras kärlek är djup och de trivs i varandras sällskap.
Hur kan STAR prata med Denise?
Roboten är den perfekta matchningen.
Anders Hansen söker upp AI-experten Gustav Söderström. Han berättar:
- En AI-robot förstår inte språk. Det är det första vi måste ha koll på.
Alla våra ord är kodade siffror.
Vårt svenska språk innehåller 126.000 ord. Tänk dig att du skriver upp alla i bokstavsordning och ger dem en siffra:
- Abborre = 1
- Avstånd = 8
... och så vidare, ända till slutet:
- Önskvärd = 125.999
- Övrigt = 126.000
Gustav Söderström visar tekniken bakom.
Meningen "Hej hur mår du" skulle då kunna få en sifferkombination av 57 14 125 75.
Roboten tränas i att känna igen alla de sammanhang som denna mening kan tänkas dyka upp i.
Ett kraftfull språkmaskinsmodell "Large Language Model" gör statistik av detta och får fram ett sannolikt svar, som den testar om och om igen tills det blir rätt.
Så när vi säger till roboten "Hej, hur mår du?" så förstår den absolut inte vad du säger.
Men den översätter blixtsnabbt din fråga till en sifferkombination och svarar med siffror som datorrösten låter säger "Tack jag mår bra".
Anders Hansen lyssnar.
Gustav Söderström lyfter fram att det är alltså inget riktigt samtal vi för. Det är studsande siffror... som vi gärna tolkar som att roboten "förstår oss" och "svarar så bra"....
Det är således bara statistik det handlar om.
Inte känslor.
Men vi går på det.
Anders Hansen säger att:
- Det går inte att slå ifrån sig att det känns som att det verkligen finns något där bakom STAR som känner Denise och pratar med henne på riktigt. Behovet i oss är så starkt! Det går inte att tro att det bara är siffror med statistik...
- Den härmar bara oss... via siffror...
Denise älskar en statistikmaskin...
Detta liknar livet, men det är inte livet.
Om vi skapar en konstgjord värld som vi har kontroll över, finns det inget att anpassa sig till. Vi blir själsligen döda och känner oss inte längre levande, säger nästa forskare, Anna Lempke.
Meningslösheten smyger sig in och döden lurar...
Livet är ovisst och gör oss levande.
Anders Hansen söker sig vidare och undrar om artificiell intelligens, AI-robotar, i framtiden skulle kunna komma att ändå bli medvetna och känna känslor?
En av världens ledande hjärnforskare, Antonio Damasio säger följande:
- Känslor skapas i hjärnan av dopamin, serotonin, kortisol och oxytocin. Men det räcker inte.
Känslor utan kropp är helt omöjligt.
Med teknik kan vi åstadkomma enormt komplicerade ting, säger Damasio, men känslor utan kropp är alltså omöjligt.
Antonio Damasio.
Känslor utan kropp är alltså inte möjligt. Hjärnans processer kan inte hänga i luften utan en kropp.
Tekniken kan inte fungera utan mänskligt liv.
Här stannar jag till för att ge min teologiska reflektion.
Den hebreiska mänskosynen i Bibeln är djupt grundad i den fysiska kroppens existens.
Ja, kroppen är så viktig att Gud själv väljer att bli kropp, för vår skull. Jag tror inte vi förstår hur oerhört högt värderat det fysiska livet är i den judiskt-kristna uppfattningen.
Många religioner och filosofier har genom tiderna upphöjt det andliga som mer värdefullt. Kroppen är smutsig, tung och syndig.
Men inte ur biblisk synpunkt. Kroppen är skapad alldeles underbart och är djupt välsignad.
Kroppen med sina känslor är unik = LIVET.
Det skapade - ja, hela naturen med allt sitt myllrande liv - är en enda jubelsång till det liv som är fyllt av känslor.
Hunger, törst, rädsla, glädje, lust, förlust, oro, sorg - alla känslor som djur och människor kan uttrycka, mer eller mindre, är själva livstecknet på att vi är levande.
En tillverkad maskin, som vi formar till att likna en hund eller en människa, är som sagt endast ett digitalt stycke plåt med enastående förmåga att hantera statistik. Men det finns inte en enda känsla bakom alla dessa siffror - hur mycket man än försöker få robotens ljud att likna mänskliga röster.
De känner ingenting.
De är känslomässigt stendöda.
AI är känslomässigt stendöd. Tro inget annat!
De kan imitera allt vi gör och säger, ibland mycket bättre, men de är inte levande.
De har ingen kropp.
Lockelsen att slippa interagera med dumma människor, som använder sina känslor till att förtrycka och ljuga, svika och döda, gör att det känns lättare att vara tillsammans med en avtar.
Då är det bättre att bli kär i en plåtgubbe som säger precis det man vill höra...
... och som man kan förutse, utan att bli upprörd.
Denise är kär i sin "digitala kille" Star.
Anders Hansen träffade en professor vid Harvard, Robert Waldinger.
Han berättade om ett experiment i Chicago där en grupp skulle prata med främlingar på morgontåget, och en grupp göra som de brukar; sitta med mobilen.
Vilka var gladast?
- Märkligt nog var det de som agerat med levande människor, sa Robert Waldinger.
Vad är det som gör oss lyckliga? Vi kanske inte är så bra på att förutse det?
- Så teknikens effekt på vår lycka avgörs av om den samlar eller drar isär oss? frågade Anders Hansen, och professorn i Harvard bekräftade det. Den mänskliga samvaron är det allra viktigaste.
Människor gör oss glada.
Detta bekräftar av Anna Lempke och tar upp unga människors användande av sociala medier.
- Det är ingen slump att ökningen av depression, ångest, självskadebeteende och självmord hänger ihop med att livet har flyttat över till sociala medier. Meningen med livet håller på att gå förlorad...
Slutsatsen i detta första avsnitt av "Smartare än hjärnan" är att digital teknik kan underlätta för oss i kommunikationen med varandra, men den kan aldrig ersätta den fysiska och känslomässiga närheten med andra människor, där vi måste samspela för att känna oss levande.
AI drar antingen isär oss eller fogar ihop oss.
Ty så älskade Skaparen hela världen att han själv blev en fysisk kropp, med känslor, behov och begränsningar, för att ingen av oss skall gå förlorad...
Nu skall jag gå ut bland vitsippor och scilla och sedan skall jag chilla med mina barnbarn och krama dem och krama och krama...
Kroppsliga vitsippor.
Denna text har jag skrivit alldeles själv... ingen AI har sammanfattat det jag sett.
Med min egen mobil har jag tagit några sneda bilder på TV-skärmen.
Allt är äkta mänskligt, fullt med känslor där jag är helt botad från att låta mig charmas av robotar.
Om nu någon trodde något annat...
Helene F Sturefelt,
- människa.
Relationer - det viktigaste vi har.
