VADDÅ SVENSKA KYRKAN?

Vilken färg har "svenska" kyrkan?

Idag är det val till Svenska kyrkans demokratiska styrelser.
Denna dag, den 15 september 2013, firas det också att vår kung Karl XVI Gustav suttit på tronen i fyrtio år.
Det finns många anledningar till att gå på condis och äta tårta idag!

Men vad menar vi egentligen vid att kalla vår kyrka för svenska kyrkan?
Ett samtal utspann sig...

Hör svenska flaggan hemma här?

Gråbella satt på conditoriet och beställde in bakelser. Brunettbella ville bara ha en latte.
De skulle gå till kyrkans vallokal lite senare under dagen och satt och laddade lite.

- Jag förstår egentligen inte varför vår stora gamla kyrka ska heta just Svenska kyrkan, sa Gråbella.

Hon var upprörd över att Sverigedemokraterna tycker att man "inte kan skilja det svenska från det kristna och det kristna från det svenska".

- Är det för att skilja ut den från Danska kyrkan, Norska kyrkan, Afrikanska kyrkan...?

Hon ogillade både partipolitik och nationalism i kristendomen.

Ingen tidsmarkör längre.

Brunettbella, som just gått förbi The Redeemed Church med frimodiga kristna från Nigeria, höll med.

- Vi har inget behov av att markera mot olika språkgränser eller andra nationer. Men ibland kallar vi ju oss för Lutherska kyrkan. I motsats till vad? Olutherska kyrkan?

- Då handlade det ju om dem som blev utestängda från katolska kyrkan och ville fira gudstjänst närmare ursprunget, sa Gråbella.

- En annan motsats är ju när vi säger Lutherska Evangeliska kyrkan, fortsatte Brunettbella, men vad är motsatsen till "evangeliska"?

- Lag och evangelium heter det ju. Har du sett den gamla prästdräkten där den vita "flärpen" under prästens haka liksom är tvådelad?
- Ja, det hade Anders Jansson i onsdags i komikerserien "Halvvägs till himlen".

Brunettbella är verkligen välutbildad...

Halvvägs till...

- De två stiliserade halsduksändarna symboliserar Bibelns två stora viktklasser Lag & Evangelium. Båda behövs. Lagen visar riktingen men också våra tillkortakommanden, Evangeliet visar nåden och upprättelsen.

- Ta en kaka till. Det låter som du börjat predika... sa Brunettbella och beställde in en latte till.
Men ett annat sånt där konstigt samfundsnamn är ju Evangeliska Fosterlands Stiftelsen. Vad menas med det? Det luktar ju nationalism lång väg!

Gråbella fick något fromt i ögonen, ty hon älskade EFS och hade fått hela sin tro född där.

- Hm, det är väl inte värt vi reder ut det för länge, men visst låter det konstigt i våra dagar med ett ord som "fosterlandsstiftelse".
- Ärligt talat, om någon idag hade bildat en förening med det namnet hade de blivit anmälda!

- Det var kanske för att markera att missionen ut i världen hade sin utgångspunkt här hemma i fosterlandet? På 1800-talet var det inget konstigt att säga...

Många är insnöade och få äro kallade att flagga..

Brunettbella började elda upp sig. Alla dessa märkliga contra-ord:

Svenska kyrkan contra den osvenska...
Lutherska kyrkan contra den katolska...
Evangeliska kyrkan contra den lagiska...

- Missionskyrkan då? Vad är det contra? Dem som inte missionerar? Gör inte alla kyrkor det?!

Nu fick Gråbella något sorgligt i blicken ty den unga Brunettbella satte fingret på hennes ömmaste punkt.

Missionsljus. Tänd det!

- Nej, kära du, i vår fina "svenska kyrkan" finns en insmygande allmänreligiös hållning där man tycker att "var och en får väl tro vad de vill".
Det är en förment "respekt" som inte respekterar vare sig Jesu ord eller människans nödvändiga omvändelse från sin egoistiska vilja.

- Dags för en kaka till, hör jag, sa Brunettbella som inte orkade höra för långa förklaringar.
Men jag tycker det är bra att de gamla frikyrkoförsamlingarna börjar gå ihop till nya enheter, sa hon.

- Ja det är det! Men det provisoriska namnet Gemensam Framtid var verkligen inte bra. Det lät som vilket politiskt parti som helst. Namnet måste säga något om innehållet. Kan jag få lite mer kaffe, tack?!

Hur hänger detta ihop?

Över stadens torg hörde de kyrkans första ringning inför högmässan.

- Om vi skulle ta och hitta på ett nytt namn till vår kyrka! sa Brunettbella upprymd.

- Hm, låt se, sa Gråbella som alltid hade en liten psalmbok i handväskan.
Idag är det den 16:e söndagen efter kung Karl Gustav, nej, vad säger jag, efter Trefaldighet. Temat är hans tronbestigning, nej... eh vilket starkt kaffe de har här, hrmff....

- Temat är "Döden eller livet" sa Brunettbella och tog över läsningen. Då vet jag! Det gamla måste dö... Och det nya uppstå!

Hon var mer kristen än hon visste...

Låt Kyrk-kyrkan uppstå.

- Vet du vad ordet "kyrka" betyder? väste Gråbella och tog en klunk vatten.
Utan att invänta svaret sa hon: Det är grekiska och hör ihop med ordet "kyrie" = Herre.

- Så "kyrka" betyder alltså dem som hör ihop med Herren? försökte Gråbella, ty hon var en språkbegåvad kvinna.

- Just det. Dem som Tillhör Herren. Genom dopet och tron. Nu vill jag snart gå till kyrkan...

- Jo, vänta lite bara, då skulle det nya namnet kunna vara....
Kyrk-kyrkan!! Herrens kyrka där de som tillhör Herren gärna vill vara... liksom.

Nu var både bakelserna, kaffet och kakorna slut liksom den här konversationen.

Nej, vill inte ha en färglös kyrka!

Jag har också lite svårt med ordet "svenska" kyrkan.

I Vadstena, i Heliga Birgittas Klosterkyrka, menar församlingen att vi aldrig blev frånskilda utan är en förlängning av den katolska. Och idag är skillnaderna allt mindre.

Svenska kyrkan beskriver sig själv såsom en "Brokyrka"!

Brokyrkan i Vadstena.

Tänk om vi kunde se så milt på varann; din kyrkovariant är en förlängning av min variant...

Men där centrum hela tiden är JESUS KRISTUS.

Likt centrum i Big Bang så kan Jesus ge upphov till oändligt många varianter, men tappar vi fokus då är vi förlorade i det svarta hålet.

Käre himmelske Far,
- förlåt oss när vi låter detaljerna styra och skapa gränser.
- hjälp oss att hjälpa varandra in mot korsets centrum.
- tack för att din kärlek och förlåtelse kan nyskapa våra församlingar och kyrkor.

I Jesu namn, amen.

Kärlek. Missionsiver. Kristus i centrum. 

Jag älskar mitt land. Men kyrkan är världsvid.
Man skulle kunna säga att kyrkan är provisorisk - i längtan efter evigheten -  men inte provinsiell!

För Kyrkan i Tiden!
Blågula med ändå osvenska hälsningar från
Helene F Sturefelt,

- som jobbar i Kyrk-Kyrkan och som fotograferade runt kyrkan i Ask.

Sjung lovsång alla länder.