BOR GUD I HUS?

Bor Gud i hus?

Bor Gud i hus?
Har Gud barn? En pojke? Går det?

Nej, nej, nej eller jo, lite....

Ibland är barnens korta frågor de som når längst, men som kräver långa svar.

Jag gick i ett folktomt centrum och funderade efter gudstjänsten.
Fotograferade i skyltfönster och tänkte på vårt behov av heliga platser.

Nej, vi pratade inte om dig idag!

Är du också hemlös?

Kung Davids son Salomo var den som fick bygga ett tempel till Guds ära, nu när de inte längre vandrade omkring.
Han byggde huset åt Herren Israels Guds, namn, men frågar:

- MEN KAN VERKLIGEN GUD BO PÅ JORDEN?

HIMLEN OCH HIMLARNAS HIMMEL RYMMER DIG INTE,

ÄN MINDRE DETTA HUS SOM JAG HAR BYGGT.
                                                 1 Kungaboken kap 8

Vi vet alla innerst inne att vad vi än gör och tänker om Gud, så är Gud alltid större.
Det är ett bibelord som återfinns i Nya Testamentet.

Jag är glad att vår biskop - blivande ärkebiskop - Antje har det som sitt valspråk.
Muslimer har 600 år senare tagit det som sin trosbekännelse efter oss, inte tvärtom.
Här har vi en gemensam nämnare.

Men nej, Gud bor inte i "hus".

De byggnader vi uppför till Guds ära är som Luther säger:
- Ett tillfälligt skydd mot väder och vind.

Och kanske ett plank som skall skydda mot distraktion från världens lockelser.
Ett staket som hjälp till koncentration.

In- och utfart. Kanske här?

Salomo ber, väl medveten om detta:

VÄND DIG ÄNDÅ HIT.
HÖR DIN TJÄNARES BÖN OCH ÅKALLAN, HERRE MIN GUD.

LYSSNA PÅ DET ROP OCH DEN BÖN JAG NU UPPSÄNDER,
OCH LÅT DIN BLICK NATT OCH DAG VILA PÅ DETTA HUS...

Salomo är som en mottagare av en signal.
Stenarna kan inte ta emot Guds närvaro, det kan bara öppna hjärtan.

Det betyder, tänker jag, att DU kan vara en sådan mottagare där du bor, i ditt kvarter, bland dina grannar.

Signal-bonings-mottagare.

DETTA ÄR DEN PLATS OM VILKET DU HAR SAGT:
- HÄR SKALL MITT NAMN VARA.

När man kommer in under kupolen i Trefaldighetskyrkan i Karlskrona - Tyska kyrkan - tappar man nästan andan när man lyfter blicken...

Högt där uppe, mitt i kupolen, är Gudsnamnet tecknat med sina fyra hebreiska konsonanter:
- JHWH.

Ett hus ärat åt Gud... Det kan varje hem också vara.
Överlåt varje rum åt Gud - hallen, badrummet, köket och sovrummet.
Allt som sker där, får vara välsignat.

Så, genom det öppna hjärtat kan man säga att Gud visst "bor i hus"!
Både i villor, lägenheter och stugor!

Svårt att fånga...

När vi anar att det finns platser som är helgade av Guds helighet, då är det lätt att man blir upprörd ifall det störs av kommersialism, eller annan profanering.

Jag kan precis känna hur Jesus kände det, när hans Faders hus hade förvandlats till en saluhall:

HAN SLOG UT VÄXLARNAS PENGAR OCH VÄLTE OMKULL DERAS BORD.
- BORT MED ALLT DET HÄR!
                                                     Johannes evangelium 2:13-22

Lärjungarna blev säkert rädda när de såg den kraftiga reaktionen.
Jesus var annars så tålmodig och mild.
Men inte denna gången - här hade det gått förlångt.

Johannes reflekterar många år senare över händelsen.
Han mindes att de läst Psaltarpsalmen 84 som lovsång:

LJUVLIG ÄR DIN BONING, HERREN SEBAOT!

JAG FÖRTÄRDES AV LÄNGTAN TILL HERRENS FÖRGÅRDAR.

Änglarnas lovsång reas bort.

Nu gick det i skriftordet i uppfyllelse.
Att komma hem och se den här försäljningen av offerdjur, var inte ett skick som ärade Gud.

Johannes berättar att judarna tycktes acceptera hans auktoritet, för de ber Jesus göra ett tecken, som konsekvens av tempelrensningen.

Men svaret som kommer, är svårt:

RIV NED DETTA TEMPEL, SÅ SKALL JAG LÅTA DET UPPSTÅ IGEN, PÅ TRE DAGAR.

Dörr-dörr.

Vad pratar han om?
De talar förbi varann, för judarna frågar kritiskt:

- I FYRTIOSEX ÅR HAR MAN BYGGT PÅ DET HÄR TEMPLET,
OCH DU SKALL LÅTA DET UPPSTÅ IGEN PÅ TREDJE DAGEN?

Men det tempel som Jesus talade om var hans kropp.

Död på korset, tre dagar i jordens innanmäte och på tredje dagen uppväckt från de döda, uppstånden till nytt liv.

Uppståndelsen, Tyska kyrkan.

Det är samma förbi-talande som när frågan ställs om "Gud har barn", om Gud liksom har gängat sig med någon på jorden...
Det blir helt fel.

Gud har inga barn! Gud har ingen grabb på jorden.
Vi är även här eniga med muslimerna.

Jo, en son har han väl, det tjatar ni ju om hela tiden....

Här blandas biologi ihop med teologi. Fysik mixas med andlighet.
Blodssläktband blandas med psykologi.
Existentiella frågor har sitt språk, naturvetenskapen har sitt.

MEN!

Och nu kommer det viktiga, som går emot många religiösa livsuppfattningar:

Gud gör sitt inträde i materien! Det materiella är inte av ondo, frånskilt från Gud.
Nej, allt här på jorden är välsignat av Guds närvaro, här!

Gud kommer på våra villkor, blir som en av oss och "lämnar sin tron av kristall"...

Gud transformerar om sig.

ORDET BLEV KÖTT OCH TOG SIN BONING BLAND OSS...

Gud blir människa för att lösa oss ur de negativa knutar vi har försatt oss i.

Ja, det är bara poesin som möjligen kan beskriva det obeskrivbara.

Det var detta som vår biskop försökte förklara med ett längre sammanhang.
Existentiella frågor passar inte in i skjutjärns-journalistik.

Här går vi in!

Jag avrundar här för att du ska kunna ta dig tid och själv lyssna till hur hon förklarade detta:

Ekots lördagsintervju P1 igår:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/302881?programid=3071


Jag lämnar de folktomma centrumgatorna och åker hem.
Gud bodde inte i skyltfönstrena, men jag kunde ana Närvaron alldeles oväntat....

?? !!

Ombonade hälsningar från
Helene Bo-Sture Husfelt.

EN SÅN KARL, ANKARSTIFTELSEN.

Röd eller svart dag?

Det är gott om helgdagar i år och tid att lyssna på musik.
Och fundera på hur en "karl" ska vara...

Måndag, tisdag, söndag, torsdag, fredag och idag lördag.
Imorgon söndag, sedan söndag igen på måndag...

För oss tidsförvillade är det inte lätt att veta vilken dag man befinner sig på.
Ska man gå i kyrkan idag eller inte?
Röd eller svart dag?

Lika bra att vara där en stund varje dag - men där emellan vila med intressanta nytolkningar av kända artisters låtar.

Blommar igen.

Ur högtalarna strömmar musik från senaste omgången av "Så mycket bättre".

Agnes gjorde en häftig discovariant av Lill Lindfors kända "En sån karl".

Men det känns inte bra.

Agnes visste det nog själv, för hon berättade att hon tog bort en textrad där det manliga supandet fick kvinnans förståelse.
Inte längre.

Texten är väldigt mansgrisig.
När en ung, begåvad kvinna som Agnes sjunger denna text, blir det väldigt tydligt, så pass att man mår dåligt
.
Kan vi inte skriva om den?
Brunettbella har smugit sig in och ställt en del frågor.

Baksida.

EN  SÅN KARL - texten:

Han går som en karl (stöddig och bredbent?)

Han ser ut som en karl (visst, men...)

Med en kropp som en karl (suck)
Och han kysser som en karl ska (svälj mig inte)


Han har charm som en karl (blyg också?)
Han är fräck som en karl (mansgris)

Nonchalant som en karl (vem vill definiera sig så?)
Och han rör sig som en karl ska (se ovan)
Men djupt därinne (allt för långt)
Har han ett barnasinne (så vi får stå ut med det andra?)

Blev det nå't bröllop?

Och jag ska ge allt vad jag har (och ger upp mina egna rättigheter)
Till denna underbara karl (som visade lite intresse en hel stund...)

Så han blir min för hela livet (Stort. Livslång trohet, fanns även på 60-talet!)
Visst kan han som en karl,
se vad kvinnorna har (men bara till det yttre?)

Och han ger när han tar, (nästan vackert, men han kan ju vänta tills han "får")
Med en styrka som en karl har (okej då, man vill ju inte ha en svagis..)

Jo, han ljuger ibland (det gör inget, han är ju så stark)
Och han dricker ibland (medskyldig?)
Men det struntar jag i, (hur länge då? Till första slaget?)

För jag vet ju vad den karln har (buffelskinn)
Och när jag vaknar (somnade så trygg...)
Är det hans famn jag saknar (det är klart att han redan gått!)

Åh, en sån karl (kom tillbaka när du har lust, jag sitter och väntar, har inget annat för mig)

Bara en man kan skriva en sådan text.

Kvinnan alltid lika förvånad...

Nej, den här texten tålde inte vår tids genusperspektiv.
Men alltför många kvinnor har hållit tillgodo med denna manssyn.

Det är synd.

På radions P3 diskuterar de just nu olika datorspel och könsrollerna där.
Den kvinnliga testpanelen väntar argt på ett genombrott hos spel-kreatörers rolltänkande.

Vi är inte nöjda med de gamla mans- och kvinno-stereotyperna.

Nu vänder vi på det här.

Läser en glad och intressant artikel om bokstavlig omvändelse bland brottslingar och maffialedare i Colombia.

Det handlar om en god man - Börje Erdtman från Tibro - egen företagare, evangelist och grundare av biståndsorganisationen Ankarstiftelsen.

Han har mäklat fred mellan gerillaledare, byggt skolor och sett väckelsen drabba Colombias tuffaste fängelser.
Nyligen fick Börje Erdtman pris för sina sociala insatser.

Rött ljus vid fängelset i Karlskrona.

Vi befinner oss i den ökända knarkstaden Medellin i Colombia.
Många är samlade i stadsfullmäktige för att vara med vid prisutdelningen.

På läktaren sitter unga killar och tjejer i fotbollströjor med ryggtexten:
- Jesus el Senor = Jesus är Herre.

Börje har gett dem ett alternativ till att döda för pengar.
En maffialedare erkänner att det blivitt allt svårare att rekrytera unga pojkar till sina dödspatruller.

Men de har slutit fred med Ankarstifelsens fotbollsevangelister.

Lämna företräde för Friheten.

Förre fängelsechefen vid Bella Vistafängelset Peder Martinez ska överlämna en utmärkelse från den kristna fängelseorganisationen Prison Fellowship.

Detta har varit ett av världens farligaste fängelser, med hundratals mord innanför murarna.
Nu är siffran nere på ett mord om året...

Hur har den råa manligheten kunnat förändras så radikalt?

Det startade med en uteliggare och småtjuv, Oscar Osorio, som blev kristen.
Han började berätta om Jesus bland de fängslade, och tillsammans med andra ledare fick han starta böne- och bibelstudiegrupper.

Sakta förändrades miljön.
En kyrka öppnades innanför murarna och en tvåårig pastorsutbildning inleddes.

Effekten var så påtaglig att fängelseledningen flyttade dit fångar från andra fängelser för att skapa bättre resultat där.

Grönt ljus för omvändelsen.

Detta läser jag i tidningen Dagen 3 januari 2014.

Och tänker på det arbete som bedrivs på Skänninge anstalt i Östergötland.
Vid ett par tillfällen fick jag följa med besöksgruppen dit.
Även där har ger kristna närvaron en påtaglig förbättring av internernas mänskosyn och livsinställning.
Det är kö för att få komma till klostercellen inne på området.

- Där är vi ärliga inför Gud. På avdelningen spelar alla sin teater... och inget blir bättre.

Ärlig inför korset.

Detta får bli ett böneämne framöver.  

När jag ser fotot från det colombianska fängelset i Medellin blir jag alldeles varm.
Ett hundratal män är samlade för att lovsjunga Jesus och be. Fantastiskt!  

Vad kan bryta igenom ett så hårdnackat skal att hjärtat mjuknar?  

Bara en KÄRLEK som är är fri från fördömande.
Och fylld av upprättelse som en väg ut.  

- Synderna är förlåtna. Skulden är betald. Av Jesus på korset.
- Han dog för att du ska slippa döda...
- Han uppstod för att du skall kunna leva, utan att supa och stjäla och...  

I kraftfältet runt den uppståndne Jesus Kristus blir mannen fri från dåliga mansroller.
Macho-idealet blir ointressant och ersätts av en omsorg om andra, på riktigt.
 

Fångarnas lovsång i Medellin, Colombia.

Börje Erdtman berättar både om glädjen och svårigheterna att som frisläppt fånge komma tillbaka in i samhället igen.

- Att arbeta som fängelseevangelist är nästan det enda jobb som är accepterat.  

Och jag tänker; det finns kanske någon av er läsare som känner kallelsen att stödja Ankarstiftelsen?

För vidare kontakt:
redaktionen@dagen.se
Tel: 08 - 619 24 00
 

Fängelsemurarna rivna!

Avslutar med en underbar text som läses imorgon i våra kyrkor på "Söndagen efter Nyår", en text där både män och kvinnor kan hämta inspiration till nya könsroller:  

OM DET ALLTSÅ FINNS TRÖST GENOM KRISTUS,  
UPPMUNTRAN FRÅN KÄRLEKEN
OCH GEMENSKAP FRÅN ANDEN,  

OCH OM DET FINNS ÖMHET OCH MEDKÄNSLA,
GÖR DÅ MIN GLÄDJE FULLKOMLIG GENOM ATT VISA ENIGHET.  

LEV I SAMMA KÄRLEK, ENIGA I TANKE OCH SINNELAG,  
FRIA FRÅN SJÄLVHÄVDELSE OCH FÅFÄNGA.  

VAR ÖDMJUKA OCH SÄTT ANDRA HÖGRE ÄN ER SJÄLVA.  
TÄNK INTE BARA PÅ ERT EGET BÄSTA,
UTAN OCKSÅ PÅ ANDRAS.                                            
                                            Filipperbrevet kap 2:1-4
  

Fängelset är förvandlat till The Rock Café.

Och så skulle jag önska att Agnes fick en annan mans-sång att sjunga, den om Honom som går på så mjuka sandaler, en Jesus-sång, ofta sjungen vid dop:  

DET GUNGAR SÅ FINT NÄR HAN BÄR DIG, MITT BARN.  

HAN GÅR PÅ SÅ MJUKA SANDALER.
HANS MANTEL ÄR VÄVD AV DET LENASTE GARN.  

HANS ARM ÄR SÅ STARK
HANS DOFT ÄR SÅ REN.  

HAN KÄNNER VAR ROT OCH VAR GROP OCH VAR STEN.  
OCH HAN NYNNAR EN SÅNG, SOM HAN GJORDE EN GÅNG,
TILL STJÄRNORNAS LJUSA KORALER.
                                                           Sv Psalm 606  

Jesus - en skogvaktare, en själsväktare, ja en barnvakt... som skyddar och värnar det där barnet som finns djupt inne... Amen.
 

Allt i ett.

 
Fria och förankrade hälsningar från
Helene Frans Sturekarl,  

- som fotograferat Hwita Briggen i Karlskrona, det före detta fängelset som nu är café och snart även internatskola, förlåt det var inte meningen, men det heter ju så...  

Pax et bonum.

Här kan du lyssna på Agnes:
http://www.youtube.com/watch?v=z1xJhjUAnLA

ALFRIDAS BLOGG-TIPS

Badbryggan i Nyhamnsläge.

Här kommer några blogg-tips.
Men först:

Till alla som heter Alfrida - grattis på namnsdagen!
Det är ett mycket vackert namn:

Jag läser i namnboken om ALFRIDA:

"Alfrida är fornsvenskt.
Namnet är en sammansättning av det från fornengelskan invandrade begreppet "alf" = andeväsen.
Den andra halvan "frid" = skön eller vacker.

Namnet Alfrida var ganska vanligt i början av 1800-talet och kring år 1900.

Drygt tusen personer heter Alfrida, men enligt senare statistik har endast 59 kvinnor det som tilltalsnamn eller förstanamn."

Vackert. Strandäng riktning Höganäs.

Här kommer några intressanta bloggar som du kan gå in på när du tröttnat på Sturella... eller bara vill ha mer!

Från den evangeliskt-lutherska kyrkan i Finland kommer här en favorit:

ANDETAG - VARDAGSTRO OCH SÖNDAGSTVIVEL.

Deras programförklaring är:

"Halvfärdiga tankar om kyrka och trosbekännelse, med frågetecken efter halleluja... och med en livsnyfikenhet x åtta.
Läs!

http://andetag.blogg.hbl.fi/

Kullaberg skymtar.

Svenska kyrkan samlar ett stort antal bloggar från kyrkokansliet i Uppsala.
Villkoret är att man är anställd i Sv Ky och har uppdraget i tjänsten att blogga.

Här kan du möta biskopar, domprostar, andra kristna och goda herdar:

http://blogg.svenskakyrkan.se/vill-du-ocksa-blogga/

Bottna i Nåden.

De båda "frikyrkliga" tidningarna Dagen och Världen idag har även sina bloggare.
Både Marcus Birro och Tommy Dahlman.

Dem får du leta upp själver.

Säkerhetsarbete.

För oss som gillar kristen hårdrock kan man klicka sig in på White Metal Shop här:

http://www.stryper.se/

White är i detta sammanhanget motsatsen till Black Metal.
Jag skriver det lite extra tydligt, för ty jag fick en fråga där man blandade ihop det med rasism, vilket det sannerligen inte är.

Johannes Jonsson återfinns på flera stora festivaler med kristna produkter.
De har också en bönekedja där vi ber för dem som förlorat tron, att Herren skall dra dem tillbaka till glädjen hos Jesus Kristus.

Hu! White Metal?

Eller bara en kalksten med tångruskig ruska?

Lite vid sidan om vill jag lyfta fram en annan motsats, nämligen Piratpartiets motsats: Menyou.

Denna webbsida är en plattform där artister, musik- och filmskapare, författare och fotografer med mera får betalt för sitt arbete.

Varje kreatör gör ju ett seriöst arbete.
Vi är många som menar att det ska inte laddas ned gratis.

Vi betalar ju för alla andras människors yrkeskunnande.
Gå in och titta på:

www.menyou.se

Vem har skapat dig?

Dig laddar man inte ned hur som helst.

Nu  får det räcka för idag.

De vackraste hälsningar från en alfrida, som inte rådfrågar vilka andeväsen som helst, utan som håller sig till den Helige Ande:

SANNINGENS ANDE,
HIMMELSKT LJUS DU TÄNDER,

KLARHET DU SPRIDER,
TRÖST OCH HOPP DU SÄNDER.

KOM  ATT OSS LEDA,
VILL TILL DIG OSS VÄNDER;
HELGA VÅR KUNSKAP.
                                                         Sv Psalm 293

Fotspår i sanden.

Helene Sture Bloggfelt,
- amatörfotograf på låg nivå... samt predikantbloggare och psalmboksälskare.

Och som valde bilder från strandängarna utanför Höganäs, för att hedra kyrkoherden där, som alldeles för tidigt har somnat in... och fått komma hem till Gud.
Saknar och sörjer dig Ola Pålsson.

SKRÄPIG PILGRIMSVANDRING

Skräpig pilgrimsvandring.

Årets första dag, 2014-01-01, får sätta sin prägel på det kommande året:

- att vara ute i naturen,
- pilgrimsvandring,
- och att plocka skräp...

Så kul det låter...

Vi var fyra personer som träffades ute på Verkö i Karlskrona skärgård.
ABB tornet var upplyst av sin "julgran" högt där uppe. Fem utspända linor med glödlampor lurade mitt öga.

Detta är klassat som "industri-mark..."

Två valde att plocka skräp efter allt nyårssmällande.
Två valde att vandra i skogen, under tystnad, i respekt och bön.

Vilket gäng vill du sälla dig till?

Egentligen gjorde vi samma sak, fast på olika sätt:

- rensade ut mentalt skräp och dåliga tankar,
- plockade upp skit efter andra...
= det blev rent.

Alltför lönande...

Ute på Verkö Udde pausade vi.
Årets första dag var gråmulen med ett milt och vackert ljus, utan skuggor.

Detta väder är underskattat av dem som bara "besöker" naturen.
Jag älskar att vara ute i detta mildgråa ljus!
Det är inte så påträngade och kräver inget av en.

Ett riktigt vardagsväder - trots att nyårsdagen är en röd helgdag.

Kallt, men milt.

Vi tog en klunk vatten och slog upp våra pilgrimsböcker.
Ur den keltiska bönetraditionen läste vi en skottsk välsignelse över varandra, och över Grims ö:

MÅ LJUSETS VÄLSIGNELSE VARA ÖVER DIG,
- LJUS RUNTOMKRING OCH LJUS INOM DIG.

MÅ VÄLSIGNAT SOLLJUS SKINA PÅ DIG
   SOM EN STOR, VARM LÄGERELD,
SÅ ATT FRÄMLINGAR OCH VÄNNER KAN VÄRMA SIG
   I DIN NÄRHET.

OCH MÅ LJUSET LYSA I DINA ÖGON,
LIKT STEARINLJUS PÅ FÖNSTERBRÄDET
    SOM VÄLKOMNAR VANDRAREN IN FRÅN STORMEN.

Rotvälta på Verkö.

MÅ REGNETS VÄLSIGNELSE VARA ÖVER DIG.

MÅ REGNET FALLA ÖVER DIN ANDE,
TVÄTTA DEN REN

OCH LÄMNA EN DROPPE
DÄR HIMLENS FÄRG KAN ÅTERSPEGLAS,

- OCH KANSKE IBLAND EN STJÄRNA.

Verkö udde mot Knösö och Möcklö.

MÅ JORDENS VÄLSIGNELSE VARA ÖVER DIG.

MÅ JORDEN UNDER DINA FÖTTER VARA MJUK
    NÄR DU VANDRAR LÄNGS VÄGEN.

MÅ JORDEN UNDER DIG VARA MJUK
   NÄR DU LÄGGER DIG TILL VILA EFTER EN HÅRD DAG.
 

Fallit mellan stubbe och stam.

OCH MÅ JORDEN VARA MJUK OVANFÖR DIG
   NÄR DU EN GÅNG VILAR UNDER DEN.

MÅ DEN VARA SÅ MJUK
   ATT DIN SJÄL SNABBT LÄMNAR DEN,
   PÅ SIN FÄRD HEM TILL GUD.

MÅ GUD VÄLSIGNA DIG,
   OCH VÄLSIGNA DIG RIKLIGT.

Mjukt blåbärsris.

Skogsvägen slingrade sig genom blåbärsris och enar.
Stora träd med ytliga rötter hade gett vika för höstens alla stormar.

Rotvältorna lockar med sin dramatik... hur nära vågar jag gå?

De knäckta träden vittnar om hur viktigt det är att vara böjlig och foglig när påfrestningarna kommer...

Ju rakare och stoltare stam, desto hårdare knäck.

Brustet åt alla håll.

När vi fyra möttes igen var det rent i alla tankeskrymslen och diken.

Skräpplockarna hade rensat ängar och diken från nyårssmällare med giftiga kemikalier kvar i hylsorna.
Nyårsflanörer som gått förbi dem hade nickat uppmuntrande, men många hade skamset tittat bort.

Pengar upp i rök.

Men hur skulle vi orka bära alla sopsäckar till bilen?

Hm, vi lade pilgrimsstaven som ett ok mellan våra axlar och hängde en av säckarna där!
Bär varandras bördor...

I ryggsäcken fanns några små blåbärspajer.
Så gott de smakade efter den här skräpiga pilgrimsvandringen!

Bär andras bördor. Ok.

Ett ord ur lilla pilgrimsboken får avrunda, till dig, till oss alla;
Den pärlemorglänsande Jag-pärlan i Frälsarkransen:

"Jag, människa, som bär en bild av Gud i mitt inre, är skapad till Guds avbild.

I Guds ögon ovärderlig.

Gud ser på dig och mig:
- Du är önskad, älskad, sedd, värdefull och genomlyst av ljsuet från Guds kärlek.

Kostbar, säger Gud.
- Du är en pärla!

Gos.

Nästa gång ska jag bjuda in kommunens renhållningsarbetare till pilgrimsvandring!
Vi har säkert mycket att lära och ge varann.

Men jag är gärna utan alla dessa giftiga och bullriga fyrverkerier.
Nyåret vakar jag hellre in med radions P1, där landets alla domkyrkoklockor ringer in det nya året.

Det är ljuva klanger för själen!
Välkommen 2014.
Nu har vi städat för dig.

Pax et Bonum = Frid och allt gott.
Helene Sture Sopgubbefelt,

- som en annan gång skall återge berättelsen om vikingen Grim, som bevarade Verkös naturvärden, tills...

Passa dig!

NYÅRSBÖN i SALEBODA

Välkommen till Saleboda.

Nystart.
Så nödvändigt. Vilken möjlighet, om man tänker efter!

Ta motsatsen:
- inget nyår, ingen möjlighet att markera att det gamla är slut.
Bara grå vardagar... ingen som bryr sig att starta om, med nya insikter.

Så hemskt! Men nu är det inte så.
Tack Gud för Nyåret!

Saleboda kapell, snart 70 år.

Men hur är det - har vi förlorat förmåga att avge löften?
Och hålla dem?

Följ med mig upp i skogarna till nyårsbönen i Saleboda kapell.

På vägen upp passerade vi igenom Fridlevstad där en familj byggt en jättehalmbock i sin trädgård!
Gävlebocken har fått konkurrens.

Ser du halmbocken i trädgården?

HUR SNABBT, O GUD, VÅR TID FÖRGÅR.
VI BÖRJAR NU PÅ NYTT ETT ÅR,
DET GAMLA GICK TILL ÄNDA...
                                                             Sv Psalm 515.

Maschaller var tända och markerade församlingens välkomnande närvaro.

Inne var det redan imma på fönsterglasen av stearinljus av körens uppövade stämmor.

Folk börjar samlas.

Prästen sa:

- Vi kommer att göra fel igen. Vi kommer att orsaka nya konflikter och vi kommer att göra fel vägval, igen.
Våra egna prestationer räcker inte till för att skapa ett gott liv.
Vi är ofullkomliga.

Men nyåret handlar i kyrkan om ETT NÅDENS ÅR!

Nåd är att inte fördöma sig själv eller andra.
Gud fördömer oss inte. Det är den ständiga nåden.

Den ständiga möjligheten att säga förlåt, och börja om.
Upprättelsens evangelium.

Ringer in Fred och Försoning.

PETRUS SA:

- HERREN JESUS GAV OSS UPPDRAGET ATT FÖRKUNNA FÖR FOLKET OM ATT HAN ÄR DEN SOM GUD BESTÄMT TILL ATT DÖMA LEVANDE OCH DÖDA.
                                                           Apostlagärningarna 10:42.

Vi rannsakar året som gick. Gör vår egen bedömning om hur det blev.
Ser både mörka och ljusa stråk.
Bara Gud ser helheten.

Gud ser vår strävan och våra goda intentioner. Men också vår rädsla som orsakar så mycket lidande, i felaktiga beslut och uttalanden.

Förlåt, förlåt, jag menade inte...

Jesus vet.
Vi behöver inte förklara för honom:

MÅNGA KOM TILL TRO PÅ HANS NAMN NÄR DE SÅG DE TECKEN HAN GJORDE.

MEN SJÄLV ANFÖRTRODDE SIG JESUS INTE ÅT DEM,
EFTERSOM HAN KÄNDE DEM ALLA
OCH INTE BEHÖVDE HÖRA NÅGON VITTNA OM MÄNNISKAN.

HAN VISSTE AV SIG SJÄLV VAD SOM FANNS I MÄNNISKAN.
                                                          Johannes kap 2:23-25

Jag ser fram emot den dagen då jag skall få stå inför Guds tron, framför Jesus, och möta hans blick.
Och han kommer att förstå, jag kommer att gråta och knutar lösas upp.
Då börjar det verkliga Nyåret!

Det finns inga "behöriga"...

Mina tankar vandrade fram och tillbaka genom tiden.

Jag satt och tänkte på att det var exakt 25 år sedan jag satt i Saleboda kapell för första gången, nygift, gravid, ännu inte prästvigd, och vi undrade var i allsin dar vi hade hamnat - i en tidsmaskin?

Statistik ur kyrkböckerna lästes upp - födda, döda, inflyttade och utflyttade samt en summering.
Var församlingen på plus eller minus?
Snart lärde vi känna den fina gammelfromheten som finns i norra Blekinge.

Mina tankar gick också till de flyktingfamiljer som vi hjälpte när kriget i Bosnien härjade.
De sov under Kristustavlan där Han kämpar i bön i Getsemane...

En av muslimerna sa:
- I Koranen står det att det är Jesus som skall komma tillbaka och döma oss alla.

En oväntad enhet förenade våra hjärtan den dagen. Och vi fyllde deras kylskåp med mat.
Guds beskydd över er och era barn!

Beskydd.

DU HAR VAR DAG NÅD BEVISAT,
SORGEN LISAT,
OSS BEVARAT.
OCH EMOT ALLT ONT FÖRSVARAT. Sv Psalm 515.

Nyårslöftena då?

Allt fler säger att de inte avger några nyårslöften.
- Jag kan ändå inte hålla dem.

Det här är en tidsmarkör!
Och ett andligt problem, menar jag.

Vår oförmåga att hålla löften är allvarligt.
Det är Homo Reklamus som alltid är beredd att ändra sig till förmån för bättre och billigare villkor...

Och det smittar av sig på vår mänskosyn och våra relationer, menar jag.
Jag lovar inget, så har jag inget brutet...

Men jag kommer inte heller vidare! Livet stannar på ytan. Djupet planas ut.

Våga lova. Högt.

Viljan att ta nya tag och ge sig själv löften att våga ta ett steg framåt - oavsett vad det gäller - är viktigare än vad vi tror!

Prästens predikan i kapellet blir tydlig för mig:

I takt med att vi blir alltmer religiösa analfabeter så förlorar vi begrepp såsom NÅD.
Det är klart att man inte vågar lova något då!

Blir det fel, får man ju stå där och skämmas...
Nej!

Man lovar ju inte att vara perfekt! Eller hur?

Jag lovar att försöka... att inrikta min vilja på... vara uppmärksam på att...
Om det så bara håller januari månad ut, så är det ändå ett steg i rätt riktning, tänker jag.

Vi åkte hem genom skogarna ner till staun igen.
Bocken stod kvar.
Men inför honom avger jag inga löften...

Susar förbi halmbocken igen.

Tyst för mig själv formulerade jag 2014 målsättning:

1. Jag lovar att inte vara duktig.
2. Jag lovar att inte prestera mig frisk.
3. Jag lovar att inte lova något...

4. Jo, jag lovar att hålla punkt 1. och 2.

Och på parkeringen mötte jag mina nyvunna vänner från SFI-kursen, en härlig familj från Irak.
- Happy New Year Helene!
- God bless you.

SÅ LÄGGER VI MED TRO OCH HOPP
DET NYA ÅRET OCH DESS LOPP
I DINA GODA HÄNDER.
                                                              Sv Psalm 515.

Ring ut det gamla 2013.

Alldeles nya, oduktiga och prestationslösa hälsningar,
- med önskan om en ny kameralins med bättre skärpa...

Helene (F)oto-amatören Sturefelt.