Nobelpristagarna 2024.
10 december är en högtidsdag för "skådandet av Gud på ryggen", då nya vetenskapliga rön belönas och görs tillgängliga.
Nobelfestligheterna i Stockholm är mycket viktigt för mig. Hemma i TV-soffan försöker jag hänga med i sammanfattningen över vad nobelpristagarna har upptäckt.
I enkelhet skall jag dela det jag uppfattat.
Välkommen att ta emot priset ur konungens hand.
MEDICIN.
Gary Ruvkun och Victor Ambros har hittat ett nytt sätt att reglera gener, med hjälp av mikro-RNa.
Flera felaktiga utgångspunkter dyker upp. Evolutionsteorin håller inte längre, ändå används det mycket ovetenskapliga uttrycket:
- Mikro-RNa i djur uppstod faktiskt för cirka 600 miljoner år sedan.
Det är inte bevisat. Den tidsaxeln är endast en teori. Och den går inte att komma åt.
Felaktig utgångspunkt.
Alla dessa årmiljoner som de lägger till, finns inte. Förra årets nobelpris 2023 talades det tydligt om att en cell kan bara bli det den är programmerad för. Den kan omöjligen gå ut över sig själv.
Nobelpristagarna ställer frågan:
- Hur vet en nervcell vad den skall bli? Hur vet immunceller att just de skall försvara oss just mot bakterier och virus?
Ja, hur vet cellerna det?
Från min horisont är en sak är klar: snart kommer naturvetenskapen ifatt teologin.
Det intressanta är när forskarna stilla undrar varifrån all denna information kommer som finns "förprogrammerad" i våra celler... Hm... Ja, vad heter han nu igen...?!
Jag lyssnar och lär men förundras över hur länge man skall undvika att tala om Skaparen - som den okända.
I presentationen av priset sägs att:
- ... när cellerna började organisera sig i mer komplexa former...
Det är bara det att ingen kan "organisera sig" utan en organisatör! Varken människor eller celler.
Läs mer:
Vem är cellernas "organisatör"?
FYSIK.
Både priset i fysik och kemi är kopplat till de möjligheter som artificiell intelligens, AI, har skapat.
Maskininlärning och neurala nätverk är inte längre under ytan; de är uppe i fullt dagsljus även för vardagsmänniskan!
Bildbehandlingsprogram och algoritmer som styr vad vi skall titta på är nu en del av vår vardag.
Genom studier av den mänskliga hjärnan forskade Geoffry Hinton och John Hopfeld vidare, och har skapat en slags maskinell hjärna.
Detta har vi nu tillgång till genom bland annat generativa chat-botar.
Geoffry Hinton, 92 år, den äldste nobelpristagaren.
KEMI.
Priset i kemi går till David Baker, John Jumper och Demis Hassabis, som tack vare AI oerhörda snabbhet och förmåga att hantera enorma mängder data nu har kunnat kartlägga hur proteinernas struktur är uppbyggda.
Proteiner är livets byggstenar.
David Baker förklarar att nu kan vi börja bygga nya proteiner tack vare denna neurala datakunskap. Det kommer att kunna gynna botandet av sjukdomar och ge nya läkemedel.
Kemi-pristagarna.
AI's "gudfader" Geoffry Hinton erkänner att han nästan är rädd för sin egen skapelse. De neurala nätverken fungera lite för bra... Och de stora och existentiella frågorna tränger sig på:
- Kan en maskin nu lära sig känna empati?
Och ännu viktigare:
- Kan vi människor behålla kontrollen över robotarna?
Det vet vi inte. Allt kan sluta i tårar... säger Geoffry Hinton och menar att dessa filosofiska frågor måste vi söka svaren på.
John Jumper säger att datorerna hjälper oss att förstå biologi, medicin och kemi.
Nya proteinstrukturer.
ARTIFICIELL INTELLIGENS
I ett samtal mellan Amy Loufti och Stefan Larsson lyftes fram att intelligenta maskiner är skapade för att "lära sig". Vi matar in data, maskinen hittar samband och nya kombinationer.
Frågan är om dessa maskiner är statistiska hjälpmedel eller mer än så, assistenter till oss människor?
Sverige har en stark forskningsgrund. Men det saknas lagar och stadga kring hur AI skall användas.
AI används inom sjukvården. Men får dessa intelligenta maskiner även börja ställa diagnoser?
Det går fort nu!
Utvecklingen rusar fram och snart kommer även kvant-datorerna...
"Agency" - förmågan att börja agera själv - när kommer den hos AI?
Jag är livrädd... Eller dödsrädd.
Vanliga, levande blommor.
Det är alldeles nödvändigt att människan skall vaka över AI, både kort- och långsiktigt.
Det farliga är att vi människor har våra obalanser (synd, som vi säger...) och dessa brister kan vi programmera in i AI, som då i sin tur blir både diskriminerande och rasistiska.
En ny fråga som detta med AI väcker är NEKRO-ROBOTIK.
Man kan göra hologram av avlidna människor... och få Mormor som är död plötsligt sitta och läsa sagor för barnen igen. Vem ska ta ansvar för det?
Data-skyddet faller..
Vem äger mig när jag är död??!
Är det griftefridsbrott att "uppväcka" en död genom hologramteknik, kallat nekro-robotik?
En sak till: det krävs enorma mängder energi att bygga upp dessa artificiella modeller.
Jag är skeptisk till att elda på en sådan utveckling, som avvecklar våra energiförråd.
Nobelpristtagarna i ekonomi.
EKONOMI
Nobelpriset i ekonomi är inte instiftat av Alfred Nobel. Det är snarare Sveriges riksbanks pris för ekonomisk analys.
Från Turkiet kommer Daron Acemoglu som tillsammans med sina nobelpriskollegor ställer frågan varför vissa länder fastnar i fattigdom och andra lyckas skapa välstånd.
Daron Acemoglu, ekonomipristagare.
Välstånd handlar inte bara om pengar, utan även om hälsa, utbildning och stabilt samhällsbygge, med låg korruptionsnivå.
Varför försvinner inte de fattiga ländernas instabilitet och laglöshet? Varför kopierar de inte de goda samhällena?
Så lätt är det inte... Detta är en fråga även för kristen mission, ständigt aktuell.
Forskarna ser att avsaknad av lagar och exploatering av naturgåvor och människors arbetskraft leder till fattiga samhällen, där starka ledare behåller landets rikedomar för sig själva.
Jo, det vet vi ju.
De jämför kolonialismens tid där inkluderande samhällsbyggen blev framgångsrika, medan erövringar med exploatering som mål idag har skapat fattiga och oroliga samhällen.
Det finns hopp där demokratiska processer tar fart.
Daron visade en karta över rika och fattiga, som i mina ögon sammanfaller var den evangeliskt kristna kyrkan finns och var islam är dominant. Detta är ett konstaterande, inte en värdering.
Rika och fattiga - kristna och muslimer.
Vilken forskare vågar göra den jämförelsen och ta med "religion" som en drivande faktor i samhällsutvecklingen? Med noggrant fokus att det är utanför politiska åsikter.
Ni kan ta hjälp av Open Door som visar med all önskvärd tydlighet hur det är ställt.
Läs mer här:
https://helenesturefelt.blogspot.com/2024/11/oppen-dorr-for-open-doors.html
Fredspriset för en kärnvapenfri värld.
FREDSPRISET
Vilket jubel från den japanska gräsrotsföreningen NIHON HIDANKYO när de fick nobels fredspris!
I åttio år har de stridit för de som överlevde atombombningarna i Hiroshima och Nagasaki.
Aldrig mer atombomber!
Aldrig mer denna galenskap!
I åttio år har de lyckats hålla emot att maktgalna män skall använda dessa helvetesvapen. Att en grupp får ett pris visar hur viktigt allt samarbete är, att hjälpas åt att driva livsnödvändiga frågor.
Jag jublar - och gråter - med er.
Atomvapentabu i 80 år.
1940-talet är en mörk djävulsfläck på Europas karta. Atombomber och nazistförbrytelser - allt för att utrota dem man ogillar.
Dessa överlevare från helvetet på jorden - både i Japan och i Polen - är inte så många kvar. Till dem skall vi lyssna, och hedra, och visa den största respekt.
Atombomsoffren - hibakusha - är dubbelt traumatiserade då deras efterkommande möts av rädsla. Likt spetälska har de stängts ute både från arbete och äktenskap. Gud bevare er!
Nihon Hidankyo.
LITTERATUR
Vi stannar kvar i Asien.
Syd-Korea är i fokus med Han Kangs märkliga böcker, viktiga för många. Hennes sätt att skriva är som färgerna vitt och rött - vitt för död och rött för den kämpande kärleken.
Landets våldsamma trauma vävs in med vardagliga beskrivningar. Levande och döda flyter ihop.
Hennes böcker vågar jag inte läsa... men jag gratulerar henne till en viktig gärning!
Han Kang tar emot litteraturpriset.
Till sist. När jag berättar att jag alltid ser Nobelfesten händer det att jag får dumma kommentarer:
- Så du gillar att titta på klänningarna och smyckena?
- Aha, så du spanar in maten och dukningen?
Du, som manlig varelse, skulle aldrig få en sådan genusnegativ kommentar!! Eller hur?
Medan förväntningarna på mig som kvinna är att det bara är kläder, smycken och mat som skulle vara av intresse.
Att jag är genuint intresserad av vetenskap faller dem inte in.
Detta återspeglar kanske också varför så få kvinnor får nobelpriset...." Tänkte inte på det"... på dem... ??
Bildspel på stadshuset i Stockholm
Jag är så stolt över att vara svensk!
Det är fantastiskt att vårt fredsälskande land gynnar så mycket god forskning världen över!
Det är också roligt att tänka på alla de uppfinningar som vi svenskar har gjort - alltfrån blodprovsvaggan till wettextrasan...
Nu skall jag äta en bit smörgåstårta från Coop och dricka alkoholfritt vitt vin, från Coop, och spana in vad de andra gästerna i Blå Hallen kan tänkas få på sin tallrik.
Skål! Länge leve den vetenskap som skådar Gud på ryggen!
Ja, skål för Gud Fader själv, och jag hoppas att vår Herre blickar ned på oss och ler.
Skål för vetenskapen!
Vetgiriga hälsningar, till Guds ära,
Helene Sture Proteinfelt,
- som har skrivit denna text alldeles sjäääälv, utan hjälp av nån robot.
