tisdag 5 januari 2016
KROPPEN SOM GUDS HUS
Det nya året 2016 är redan fem dagar gammalt och jag övar på att skriva rätt siffra på årtalet.
Kylan drar över södra Sverige och i vikar och buktar syns nu en förväntansfull isskorpa.
Tänk att få föra sin kropp ut över fruset vintervatten med långfärdsskridskor på...
I söndags satt min kropp och jag i Himmelsfärdskyrkan i Höganäs.
Det var nyårsdag och vi firade en högmässa med klarhet, stringens och skön liturgi.
Det känns som om det var länge sedan...
Bibelorden inspirerar mig liksom den utmärkta predikan vi fick till livs.
Både huvud, hjärta och mage lyssnade och deltog uppmärksamt.
Kroppen - som en boning för den Helige Ande.
Guds hus i mig.
Kroppen som Guds hus... Det är stora tankar!
Jesus visste att templet i Jerusalem skulle komma att förstöras.
Han visste också att han, som är utstrålningen av Guds väsen, skulle sammanfatta templets existens i sin egen kropp.
Därför reagerar han när tempelplatsen förvandlats allt mer till en marknad för offerdjur.
Han själv skulle alldeles snart komma att bli det sista offret.
MITT HUS SKALL KALLAS ETT BÖNENS HUS FÖR ALLA FOLK.
MEN NI HAR GJORT DET TILL ETT RÖVARNÄSTE.
Markus kapitel 11:15-19
Mina tankar gick runt under valven i kyrkan.
- Tänk om vi gör Jesus till ett rövarnäste? Berövar honom hans värdighet, förminskar honom till en mänsklig vishetslärare eller missbrukar honom för egna maktbehov?
Jag såg en dammig, svåråtkomlig spindelvävstråd sväva högt uppe i kyrklampan.
Solens ljus var obarmhärtigt vitt denna första söndag på året.
Även in i mina tankar, känslor och begär.
Framme i koret stod julkrubban med alla dess figurer.
Här i Höganäs har keramikern Kruse drejat fram Bibelns personer.
* Jesus ligger och sprattlar i halmen och inga linnebindlar håller honom stilla - här missar konstnären betydelsen av den vita dräkten i teologin... de linnebindlar som sedan skulle bli hans svepning... och som också påminner oss om vår dopdräkt samt den himmelska klädnaden en gång...
* De vise männen är inte tre utan fyra - den fjärde med fjärderskrud! - för han tyckte "att de skulle komma från alla väderstreck". Så kan det ju vara.
Men inte enligt Skriften. Eller så kom hen lite senare...
* Betlehem - Bet Lehem. Brödhuset. Eller som mina arabisktalande vänner säger:
- Nej, Betlehem betyder Kötthuset.
Hm - - - Ännu bättre. Det handlar ju om inkarnationen. Att Gud blir kött. Tar sin boning hos oss, i mänsklig gestalt.
Plötsligt gick den gammaltestamentliga texten i uppfyllelse för mig:
GUD SKALL KALLA PÅ FOLKSLAG SOM DU INTE KÄNNER,
FOLKSLAG SOM INTE KÄNNER DIG SKYNDAR TILL FÖR HERREN DIN GUDS SKULL...
Jesaja kap 55:5
Ny förståelse via syriska nysvenskar som nu kallas in i den kristna gemenskapen, där de finner att Koranens ord har sina djupa rötter och uppfyllelse. Enligt deras eget vittnesmål.
Hur är det möjligt att man kan sitta och tänka så mycket under en predikan?!
Innehållet var rikt och associationsbanorna många.
De första kristna fortsatte en tid att gå till templet, men det blev tydligt att det var "i Kristus" de tillbad Gud. Ofta i hemmen.
Kristus är vårt tempel.
Men när helig Ande gjuts över församlingen bor Kristus i oss, med dopet som kärleksmärke.
Titta på din kropp:
- dina långkorta ben, din starkböjda rygg, dina smalhängiga armar och ditt slätrynkiga ansikte - i allt detta bor Gud!
Så fantastisk är kroppen. En högt ärad boning för Skaparen själv.
Ett kötthus för Gud.
Ett Betel, Bet-Lehem.
Och när Jesus har rensat färdigt på tempelgården läser jag hur Paulus bearbetar detta vidare till de kristna i Rom.
Det handlar inte längre om djuroffer. Inte om att blidka.
Nåden är redan given.
Men att se sig själv:
FRAMBÄR ER SJÄLVA SOM ETT LEVANDE OCH HELIGT OFFER
SOM BEHAGAR GUD.
DET SKALL VARA ER ANDLIGA GUDSTJÄNST.
ANPASSA ER INTE EFTER DENNA VÄRLDEN
UTAN LÅT ER FÖRVANDLAS GENOM FÖRNYELSEN AV ERA TANKAR...
Romarbrevet kap 12:1-2.
I förra inlägget skrev jag om nödvändigheten att använda sin samtids ord för att göra Kristus begriplig i denna tid.
Vår tids begrepp måste "döpas om" för att tjäna Kristus och klargöra vad det handlar om.
Det är inte att anpassa sig efter denna världen!
En sådan anpassning handlar snarare om att kyrkan blir förytligad, med sekularisering som följd.
Nej, vi skall förnya våra tankar, säger Paulus.
Våga tänka utanför boxen, som det så populärt heter.
För den troende; att våga använda vår tids kunskap för att ära Gud och hjälpa medmänniskor.
För den tvivlande; att våga närma sig Guds existens och ta emot den kärlek Gud vill ge.
För den förnekande; att trots allt hålla dörren öppen... Man vet aldrig om Gud skulle komma på besök...
... och vilja ta sin boning i vår köttiga hydda, med alla dess brister, fetma runt hjärtat och dålig kondition i själen.
Tillbaka till gudstjänsten i Höganäs kyrka.
- Så då behöver vi egentligen inga kyrkor? sa prästen retoriskt.
Nej, just det.
Jesus bor i våra hjärtan.
Men å andra sidan behöver vi ändå samlas och ha en lokal... Kyrkan är byggd så enastående skönt att den med all sin arkitektur berättar om Guds längtan efter kontakt med oss.
- Och i väggarna sitter generationers böner och bär upp byggnaden med sin andliga styrka.
Jag låter Markusevangeliet få sista ordet, med en provocerande fråga till oss, om Jesus:
.. DE SÖKTE EFTER ETT SÄTT ATT RÖJA HONOM UR VÄGEN.
DE VAR RÄDDA FÖR HONOM, EFTERSOM ALLA MÄNNISKOR VAR ÖVERVÄLDIGADE AV HANS UNDERVISNING.
Är det så?
Försöker vi ta bort Jesus?
Bort med honom ur skolan, tysta ned honom i kyrkan, förminska honom i samtalen med andra uppfattningar...
Men endast den som tar emot Jesus som sin Räddare förstår vilket djup det är i hans undervisning.
Rakt in i kroppen!
Var vacker. Bli vacker!
Det är ett sätt att ära Gud med sin kropp.
Köttsliga inkarnations-hälsningar från en gudstjänstfirare,
Helene Sture Kroppsfelt,
- som fotograferade utanför Höganäs strandängar,
- och som ser fram emot morgondagens predikan på Trettondedag Jul. Vi hörs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar