ISHOTELLET I JUKKASJÄRVI

Ankomst till Ishotellets stugby.

 

Vilken magisk mötesplats mellan himmel och jord!
Sol och is förenades i det vackraste äktenskap uppe i Jukkasjärvi. Att resa på bröllopsresa norrut är alldeles underbart vackert!

Följ med på ett hisnande äventyr i glittrande kyla, bland skimrande is-skulpturer.

Men det är något lurt med temperaturen... Kirunaborna märker av klimatförändringarna. Vintern vill inte riktigt komma igång. Snön kommer och går. Och under våra dagar där uppe norr om polcirkeln så varierade temperaturen mellan minus 8 och plus 2 grader.

Och Torne älv vet inte om den ska lägga sig i fryst tillstånd eller fortsätta strömma...

Kiruna flygplats.

Nåväl.
Kiruna flygplats välkomnade oss med frostiga landningsbanor och Ishotellet hade ordnat med transport de 15 km till Jukkasjärvi.

I många år har jag längtat hit! Nu äntligen var det dags!
Men det var inte alls som jag trodde. Det var annorlunda... och väldigt mycket bättre!

Den konstnärliga skönheten överträffar allt som jag tidigare har skådat.

Överliggare. Överskönt!

 

 

Varje år, i mars månad, sågar man upp isen i Torne älv. Då är den 1 meter tjock och kristallklar, eftersom den fryser sakta medan vattnet rör sig. Det blir inga luftbubblor då, bara helt igenom fast is.

Sedan lagras isblocken i ett stort fryshus. Tillgången är så riklig att man i is-fabriken förpackar isblocken och säljer dem vidare, för förgänglig användning söderut.

På restauranten serverade de förrätterna på små mini-isblock...!

Isfabriken.

Söder ut, ja… ut i världen, till exempel till Saudiarabien, där isblocken kan bli till en exklusiv bardisk, där en överrik shejk ville skryta med ett isbygge i öknen.

Bardisken varade i en halvtimme.

Sedan var den ett med sanden...

Bardisken...

 

Men så är det inte i Jukkasjärvi.

Det permanenta ishotellet är byggt kring en stomme av stål och trä, med kylslingor inlagda. På det sprutas sedan "snis" = en blandning av snö och is som är klibbig och fäster på tak och väggar.

Utanpå var det just nu jord och mossa eftersom snön smält igen.

Och presenningar höll fast ytskiktet.
Denna konsthall kan man beskåda året om. Där är städse minusgrader.

Låt inte utsidan bedra.

På andra sidan var det en byggarbetsplats där man var i full gång med att uppföra årets tillfälliga ishotell, eller snarare konsthall.

Det var mycket spännande att se dessa is-ingenjörer starta snökanonerna, köra isblock och lyfta trästommar.
På taket stod ett gäng och packade sniisen… allt medan solen kämpade att hålla sig över horisonten, åtminstone en timme.

Otroliga byggingenjörer!

 

Vår guide berättade att allt började med att grundaren Yngve Bergqvist hämtade inspiration vid de olympiska spelen i Sapporo i Japan 1972, där det finns en snö- och isfestival.

Frågan var hur man skulle kunna göra Jukkasjärvi mer attraktiv även på vintern. På sommaren kom många turister för att njuta av forsränning och fiske, men på vintern var det tomt.

Då föddes idén att använda isen... och låta konstnärer vara med och utforma rummen med skulpturer.

Namnet Jukkasjärvi betyder just = mötesplats.
Här möts människor från världens alla hörn, här möts konstnärer och betraktare, här möts sol, is och vatten i de skönaste former.

Porten.

Hela ishotellet har nu utvecklats till en liten egen by i Jukkasjärvi, där man kan övernatta i de varma små stugorna, men också sova en natt i de kalla is-rummen... om man vågar!

Det krävs en säkerhetsgenomgång varje kväll för de gäster som bestämt sig för att uppleva detta.
Det viktigaste är att inte andas inne i sovsäcken - då fryser utandningsluften till is! Och det blir iskallt och fuktigt.

Den som gör det misstaget får tassa in och lägga sig på soffan i den varma receptionen.

Följ nu med in.

På med den skyddande rocken - det är minus 5 grader där inne.

Skyddskläder.

Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig... inte att det skulle vara fem meter upp till taket där det lysande hängde iskristallkronor... inte att jag skulle få se den berömda bardisken med glas av is...

Framför korridoren in till konsthallen där rummen är, hängde det tjocka renskinn över dörren. Allt styrdes digitalt med våra "blip-kort".

8 x 2 rum väntade på oss med sina hemligheter. I varje rum fanns en dubbelsäng, en riktig säng med extra luftmadrass samt ytterligare ett lager med renskinn ovanpå.

Försiktigt tittade vi in i rummen, ett efter ett.

Och jag tappade andan, gång på gång - - -

Här kommer en kavalkad av den 27:e upplagan av Ice-hotel i Kiruna kommun.

Första steget in...

WISHFUL THINKING - rum 301.

Önskefullt tänkande.

- Det var en gång en fiskare som rodde sin båt i månens reflektion, under en himmel fylld av stjärnfall. Han hade en önskan. Han ville sova på månen som alltid guidat honom i natten och fått honom välbehållen till land.

Önskningen kom fram, men månen hade en annan plan - det var dags för henne att möta Torne älv.

En måne av is.

Jag tittade in och såg en jättestor isboll fylla detta rum. Bakom is-månen var det en trappa... Där var sängen.

Marjolen Vonk och Maurizio Perron från Nederländerna inbjuder till att sova tillsammans med månen.
Så häftigt!

Och bakom månen var sängen!

 

YOU ARE MY TYPE - rum 302.

Du är min typ.
Eller, vilket typsnitt är du egentligen? Vilka bokstavskombinationer har du?
Jag älskar ordlekar och lät fantasin flöda.

Detta var ett rum fyllt av bokstäver med sängen i mitten.

John Bark och Charli Kasselbäck leker med överdimensionerade jätte-ord. Här möts man i polarnatten av ett budskap som håller en varm:

- I love you to the letter!

Bokstavs-is.

Jag citerar vad de själva skriver om sitt arbete:

- Att skulptera i is är en fantastisk upplevelse. Konsistensen liknar inget annat; den är både förlåtande och krävande. En glasklar blandning av hårt och mjukt, skört och frasande följsamt. En utmaning  för två grafiska formgivares känsliga tangentfingrar.

Här sov våra vänner från London.

KISS - rum 303.

Kyss.

Bröderna Musteikis är återkommande konstnärer här på Ishotellet. Med sin rena kärlek till isen uttrycker de sina känslor i utsökta reliefer, läser jag.

De lekte med sitt efternamn och kom på att det lät som "Must Take Kiss". Måste ta en kyss.

Kyss mig!

Frostiga pelare och vackra mönster omgärdar sängen.

- Vi hoppas att den heta kyssen ger gästerna en varm natt i den kalla sviten nr 303, säger Kestutis och Vytautas Musteikis.

Men det kan jag berätta, att några heta kyssar klarar man inte av att leverera i minus 5 grader!
Det får vänta till nästa natt. Även om man skulle behöva bli riktigt uppvärmd här...

Pelare.

 

OUT OF THE BOX - rum 304.

Utanför boxen.

Stommen av is, som omgav sängen, var upplyst av bleka ledlampor, gömda i snön. Figurer klättrade på väggarna...

Vad är detta?

 

 

Med spänd förväntan tittade vi in i nästa rum. Vad var detta?

Figurerna var dramatiska. Vad satt de fast i? En sockerbit? Sin digitalbox? Samhällssystemet?

All god konst inbjuder till många tolkningar.

Hjälp mig.

 

RAINDROP PRELUDE - rum 305.

Regndropparnas förspel.

Det var absolut tyst i varje rum. Trumhinnorna vände sig inåt... Tystnaden gjorde nästan ont.
Eller kunde vi höra ohörbara ljud här?

Fanns det frusna regndroppar? Fruset ljud?

Åhh!

Åhh! En säng av glas! Nej, is menar jag. Ljus som speglar sig i isens sprickor.
Och längst upp ett notsystem! Hur låter den musiken?!

Tomasz Czajkowski och Eryk Marks har skapat ett sjungande rum i tystnad, där endast fantasin kunde höra musiken.
Så makalöst vackert och sinnrikt.

Nämen!

THE DRIFT - rum 306.

På väg.

Intrycken var överväldigande.

Att fotografera i kylan blev till slut för mycket. Ljuset räckte inte till. Inte min förmåga att fokusera heller.

Här är ytterligare ett magiskt rum...

Is-magi.

 

En del rum var stängda. Där hade gästerna redan bokat sig och gått in för natten.
Andäktigt vandrade vi vidare i korridoren.

Det knarrade under fötterna. Andedräkten rök.

Korridoren.

 

Hur många rum fanns det egentligen? Tog korridoren aldrig slut?
Nej, låt denna konstvandring aldrig ta slut! Här kan jag gå hur länge som helst.

Jag tror jag är i himmelriket!

Vad väntade i nästa rum?

Ett tunt lager is täckte varje skylt. Svit nr 308 stod på tur.

Oh Deer.

OH DEER - rum 308.

Kära nån... En stor hjort tittade på oss som från en tron, eller totempåle.

Jag läser om kreatörerna Ulrika Tallving och Carl Wellander att de inspirerats av de japanska baden, "onsen", och de uråldriga naturandarna.
Lyktorna vid sidorna är ljusbringare med små punkter av förståelse för den värld vi lever i.

Här får besökaren sänka sig ned i ett "bad av is", och i lugn och ro betrakta Moder Jord, i förundran över det imponerande djuret.

Nja, här skulle inte jag kunna sova, kände jag, med en hjort som tittar på mig hela tiden...

Kära nån vilken hjort!

 

 

DANGER: THIN ICE - rum 310.

Fara! Tunn is.

Tunn is. Illusionen var alltför verklig för att locka mig att gå in här.
Jag har gått på tunn is tillräckligt i mitt liv... Påminnelsen om detta bräckliga tillstånd fick mig att gå vidare till nästa rum.

Franziska Agrawal har lyckats med sin suggestiva skapelse, där man var tvungen att gå på en smal isgata för att komma till sängen... Lycka till!
Och halka inte av.

Sova på "tunn is"?!

 

 

MERMAID FITNESS - rum 312.

Sjöjungfru-träning.

Det här var kul! En manlig och en kvinnlig sjöjungfru som poserade i sitt styrketränade! Vilken oväntad kombination.

Nina Hedman är konstlärare och skulptör. Magnus Hedman är på plats för fjärde året i rad och har hjälpt sin faster att bygga upp denna svit.

Tyngd och storlek möter vattnets rörelse och känsla av lätthet.

Suggestivt.

De har inspirerats av trenden att simträna med falska sjöjungfru-fenor. Man stoppar fötterna i en stor fiskstjärt och så tar man sig fram med höfternas rörelser och starka armtag. Det kanske jag skall pröva till sommaren...

- När sviten blev klar såg vi att Triton och Yemoja kan ha hjälpt oss när skulpturerna blev till.

Vatten har inga gränser. Inte is heller, tydligen!

Coolt!

 

 

EARLY SPRING - rum 313.

Tidig vår.

Så vackert. Tidig vår, fast mitt i vintern.

En båge av is. En omöjlig rörelse för ett stelt material.

Och ett liv i tillblivelse, ett foster av snö. Ett stilleben, ett stelnat ögonblick att kontemplera över.

Lililya Pobarnikova och Nando Alvarez inbjuder gästerna att i livsgläjde gå in genom bågen och sova gott på renfällen, tacksamma över livet.
Men några nya barn blir nog inte till i polar-sovsäckarna...

Välkommen in till livet.

TÉCKARA - rum 314.

Denna svit tyckte min make var den vackraste. Vilka utsökta lampor! Vilket ljus! Vilken konungslig känsla av högtid och lyx!

Som en tron.

Konstnären Javier Opazo inbjuder till en kall skönhetsupplevelse, där lyckan över allt det vackra värmer en inifrån.

Kungligt.

 

 

LIVING WITH ANGELS - rum 316.

Att leva med änglar.

Det här rummet skulle du säkert tycka om, men jag klarar inte av att vara i ett rum där "någon tittar på en"...

Konstnären Benny Ekman lever med änglar omkring sig varje dag, läser jag.
Dessa osynliga varelser har fått träda fram i snö och is.

Snöänglar.

- Ända sedan jag var liten har kvinnor fascinerat mig, skriver Benny i Ishotellets informationsblad.
De kommer i alla skepnader såsom prinsessor, sjöjungfrur och häxor, hjältinnor eller änglar. Änglar är häftiga då de har förmågan att flyga och ser saker ur ett annat perspektiv. Sov gott med dina änglar.

Nja, det här får över-religiösa toner för min del.  Jag blir bara nervös.

Men den blå is-droppen tyckte jag mycket om!

Skimrande magiskt!

 

Nästa rum fick mig att tappa andan helt.

Denna sommar har jag studerat maneterna i havet och fascinerats över deras form och rörelser.

Nu i höst har jag återupptagit mitt tecknande och på pappret träder en fantasifigur fram, som jag kallar för "Aula-wabbel". Det betyder "manet" på listerländska.

Sturellas Aula-wabbel.

Men aldrig i min vildaste fantasi skulle jag kunnat hitta på att man kunde skapa maneter av is...
Det är så motsägelsefullt... Hur gör man dem stabila? Kan de verkligen stå på sina tentakler?

Hydro Smack hette rummet.

Den här sviten fick mig att bli fullkomligt tok-kär!!

I oceanens djup...

Det här är så speciellt att jag tror att is-maneterna får ett eget inlägg...

Jag återkommer! Se nästa inlägg.

Is-varma hälsningar från Helene Sturella Is-frälst!

Läs mer på www.icehotel.com
info@icehotel.com