EN MIDSOMMAR-ALN

Solstugan i Nättraby.

Hur mäter du ditt liv?
I antalet år och pengar, resor eller relationer?
Vad ger dig djup och glädje i tillvaron?

Medan midsommarstängerna ännu vajar i vinden vill jag dela några tankar denna midsommardag.
Det är ju lördag, fast söndag. En röd helgdag i almanackan så att alla kan få vila.
Och få näring till själen, genom Ordet:

Näring till stången.

VEM AV ER KAN MED SINA BEKYMMER LÄGGA EN ENDA ALN TILL SIN LIVSLÄNGD? frågar Jesus i Bergspredikan.

En aln är måttet mellan armbågen och långfingrets spets.
Ungefär lika långt som ett steg.

På Jesu tid gick man oftast till fots, därför var det en bra jämförelse att ta till.
- Kan du med dina bekymmer lägga till ännu en sträcka på din livsvandring?
Lite till, ett stycke till, en upplevelse till, en resa till...

Några eklöv till...

Jag läser en recension av boken "Guldet blev till sand" av Per Ewert:

"Vår samtidskultur smular sönder det som har värde genom överkonsumtion och självcentrering.

Det som kommer till oss lätttillgängligt och utan kostnad verkar så fantastiskt, men gör att vi ofta blir tomma och otillfredsställda på insidan" berättar Per Ewert.

Håller du med?

BEKYMRA ER INTE FÖR MAT OCH DRYCK, ELLER KLÄDER.... säger Jesus.

Så här i midsommartid tävlar tidningarna om bästa silltårtan och smarrigaste jordgubbsdesserten.
Hur jag än gör, känner jag mig halvt misslyckad, eftersom det alltid finns något som är ännu mer inne, sötare, saltare, fräschare...

Maten och kläderna är statussymboler. Men jag orkar inte tävla...
Just därför bjöd jag ju på knäckebröd till förrätt när jag var med i Halvåtta hos mig...

Förrätten på Halvåtta hos mig...

ÄR INTE LIVET MER ÄN FÖDAN OCH KROPPEN MER ÄN KLÄDERNA?

Den fråga Jesus ställer är lika aktuell, i alla tider.
Jo, jag vill vara klädd i hjärtats renhet och mättas med själens bröd.

Jag har hittat en kristendom som inte är ytliga slagord, utan verkligt liv!

När jag läser evangeliet i Bergspredikan, Matteus kap 6:25-30, går Jesus rakt på sak.
Han vänder min blick bort ifrån mitt ängsliga jag, och hjälper mig att se.

Se det himmelsblå.

- SE PÅ HIMLENS FÅGLAR, DE SÅR INTE OCH SAMLAR INTE I LADOR, MEN ER HIMMELSKE FAR FÖDER DEM.

- Se!
Det är en gudomlig egenskap att SE, sa radioprästen idag på gudstjänsten i P1 från Umeå.

"Och Gud såg att det var mycket gott" - 1 Mosebok.
"Dina ögon såg mig när jag ännu knappt var formad" - Psaltaren 139.

Se, och låt dig påverkas.
Men inte i spegeln, och inte i skafferiet, utan se livet i naturen, det som du och jag är en del av.

"Se på liljorna på marken..."

Jag ber ofta att Gud ska styra mina steg. Mina skor är välsignade och jag ber om ledning i det som händer.

Här kommer en liten "midsommar-aln" när Gud förde mig in i en omständighet som var både obekväm och krävande.

- Herre, låt någon bli glad när jag nu kommer.
Och låt även mig få bli glad i de möten som sker. Amen.

Mycket folk var samlade och det ångade varmt av fläder och nyponros.
Jag spanade efter "folk" att hälsa på...

Solstugans kransbinderskor 2011.

En störande flicka med något förståndshandikapp ställde sig i vägen... hon ställde dumma frågor och störde ordningen.
Jag blev tvungen att ge henne uppmärksamhet och dessutom översätta hennes fåniga frågor till den man hon försökte prata med.

Han stod på en armlängds avstånd.

- Do you like dogs? Do you like horses...
Suck.
Men mannen skrattade och vi började prata, vilket vi inte hade gjort om inte flickan varit där.
Han kom från ett muslimskt land och hade varit både i Indien och Turiket.

- Oh, we pray for Turkey, sa jag.
Han var bekymrad för sitt folk:
- It´s hard for the women...
- Yes, I pray for them too...

Jag vet inte om han såg mitt kors runt halsen eller förstod vem jag var ändå, men mötet blev mycket gott, och lämnade ett tyst, kärleksfullt samförstånd efter sig.
Tack vare en besvärlig flicka, som Gud sände som budbärare.... Tack!
Och förlåt mig.

Detta var i sanning en välsignad midsommar-aln!

Också en midsommar-aln.

Med lätta steg gick jag hemåt, nynnande en sång som min salig mormor Mimmi sjöng för mig som barn:

SÄG MIG DU LILLA FÅGEL DÄR MELLAN ALMENS BLAD.
HUR KAN DU STÄNDIGT SJUNGA
OCH STÄNDIGT VARA GLAD?

JAG HÖR DIN RÖST VAR MORGON, JAG HÖR DEN VARJE KVÄLL.
OCH LIKA REN ÄR STÄMMAN OCH TONEN LIKA SÄLL.

FÖRRÅDET ÄR SÅ RINGA DIN BONING ÄR SÅ TRÅNG.
DOCK SER DU MOT DIN HYDDA
OCH SJUNGER DAGEN LÅNG.

DU SAMLAR INGA SKÖRDAR OCH INGA KAN DU SÅ.
DU VET EJ MORGONDAGEN, MEN ÄR SÅ NÖJD ÄNDÅ.

Mimmi var född 1898 och sången är kanske lika gammal.
Det är en tonsättning av Jesu ord i Bergspredikan som vi just har läst.

Du samlar inga skördar.

Tack Jesus för att Du ger mig vidgade perspektiv!
Likt fågeln vill jag svinga mig över alla trivialiteter och öva mig i tacksamhet.

Herre, hjälp oss att söka den andliga maten som mättar oss på insidan.
Förlåt oss när vi bländas av yttre stil och skönhet, men som bara är tomhet.
Tack för flickan Du sände och mannen som fick lyssna. Och jag som fick böja mig...
Amen.

Midsommarpräst 2011.

Med hopp om att få gå ännu en aln tillsammans med Gud.

De ljusaste pilgrimshälsningar från båtviken i Gullberna Park.
Helene F Sturefelt,

- som delade två år gamla foton från den snart sålda Solstugan, där Stadsförsamlingen firat midsommar sedan 1926...

Nattljus. Midsommarafton kl 22, igår.

FRUKTBARHET och VISHET

Vi firar i det lilla.

Det är midsommarafton och jag har dansat färdigt för idag.

Egentligen sitter jag inte här framför datorn - i andanom befinner jag mig på Gotland - men jag vill ändå göra dig sällskap, ifall du läser detta ensam och sent i natten...

Snart börjar dansen i Wämöparken.

Vad är vishet och vad är fruktbarhet?

Nej, jag tänker inte skriva om fertilitet, detta handlar om den djupa Gudserfarenheten som du och jag kan uppleva i naturen, och i Ordet.

Det blev ingen blomsterkrans i håret, men jag gladdes med dem i Wämöparken som hade pyntat sig fina.
Och jag läser ur Jesus Syraks vishetsbok i Gamla Testamentet:

GUDSFRUKTAN ÄR EN ÄRA OCH EN BERÖMMELSE,
EN LYCKA OCH EN FESTGLÄDJENS KRANS.
                                                                                  Kap 1:11

Starka symboler.

Högsta Domstolen beslöt att ompröva hela Nordkalks skövling av Ojnareskogen på Gotland.
Alla aktivister gläds åt denna delseger idag!
Man firar glädjen, fruktbarheten och lekfullheten med sång och trummor.

Jag anar en helig kvinnlig närvaro över hela denna skog och dessa källor, som springer fram där.

Fruktbarhet har med liv att göra, men inte tvunget sexualitet. Jo gärna det också, men vi skapar ju liv på många sätt.

Det spelar roll vad vi tänker, vad vi säger och hur vi agerar; antingen skapar det hopp och gläjde, eller vrede och ångest.

GUDSFRUKTAN FYLLER HJÄRTAT MED FRÖJD,
GER LUST OCH GLÄDJE OCH ETT LÅNGT LIV.

Fruktbar eller Fruktlös?

Det är en oerhörd anspännning som nu släpper för alla som kämpat för att bevara naturen.
Och för oss som "bara" har kunnat be...

Kanske även också för de maskinskötare som styrt de hårda "skördarna" och tvingats göra sitt jobb...
Det är inga kvinnor som suttit i de maskinerna och i den styrelsen. Tillfällighet?

Vi kan vara mottagliga och fruktbara för argument som värnar livet.
Eller låsta och fruktlösa... styrda av girighet.
- Vilket slöseri att låta dessa naturtillgångar bara ligga här...

Skördar bara så mycket som går åt.

Varje kvinna och man är vävda av vishet och gudomlig intelligens.
I kärlek formades vi i det fördolda.
Den tanken inger en oerhörd respekt för själva livet och Gud.

Varför väljer då vissa att skövla, andra att bevara?
Vi har ju samma ursprung!

VISHETENS BÖRJAN ÄR ATT FRUKTA HERREN,
OCH HON SKAPADES HOS DE TROGNA REDAN I MODERLIVET.

HOS MÄNNISKOR HAR HON - VISHETEN - BYGGT SITT BO, EN EVIG GRUNDVAL.

Flaggstången är också ett träd...

Gudsfruktan är inget ord som finns i vårt vardagsspråk längre.
Men Jesus Syraks vishet pekar på att ett rätt förhållande till Gud präglas både av hängivenhet och ett visst mått av rädsla, som har med den djupaste respekten att göra.

Denna respekt tillerkänner Gud makt och all skapande förmåga, men framför allt kärlek.
Därför innebär Gudsfruktan att leva i tillit till Gud.

Fruktan = rädsla, blir istället Fruktbar = mottaglig för Guds kärlek.

Visheten är som en bro mellan världarna.

Midsommaraftonens traditioner långt tillbaka till hednisk tid, är ingen motsats till kristendomen, för mig.
Gud, som skapat allt, är ju själva Fruktbarheten personifierad!
Jag behöver inga andra gudar till att förstå det. Jag vill inte gå några omvägar.

I midsommarstången ser jag korset och kärleken förenade, där ringarna liknar de två vigselringarna...!

Livets cirkel. Cirkel av evighet. Utan början, utan slut - precis som Gud själv.

Jag ser Jesus uppstånden och segerrik över döden, som den djupaste fruktbarhetssymbolen!

Det keltiska solkorset förenar allt i den kristendom som läser Guds närvaro i skapelsen.

Livet är starkare än döden.

Ett välsignat åskregn drog in över skärgården idag på förmiddagen.
De sista rhododendronblommorna slogs ned av den hårda skuren.
Lagom till det var dags att klä stången kom solen. Förstås!

VISHETENS SEGERKRANS ÄR FRUKTAN FÖR HERREN,
FRED OCH HÄLSA VÄXER UR DEN.
KUNSKAP OCH INSIKT LÅTER HON FALLA SOM REGN...
                                                                                   Kap 1:18

Min indiska rhododendron-klänning.

Det var fullt med folk i Wämöparken idag. Jag gav mig in i den lustiga dansen och fick lyckan att hålla en liten brunögd pojke i handen.
Han hette Adam...

Grodorna har inga öron och vi kommer ifrån Skaraborg.
Jungfru skär har inga svansar och vi kan spela basfiol och flöjt.
Jodå, vi kan dansa andra hållet också och flickorna går i ringen.

Var är de små grodorna då?

Nu har jag fått den jag har kär och Morsgrisar är vi allihop, och jag tror att Grin-Olle har slutat gråta nu.
Prästens lilla kråka hade ingen som ville åka men våra cyklar stod fint parkerade mot ett träd - välvårdat utan hot om skövling eller kapning...

Goda trädvårdande män finns i Wämöparken och ser till att livet frodas.

VISHETENS ROT ÄR ATT FRUKTA HERREN
OCH HENNES GRENAR ÄR ETT LÅNGT LIV.

De rotar sig.

Så, kära midsommarfirare, jag hoppas du fått lite sällskap genom dessa ord - inte bara med mig utan framför allt med Herren Gud - livets gudomliga moder. Och fader.

Jag hoppas även att du ätit några jordgubbar och att sillen smakade bra.

Till sist:
Den iranske studenten som stod brevid oss i Wämöparken, sa:
- I have only watched this on You Tube...

Och hamboringens dansare snurrade förbi i den tretakt som bara nordbor klarar av...

Livsbejakande hälsningar,
Helene (F)ruktansvärt mycket Sturefelt,
- som övar på tilliten och välkomnar visheten.

LÖVMARKNADEN

Kyrkan vakar över jippot...

Det är alltid lika spännande att se vem man möter på Karlskronas stora begivenhet: Lövmarknaden.

Här kommer en kavalkad av min dag bland tusentals hemvändande karlskroniter, karamell- och blomsterstånd.
Och jag ska berätta lite för dig vad en församlingspräst kan gå och tänka på, en dag som denna...

Här kommer den första midsommarbruden: Yvonne, eller Vilda Matilda!

Blåklints-skönhet.

Det var gott om prästkragar i staun idag, och då menar jag inte bara kransbinderskornas blommor!Vi präster var väl synliga i våra kragar och får många uppskattande blickar och samtal.

Först ut var några konfirmander, nu unga vuxna.
- Hej Helene! Jag kände igen dig på rock-tröjan! Och prästkragen...

Och jag tänkte, och bad tyst för mig själv att dessa ungdomar må vara bevarade i tron:

TÄNK PÅ KLIPPAN NI ÄR HUGGNA UR,
PÅ SCHAKTET NI HAR HÄMTATS IFRÅN...
                                                    Jesaja kap 51:1

Huggna ur klippan.

Det är ganska otroligt egentligen, denna marknad har pågått sedan 1700-talet!
Då kom bönderna in med löv och grönsaker till stadsborna.

Jag passerade alla matställen i backen - älgkebaben, vildsvinswoken och kräftstjärtrullarna från Lister och kom så ned till Amiralitetsparken, där den egentliga lövmarkanden är.

Där satt gammelmor med sitt barnbarnsbarn... och band de ljuvligaste midsommarkransar med blåklint, gult och vitt...

Traditionsöverföring.

Varm och glad i hjärtat av det kvinnliga  hantverksöverförandet, tänkte jag på Jesajatexten jag läste innan jag cyklade hemifrån:

TÄNK PÅ ABRAHAM, ER FAR, OCH SARA SOM FÖDDE ER.
EN ENDA VAR HAN NÄR JAG KALLADE HONOM,
MEN GENOM MIN VÄLSIGNELSE BLEV HAN MÅNGA...

Väl uppe på torget igen, såg jag till min stora glädje att det var liksom en gata mellan stånden fram till Fredrikskyrkan!
Nu möttes vi inte av en stängd jättedörr, tillbommat... nej, nu med ny kyrkoherde öppnas dörrar och blommor blommar...

Öppet och tänt.

På 100 meters håll kunde jag se altarljusen lysa där inne...
Församlingen växer, de frivilliga blir allt fler och många kommer till gudstjänster och sammankomster.

Med stolthet gick jag uppför trappan och tänkte på alla de som bett, och ber, för Karlskrona stad om att människor skall bli frälsta...
Nej inte på sport eller nya mobiltelefoner!
Utan på Jesus Kristus. Att lära känna Gud i djupet av sitt hjärta.

Nu är nytändningen här.
Och till hösten kommer vi att hålla tidegärdsböner varje dag kl 12!

HERREN TRÖSTAR SION,
GER TRÖST ÅT HENNES RUINER.

Öppen kyrka mot folket.

Nere vid församlingshemmet har vi en grön oas.
Många slinker in där och äter våfflor och träffar vänner från förr, och gör sig nya över en kopp kaffe.

I en hörna stod Lena Gunnarsson och målade tavlor och skapade en pittoresk miljö.
Att hon kunde koncentrera sig... måla medan andra tittar på...

Konstnär, med mjuk färgskala.

Den fenomenale Bengt Saltö har hjälpt många till att förlösa sin kreativa ådra.
Man målar sig frisk, målar sig hel, målar sig glad...

Den inre öknen börjar blomma, och profeten Jesajas ord går i uppfyllelse, igen:

HERREN GUD GÖR HENNES ÖKEN LIK EDEN,
HENNES ÖDEMARK LIK HERRENS TRÄDGÅRD.

Stadsförsamlingens oas.

Uppe vid Tyska kyrkan låg kletiga langostallrikar överallt... Fy så bedrövligt det såg ut!
Kommunen, varför har ni inte satt upp papperskorgar på fler ställen?

Jag började städa... hade vanan inne från Sweden Rock...
Även en kyrktrappa tillhör det heliga rummet, menar jag.

Där inne möttes man av en desto skönare syn: mitt på kyrkgolvet låg stora kuddar på en mjuk matta... och inbjöd till att lägga sig ned en stund.
Seriöst?

Vila för kropp och själ!

Ja! För taket i Tyska kyrkan är av en klass för sig!
Gudsnamnet står målat med hebreiska bokstäver, och det ser man bara om man böjer sig mycket långt bakåt...
Ödmjukhet, fast åt andra hållet...

HÖR PÅ MIG, NI SOM STRÄVAR EFTER RÄTTFÄRDIGHET,
NI SOM SÖKER HERREN...

635 personer hade besökt Tyska kyrkan idag för en stunds stillhet.
Säkert lika många i Fredrikskyrkan, om inte fler.
Det är två viktiga platser.
Stadens själ.

Kyrk-kepsar.

- Är det inte Helene Sturefelt? hörde jag en skäggig röst fråga.
- Jo...
- Du vigde oss i Augerums kyrka för 23 år sedan! Och vi är fortfarande lika kära!
- Åh så gott att höra! Respekt. Önskar er fortsatt välsignelse.

Tänkte snabbt att det blev inget silverbröllop i år för egen del... men istället 7-årig bröllopsdag, med nystart. Må det vara välsignat. Det är det.

Ibland slår man bakut...

Markandsoset började sakta lägga sig och de 25 + graderna dämpade sig i kvällens skuggor.

Sista mötet var med min pilgrimskompis.
Vi försökte tillsammans rädda böneljusen i kyrkans ljusbärare - de utbrunna ljusen hade knapp hunnit slockna förrän nya tändes och sattes i de glödheta hållarna... och böjde sig och rann....

Vi glöds åt, nej gläds åt att till hösten återigen komma igång med våra pilgrimsvandringar i stan.
Vi ska gå med Frälsarkranskulorna, nej pärlorna, och använda oss av de sju nyckelorden;
- Frihet, Enkelhet, Långsamhet... jo, jag har lärt mig nu.
Nästan.

Solen gick ned över Trossö och marknadsgeneralen Karl XI tronade nöjt på ännu en Lövmarknad.

Vem är kung här?

FRÖJD OCH GLÄDJE SKALL RÅDA DÄR,
LOVSÅNGERS TONER LJUDA.

Glad midsommar alla brudar!

Helene Fotoprästen Sturefelt,
- som tackar Gud för att möten idag.

Ännu en brud.

HORMONKURSEN

Baldersbrå - läkeört.

Så intressant!
Visste du att det finns ett hormon som heter Progesteron?

Det är liksom "mitt emellan" östrogen och testosteron och är nödvändigt för både kvinnor och män.

Jag är egentligen för trött för att skriva... och du har nog fullt upp med att förbereda midsommar.
Men det kanske ändå är viktigt att just nu ha lite koll på hormonerna... så de håller sig där de ska!

Himmelsblå.

Vi var ett 20-tal kvinnor samlade hemma hos Marianne Arnström på Hästö, som sammanställt 25 års forskning kring detta hormon.

Hon höll föredrag om Dr John Lee, som har stort studieunderlag för sina slutsatser, med goda referenser.

Han hade länge studerat "naturliga hormoner", och hamnade naturligtvis i konflikt med läkemedelsindustrin.

Det som är naturligt kan de nämligen inte ta patent på...
Därför tillverkar läkemedelsindustrin ett syntetiskt progestoron - "prostagen" - som inte alls är bra för kroppen, utan tvärtom driver fram cancer.

Det gäller att damma av sina kunskaper i kemi...

Bristande kunskap.

De flesta av oss är östrogendominanta - vart tog det goda, naturliga prostagenet vägen?

Inte många läkare känner till denna forskning - eller vill inte erkänna den, eftersom de får provision av läkemedelsföretagen att skriva ut deras "mediciner"!

Hur du också funderat på varför man sällan blir frisk av "mediciner"?
Varför ska man acceptera en enda biverkning? Då är det snarare ett gift... som dövar de symptom kroppen sänder ut för att vi ska åtgärda roten till det onda.

Hormoner är fettlösliga, de syns inte i vatten. Man kan inte mäta dem i blodet.
Läkarna tittar på fel ställe och säger "nej, vi ser inget" och ordinerar ännu mer östrogen, som ökar celltillväxten...

Men sedan 1970-talet är det känt att man i saliven kan mäta hormonhalterna, de s k "spott-proven".

Saliven rinner till...

Binjurarna kan tillverka progestoron men framför allt är det folliklarna vid ägglossningen som tillverkar detta "gulkroppshormon".

Brist på progestoron orsakar illamående. Det behövs även i hjärnan, för att skydda mot neurologiska sjukdomar!
Detta hormon finns även i slemhinnorna, i matsmältningsorganen och i immunförsvaret.

För lite progestoron ökar även risken för benskörhet.

Jag inser att här finns flera faktorer som gör att jag ska kolla upp min hormonstatus.
Att hjärnan är lite hängig p g a överstressen vet vi ju...

Rödkåls-hjärna.

Ekologiskt kokosfett kan dämpa demens och hjälper hjärnans funktioner.

Varför har det blivit ett så stort östrogenöverslag?
Dessa problem fanns inte förr, och kvinnor i bushen (Marianne bor på Nya Zeeland halva året) har inte dessa hormonrubbningar.

Orsaken är våra miljögifter som skadar folliklarna när fostret bildas.
Då utsöndras för lite progestoron under livet, och den onda cirkeln är igång.

Tillväxthormoner i utsäde, plaster, målarfärg och i kött gör att östrogencirkusen går allt snabbare...

Djur och människor blir allt mindre fertila - någon överbefolkning tror inte Marianne på - miljögifterna ser till att vi inte kan reproducera oss till slut.

Svårt med reproduktionen.

Varför är det ingen som berättar vad för mycket östrogen ställer till med?

Det verkar som om massmedia också är köpta av läkemedelsföretagen.
Nej, vi behöver inte acceptera att "man får cancer förr eller senare"!

Kroppens självläkande system har sett till att Progestoronet balanserar både östrogen och testosteron. Men vi har stört balansen.

Hur ska vi få i oss mer av detta naturliga hormon? Det finns inte i någon mat.

Och märk väl, en gång till, det kemiska syntetiska "prostagen" är manipulerat i sin molekylsammansättning och ger cancer, till skillnad från det naturliga som hejdar cellerna tillväxt.

Medicin.

En kvinna som kom på hur man skulle göra!
Saponinerna i växtriket, i mexikansk jamsrot, innehåller det som behövs för att få fram en kopia av kroppens eget progesotron.

Det finns nu som en hudkräm att köpa. På internet.
Men gå Mariannes hormonkurs först!

Många läkemedel påverkar levern så att den inte kan bryta ned östrogenet, och så blir vi mer och mer ö-dominanta.
Detta ökar cancerrisken, där de härdade transfetterna i mat hjälper till...

Om du dessutom micrar din mat, ändras molekylerna i vattnet så att kroppen inte känner igen det. Ett blodprov visar strax att molekylerna liknar leukemi...
Microvågorna klumpar ihop det.

Men genom att äta svavelhaltiga livsmedel såsom kål, broccoli och lök så kan vi i köket hjälpa kroppen till bättre hälsa.

Cancer-maskin.

Läkemedelsindustin är inte snäll. De vill inte hjälpa. De vill tjäna pengar.

Varför står det annars på Varan-tablettens info att man bör undvika broccoli "så att blodet inte blir för tunnt...."
Det är väl bättre att äta broccoli - och bli frisk med tunnare blod - än bindas upp av deras förb.. råttgift!

Här slutar vi för idag, innan jag börjar jaga upp mig på allvar...
Några bra hemsidor:

www.vitallyft.se

www.virginiahopkinshelathwatch.com

www.johnleemd.com

Om man skulle ta och värma lite blomkål i micron...
- Nej! Är du dum i huvet??
- Ja...

Vallningar.

Tänk om vår Herre hade varit lika snål som läkemedelsindustrin och tagit patent på hela sitt livsverk...
Men nu är det inte så, tack och lov.

Gud har inte tagit patent på skapelsen... Gud låter allting flöda fritt så att alla människor har tillgång till naturens skafferi!

Avslutar med några underbara ord från Bibelns sista bok:
LIVETS VATTEN RANN FRÅN GUDS OCH LAMMETS TRON.
DÄR STOD LIVETS TRÄD, SOM BÄR FRUKT TOLV GÅNGER OM ÅRET,
OCH TRÄDETS BLAD ÄR LÄKEDOM FÖR FOLKEN...
                                                        Joh Uppenbarelsesbok kap 22:1

Glada hormonhälsningar från Helene Sturefelt,

- som varken har vallningar eller svallningar och som tackar Gud för kroppens fantastiska självläkande system - om vi bara kunde samarbeta...

ÄLGAR, MYNT o DOPBARN

Sillhövda kyrka idag.

Vad är klockan??
Med ett ryck vaknade jag hemma - är klockan 10 !!?

Jag skall ju vara i Sillhövda kyrka kl 11 och möta konfirmandena!
Lugn och fin, inte stressa... inte få adrenalinskjut i blodet... Tur att jag inte är ansvarig ledare.

Vaddå "vandra"? Rusa!

Utsövd och varm stod jag under mitt paraply, utposterad i vägkrysset för att vinka när de närmade sig.
Det hade regnat, och det regnade...

Dessa 19 tappra ungdomar hade vandrat sedan kl 09.30 i morse från Älmtamåla, då jag sov som bäst. Det är min hobby... min medicin.

- Nu kommer de!

Som de sprang!

Kyrkklockorna började ringa. Vilket stöd för trötta vandrare!
Föräldrar och församlingsbor satt redan inne i kyrkan. Klockan var 11.04. Bra prickat!

- Hur gjorde ni för att hålla humöret uppe? frågade jag som en dum sportjournalist.

- Vi höll inte humöret uppe, var det trumpna svaret... men när man insåg att man inte kunde bli mer genomblöt, var det nästan roligt att klampa i alla vattenpölarna...

Kyrkoherde Ann-Louise Trulsson höll en enkel och fin pilgrimsgudstjänst.
Aldrig har det väl varit så välkommet att få tända värmeljus...

Barn, unga, vuxna, ja alla kom!

JESUS SA:
- OM EN KVINNA HAR TIO SILVERMYNT OCH TAPPAR BORT ETT AV DEM, LETAR HON INTE DÅ ÖVER ALLT, TILLS HON HITTAR DET?

Denna liknelse tala om oss människor såsom mynt. Vi är oändligt dyrbara!
Gud vill inte att en enda av oss skall gå förlorade, eller komma vilse i livet.

Man kan också se myntet som en tiondel av kvinnans samlade besparingar. Då förstår vi värdet av detta mynt, tänkte jag. Ingen vill tappa bort 10% av det man äger...

Konfirmanderna från Karlskrona stadsförsamling torkade sakta i kyrkbänkarna.
Värmen spred sig i den bekräftelse de fick.

Dopträdet med dopdroppar.

Jag satt och tänkte på att många har en annan gudsbild, inte den kärleksfulle Fadern i Bibeln.
De tror ängsligt att Gud vänder sig bort från den som gått fel, och straffar den som gör misstag...
Det är djupt obibliskt.

Vi tror på en Gud som "älskar de rättfärdiga och förbarmar sig över syndarna".

Om vi går vilse på livets väg, så är vi förlorade. Men då gör Gud allt för att finna oss!
Ja, Gud är som den där kvinnan som tänder lampan och letar överallt, tills hon funnit myntet!

OCH NÄR HON HITTAT DET, SÄGER HON:
- GLÄD ER MED MIG, JAG HAR HITTAT MYNTET!

PÅ SAMMA SÄTT, SÄGER JAG ER, GLÄDER SIG GUDS ÄNGLAR ÖVER EN ENDA SYNDARE SOM OMVÄNDER SIG.
                                                               Lukas kap 15:8-10

Stadsförsamlingen inte vilse, bara på vift.

Detta var min söndag del I.

Konfirmanderna satte sig i torra bilar och åkte hem. Lagom till avfärd kom solen...
Hoppas ni sov gott i baksätet!

Nästa äventyr var att få se det gamla SJ-veterantåget från Kalmar stanna på den nybyggda stationen i Holmsjö.

Återinvigning.

Emmabodabanan är äntligen elektrifierad och en dröm har gått i uppfyllelse.

Synd bara att Banverket och SJ har splittrat upp ansvarsfrågan på många små bolag, där ingen har överblick och inget helhetsansvar...

Nog om det.
Vi hann fotografera lokföraren - och han oss! Högtidsdag.

Så mäktigt!

Söndag del III blev en mycket glad överraskning.

Jag har den senaste tiden börjat be för alla dem jag har döpt.

Min bön är att ni skall vara bevarade i den kristna tron, att ni har någon som vägleder er in i Gudsgemenskapen - och att jag skall få träffa er!

En av kyrkvärdarna i Sillhövda presenterade sitt barnbarn idag:
- Du har döpt Elna...
- Hej...

Jag blev alldeles varm. Har jag hållit dig i mina armar? Du är ett Guds barn...

Dopsmycken i Sillhövda kyrka.

Mina vänner från Figgamåla tog med mig på en utflykt LRF.

Från Sweden Rock till Lantbrukarnas Riksförbund... jodå... det går bra. Där var käre farfar och farmor också med. Inga problem. Keps och nitbälte.

- Var har jag nu hamnat?
Räntemåla Älgpark...

Mäktigt, igen!

Hjälp! Så stora de är! Och de heter tydligen något...
- Kom Gustav, Josefsson, Silver, Fabbe och Viola!

Kl 16 var det dags att mata de stora djuren. Ett tjugotal turister var på plats vid älgparkens staket, svenskar och tyskar, förstås. Och vi.

Färska löv.

Vilken respekt det var att få klappa Skogens Konung på den mjuka mulen! Nej, inte jag vågade det, men de andra.
Upprymd och darrhänt...

Tama och vänliga lät de sig fotograferas. En dag på jobbet, liksom.
Hornbeprydd fotomodell...

Nej, inte hon!

De hornen som älgarna fäller, var till salu.
- Så tunga de är! Prova själv! Tänk och ha en sådan huvudprydnad?

En gång hade jag ett älghorn hemma som trofe´...
Vi hade det som fruktfat... Makabert!

Vad äter älgar?
Färska grenar, bröd och pellets stod på menyn. Och polarbröd.

Macka?

Plötsligt hörde jag en pappa viska till sitt barn, som satt på hans axlar:
- Hon har döpt dig...

Flickan gömde sig i hans tröja...

Händer det igen? tänkte jag.
Guds bönesvar stod som spön i backen, i kapp med regnskurarna...

- - -

Systrarna kom skuttande från Älgboden, och nu fick de berätta hur det var den gången när det var dop i Stubbelycke.

Det händer något speciellt när ögonen möts, dopbarn och doppräst - vi har delat ett heligt ögonblick då Gud rört vid oss...

Dopvattnet i min hand, över deras huvud, i kraft av Guds ord...

- Livets Gud, uppfyll Lina, Tilda, Maja med din Heliga Ande... och hjälp henne att dag för dag leva i sitt dop...

... i harmoni med Skapelsen.

Inne i älgboden fanns souvenirer, bland annat gosdjursälgar.
Jag fick en ingivelse...

Naturligtvis skulle vi köpa varsin älg till flickorna, för att fira dagen!

Som en slags vilsegången dopgåva, kramgo och välsignad!

Älgen Gustav vill ha bananen.

Jag känner mig så rikt välsignad.
Tre dopbarn har Gud sänt i min väg idag! Undangömda mynt kommer fram.

Och dagen kröntes med en påse växter från Figgamåla.
Här ses orangeriet där vi fikade.

Vänskap växer här.

Vad ska vi ha till middag ikväll?

- Älgstek? Med banansmak och libsticka?
- Icke! Vi kan väl inte äta upp Gustav, Josefsson, Fabbe eller Viola??
- Ta en vild då...

Må Gud bevara oss alla i sitt hägn!

Hornlösa hälsningar från Helene Sture Älgfelt,
- som fotograferat med darr på handen idag...

Rör inte min kompis.