Denna artikel är en fortsättning på den förra.
För mig är det så viktigt att vi håller religionsdialogen levande - oavsett vilken livsfilosofi vi lever i.
Vi har invaggats i föreställningen att tillvaron är ett hopplock av åsikter som man själv väljer. Rätt och fel finns inte längre, utan gör det du känner för.
Det är en reaktion på att vara förlorad i ett kollektivt system där alla skulle inrätta sig, både politiskt och kyrkligt, och så vill ingen ha det.
Men faran är att när den inre kompassen av "rätt och fel" är satt ur funktion, då är det mycket lätt att hamna fel.
Det jag nu skriver, har jag själv delvis erfarenhet av.
Det handlar om att vara ensam... att ensam ta sig fram till harmoni i livet, genom olika tekniker.
I Ny-andligheten finns inte ondskan. Den är bara en lägre medvetenhet som man ska utveckla sig upp ifrån.
Ungefär som Pokémon, skulle mina barnbarn ha sagt.
Att leva i den här världen utan att ha begreppet "ondska" med sig, kan bara leda åt ett håll - helt fel!! Käpprätt åt helv...
När man tar bort ondskan då är ju allt gott! Eftersom man har bestämt sig för att det inte finns någon ondska.
Det negativa blir... positivt... !
Visserligen förstår man inte alla motgångar och sjukdomar som man drabbas av, men de är till för att man ska lära sig och utvecklas till ett högre medvetande.
Hoppas jag återger tankegången rätt så att du känner igen dig.
Det är bara det att det finns så mycket djävulsk ondska i denna värld som vi över huvud taget inte kan "lära oss något" av - eftersom vi då dras med i destruktionen och slakten - och då förlorar livsmodet helt!!
Att kalla "ont" för "gott" eller en "motgång vi skall lära oss av" är ett fint lurendrejeri av Lögnens fader.
Jo, det finns en fiende till dig och ditt välbefinnande... en fiende som står emot allt vad Gud, Liv, Kärlek och Medmänsklighet heter.
Nåväl, om du inte accepterar det, för det gör man inte inom ny-andligheten, hur ska man då tänka kring just sjukdomar, olyckor, besvikelse och död?
När man drabbas, så har man orsakat det själv.
Exempel:
Om jag får ont i halsen och blir förkyld, då har jag inte talat tillräckligt många kärleksfulla ord och det sätter sig då i "hals-chakrat", och jag får smärta.
Skulden är min egen.
Vad gör jag åt det?
En utrensning måste till.
Jag mediterar på olika sätt för att öppna upp energibanorna igen.
Alla symptom av obehagligheter vänds till något positivt. Jag får inte kalla det annat... Ondskan finns ju inte.
En tänkt dialog kan låta så här:
- Men snälla du, säger jag, man kan faktiskt drabbas av en förkylning utan att man har talat elaka ord! Det finns något som heter virus och bakterier...
- Jo, men du drabbas bara om du är mottaglig... och har gjort något som inte är bra.
- Visst, allting är en helhet, kropp och själ hör ihop, svarar jag. Men du kan inte dra till dig virus genom att säga fula ord! Den fysiska världen fungerar inte så!
Hon såg trött ut. Hon hade varit förkyld hela vintern...
Och jag insåg vilken oerhörd skuld hon bar på.
Enligt hennes livfilosofi i ny-andligheten så skulle hon sträva efter att bli en Mästare på att leva i frihet och harmoni.
Hon hade fått lära sig att hon var gudomlig... Ja, att alla är gudar och gudinnor.
Och då ska man ju klara av alla motgångar. Hon ville så gärna höja sig till nästa energinivå, men hade inte lyckats.
Hon bara hostade och snöt sig, dag efter dag.
Ur fas. Ur läge. Utanför flödet.
Det värsta var att hon blev undervisad att det var hon själv som hade bjudit in denna motgång.
Ja, i vissa böcker står det att det är en demon bakom alla svårigheter, och de kan manifestera sig i fysiska problem.
Hennes skuld ökade ännu mer.
Hon ville ju bara vara fri, leva i harmoni och ha det bra... och så skenade situationen iväg på detta sätt.
Den tänkta dialogen fortsätter:
- Har du inget eget ansvar? frågar jag.
- Vad menar du? Det är ju det jag har! Jag gör ju allt jag kan!
- Nej, du skyller ifrån dig, svarar jag. Du skyller på allt annat - det är onda tankar, det är ett chakra som kommit ur sin energibana, det är är planeternas konstellationer som nu påverkar alla människor... och så vidare. Du ser inte verkligheten som den är.
På gott. Och ONT.
- Men om du menar att jag skall bli kristen så kan du glömma det! Kristendomen tillhör det lägre medvetandet. Det är gammalt. Nu har något nytt kommit, svarar hon.
- Så det nya är att du är gud?
- Ja...
- Och därmed skall prestera din harmoni själv?
- Ja... Nu slipper jag kristendomens fördömande! Och kyrkan ska vi bara inte tala om med sitt maktmissbruk!
Nej, kyrkan ska vi inte tala om nu. Dess maktmissbruk tar vi en annan gång. Men det goda bruket skall vi hålla fast vid, och framför allt vid kyrkans herre, Jesus Kristus.
New Age har funnits i Sverige i en generation, ca 30 år. De som hållit fast, börjar nu en och en bli trötta att aldrig komma fram till målet.
Och några är så djupt skuldtyngda att de knappt orkar med sin vardag.
Det är till dig jag skriver.
Inom ny-andligheten finns det ingen personlig kontakt med Gud. Där finns bara ett universum med energier - javisst, det gör det - men vi kan inte relatera till "kosmos"!
Vi ska inte tillbe det skapade.
Som kristen är jag i kontakt med självaste Skaparen - och det är en helt annat sak!
Levande Gud har gett mig förnuft, känsla och tanke. Vi har fått förmåga att känna skuld, skam och ångest som väckarklocka att något är fel.
För livet är verkligen fel ibland!
Samtidigt har vi fått förmåga att skratta, visa omsorg och osjälviskhet utöver vår bekvämlighetszon.
Gott är gott. Ont är ont.
Är kristendomen fördömande?
Ja... mot ondskan!! Mot synden = det som skadar, utnyttjar, rövar och förstör!!
Mycket fördömande!
Men inte mot själva människan.
Gud hatar synden, men älskar syndaren.
Jesus visar med sitt liv hur denna analys går i funktion.
Han upprättade den utnyttjade kvinnan och sa:
- INTE HELLER JAG DÖMER DIG, GÅ NU OCH SYNDA INTE MER.
Johannes evangelium, kapitel 8.
Kristen tro är upprättelse av människan!
Kristen tro är fördömande av den negativa handlingen - och den benämns vid sitt rätta namn såsom "ond".
Kristen tro visar också att varje människa är ansvarig för sina handlingar och får ta konsekvensen av det.
Och! Och och och!
När det blir fel, då är det inte meditation som gäller, utan erkännande och bekännelse, följt av förlåtelse.
Kyrkans stora gåva är möjligheten att få be som sina synders förlåtelse!
Och på Jesu Kristi uppdrag förmedlas förlåtelsens ord.
- PÅ JESU KRISTI UPPDRAG SÄGER JAG DIG; DINA SYNDER ÄR DIG FÖRLÅTNA! I GUDS, FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN, AMEN!
Det är alltså inte prästen som förlåter... Vi har ingen som helst makt att göra det. Men på Guds uppdrag, enligt evangeliet jag just citerade, räcker vi Guds förlåtelse vidare.
För att du ska slippa vara så förbannat ensam...!!
Du kan inte sona dina fel själv. Liven räcker inte till... Särskilt eftersom vi bara har Ett liv, här och nu.
Till sist några ord om det här med att vara i nuet - nyandlighetens stjärna - Mindfulness.
- Klarar du av att vara i nuet när du så ofta måste hålla på med utrensningar? frågar jag.
- Ja, jag värderar inte... låter tankar komma och gå.
- Jo, men jag menar, du ska ju hela tiden vidare, upp i nästa medvetandenivå. Då är du väl inte i "nuet"?
Det blev tyst.
- Och var är din egen självrannsakan? frågar jag. Du måste väl se att du själv gör och säger onda saker, fastän ni inte får kalla det "ont"?
- Jo... det är negativ karma som satt sig fast. Men det kan man meditera bort när man uppgraderats till Mästare, svarar hon.
Men argumentationen blir tunnare och tunnare...
Kära vän och läsare, vi slutar här för denna gång.
Det finns bara EN som kan göra dig fri, och det är Gud själv, genom Jesus Kristus. Låt helige Ande röra vid dig.
Ingen av oss kan frälsa oss själva!
Du är inte gud. Du är en människa - med ont och gott i dig. Och i mig.
Jag ber att du på nytt ska få lära dig värdera verkligheten såsom den faktiskt är; ond och god. Samtidigt. Men var sak på sin plats.
Jag uppmuntrar dig att våga ta kontakt med Jesus i bön.
Tala till honom som till en vän, som förstår dig på djupet.
Berätta för Jesus hur du känner dig... och lyssna på svaret.
Käre himmelske Far,
Tack för att Du som skapat hela universum vill ha en personlig kontakt med oss, genom Jesus Kristus.
Tack för att Du visat vägen genom ondska och mörker då du lät Jesus dö försoningsdöden på korset!
Tack för att Du uppväckte honom igen - för att vi skulle slippa sona alla våra fel och brister!
Helige Ande, jag ber Dig nu för varje läsare att Du skall komma med frälsande liv, till kropp själ och ande, och läka trasiga människor som längtar efter sinnesro.
Din är äran och makten i evighet, amen!
Om du vill läsa ett bibelord, så räcker jag dig Psaltaren 32:
SÅ LÄNGE JAG TEG, FÖRSMÄKTADE MINA BEN VID MIN STÄNDIGA KLAGAN.
DÅ UPPENBARADE JAG MIN SYND FÖR DIG OCH JAG ÖVERSKYLDE INTE MIN MISSGÄRNING FÖR DIG...
JAG VILL LÄRA DIG OCH UNDERVISA DIG OM DEN VÄG DU SKALL VANDRA,
JAG VILL GE DIG RÅD OCH LÅTA MITT ÖGA VAKA ÖVER DIG.
VAR GLADA I HERREN OCH FRÖJDA ER, NI RÄTTFÄRDIGA, OCH JUBLA NI RÄTTSINNINGA!
De varmaste hälsningar, med stor frid!
Old Age lady Helene F Sturefelt,
- en befriad syndare,
- präst, bloggare, amatörfotograf och förhoppningsvis brobyggare mellan olikheter,
- som fotograferade strandängarna i Nyhamnsläge vid Kullaberg.
Du är inte ensam. Jesus är alltid vid din sida.
Så bra skrivet. Yoga och new age tar mer och mer över. Jag blir rädd.
SvaraRaderaMonika