UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 1 mars 2017

ESAU SÄLJER FÖRSTFÖDSLORÄTTEN - Hebreerbrevet 12 b)

Dyr  soppa.


Det är Askonsdag idag och jag sitter och renskriver bibelstudiet vi hade i torsdags.
För mig är fastetiden viktig, den hjälper mig att avstå från det som binder och hindrar att leva äkta.

Men det är skillnad på att avstå och att mista.
Esau råkade illa ut, han som var den äldste av tvillingarna till Isak och Rebecka, han som egentligen skulle ha förstfödslorätten av sin fader men som slarvade bort den för en soppa...

Följ med in i Hebreerbrevets vindlande berättelser!
Djup efter djup öppnar sig... Vi läser inte långt, men länge. Slå upp kapitel 12, så ser du lättare vad det handlar om:

Djupare djup.


STRÄVA EFTER FRED MED ALLA
OCH EFTER DEN HELGELSE UTAN VILKEN INGEN FÅR SE HERREN. Hebr 12:14

Här görs syftet klart. Det är "fred med alla" som är målet för Guds fostran och undervisning med oss.
Fred är också vårt syfte som kristna, ja, som sann människa.

Ett gammaldags ord dök upp - helgelse. Vad betyder det?

Vi kunskapade tillsammans och hittade associationer:
- Nu är det helg, helig, i bönen Fader vår: helgat varde ditt namn.
Söndagen är "Herrens dag", helgad och avskild från veckans övriga vardagar.

Ordet "helga" betyder = avskilja till Herren.

Gud är HEL och HELIG. Genom dopets förbund är vi avskilda för Gud. Vi tillhör inte längre "världen".

I denna samhörighet blir vi allt mer lika den vi tillhör.
Gud helgar oss. Gud påverkar oss med sin närvaro och slipar bort våra kantigheter.

Att stå utanför denna helgelse gör det mycket svårt att "se Gud", i betydelsen förstå Guds ledning.

Tillhör Gud genom dopet.


Många människor idag längtar efter en större mening med sina liv. Den existentiella nöden är stor.
Här har vi som kristna och i kyrkans verksamhet en stor uppgift; att välkomna alla som söker och leda var och en till källan - Gud själv.

VAKA ÖVER ATT INGEN KOMMER BORT FRÅN GUDS NÅD,

OCH ATT INGEN BITTER ROT SKJUTER SKOTT
OCH BLIR ETT FÖRDÄRV, SOM ANGRIPER MÅNGA.. Hebr 12:15.

Varje kyrktorn i varje stad och by är en sinnebild för denna goda vaka över invånarna.

Carl-Gustavs kyrka vakar.


Jag hade med mig min flora och Junebys medicinalväxter.
Vad är det för en bitter rot som det talas om här?

Bibeln tolkar sig själv. Vi slog upp det föreslagna parallellstället i 5 Mosebok 29:18.

Där berättas det om hur förbittrade folket blivit då de lämnat slaveriet i Egypten - men också de goda köttgrytorna - och hur de knorrade i öknen.
De drog igenom hednaland med svår avgudadyrkan:

NI SÅG DERAS ELÄNDIGA AVGUDAR AV TRÄ OCH STEN, SILVER OCH GULD.

SÅ MÅ DÅ BLAND ER INTE FINNAS NÅGON MAN ELLER KVINNA VARS HJÄRTA IDAG VÄNDER SIG BORT FRÅN HERREN, VÅR GUD, FÖR ATT TJÄNA DESSA FOLKS AVGUDAR.

BLAND ER MÅ INTE FINNAS NÅGON ROT VARIFRÅN GIFT OCH MALÖRT VÄXER UPP, SÅ ATT NÅGON SOM HÖR DETTA EDSFÖRBUND VÄLSIGNAR SIG I SITT HJÄRTA
OCH TÄNKER ATT DET SKALL GÅ HONOM VÄL
DÄR HAN VANDRAR I SITT HJÄRTAS HÅRDHET.

Malört i floran.


Bibeln nämner malörten i negativa ordalag. Vi varnas för bitterhet, den bitterhet vi får när vi blickar tillbaka och inte kan släppa det som varit.
Ofta är det det anklagande ordet "varför" som förbittrar människas sinne, vilket till slut kan leda till mental kräfta...

Och att välsigna sig själv... är inte möjligt. Vi återkommer till det.

Malörtens bitterhet har dock sin användbarhet. Jag citerar:

- Malörten används som aptitstimulerande medel och vid dålig matsmältning (dyspepsi) och som galldrivande och kramplösande medel vid gallsten.

Vi har nog alla någon gång tagit en liten bitter nubbe till den feta julmaten... Då är malörten användbar i spirituosan för att hjälpa gallan att bryta ned den feta sillen!

Absint.


Men denna Artemisia Absinthium har också orsakat många förgiftningar, särskilt hos dem som inte stannade vid en nubbe, utan tömde hela flaskan...

De giftiga thujonerna skadar hela kroppen. Toxologin - läran om gifterna, säger att man kan få:

- huvudvärk, svindel, epilepsiliknande kramper och medvetslöshet, även med dödlig utgång vid förstora doser av malört.

Så, bitterhet är ett absinthium som är motsatsen till Guds nåd.

Nu går vi vidare i texten.

Malört på Hanö.


SE TILL ATT INGEN GÖR SIG SKYLDIG TILL OTUKT ELLER GUDLÖSHET SOM ESAU, 
SOM FÖR ETT ENDA MÅL MAT SÅLDE SIN RÄTT SOM FÖRSTFÖDD.

NI VET JU ATT NÄR HAN EFTERÅT GJORDE ANSPRÅK PÅ VÄLSIGNELSEN
BLEV HAN AVVISAD, FAST HAN BAD OM DEN UNDER TÅRAR;

HAN FICK INGET TILLFÄLLE ATT ÅNGRA SIG. Hebr 12:16-17.

För att förstå sammanhanget slår vi upp 1 Mosebok kapitel 25:33 och framåt.
Vissa texter djupläser vi, andra stycken läser vi på bredden i ett större sjok. Gör gärna det med berättelsen om Esau!

I korthet handlar det om att Isaks hustru Rebecka väntade tvillingar. De bråkade så pass i hennes moderliv att hon undrade vad hon bar under sitt hjärta...

HERREN SVARADE HENNE:

- TVÅ FOLK FINNS I DITT LIV, TVÅ FOLKSTAMMAR SKALL UR DITT SKÖTE SKILJAS FRÅN VARANDRA.
DEN ENA STAMMEN SKALL VAR DEN ANDRA ÖVERMÄKTIG
OCH DEN ÄLDRE SKALL TJÄNA DEN YNGRE. 1 Mos 25:23

Esau var den förstfödde, rödlätt och med hår över hela kroppen. Jakob kom därefter, hållande sin bror i hälen.
Pojkarna växte upp, Esau blev en skicklig jägare och hans far höll honom mycket kär.
Jakob blev en from man som bodde i tält, han var sin mammas älsklingsson.

Läser på bredden och på djupet.


Nu kommer den händelse som för alltid därefter präglat Guds folk, och som säger något viktigt om vem Jesus Kristus är.

En gång när Esau kom hem utmattad av hunger, bad han Jakob att få äta av den röda, goda linssoppa som han kokat.

MEN JAKOB SADE:
- SÄLJ DÅ NU ÅT MIG DIN FÖRSTFÖDSLORÄTT.

Esau var så utsvulten att han inte orkade hålla emot. Frestelsen var honom övermäktig.
(Jämför när djävulen frestar Jesus att förvandla stenar till bröd).
Att sälja sin förstfödslorätt är något oerhört!

ESAU GAV HONOM SIN ED... OCH FICK BRÖD OCH LINSSOPPA.
OCH HAN ÅT OCH DRACK OCH STEG SEDAN UPP OCH GICK SIN VÄG.

SÅ RINGA AKTADE ESAU SIN FÖRSTFÖDSLORÄTT. 1 Mos 25:34.


Röd soppa.


Här stannar vi upp en stund och borrar lite. Vad innebar denna förstfödslorätt?
För att förstå detta måste vi lägga av oss våra tidsglasögon och ställa våra egna värderingar åt sidan.

I Gamla Testamentet intog den förstfödde pojken en särställning.
Han representerade det bästa av mannens livskraft.
Denne pojke fick särskilda förmåner och förpliktelser:

- Dubbel arvslott av fäderne-arvet.
- Näst efter fadern hade han i familjen makt och myndighet att bestämma, även över sina ogifta syskon.
- Den förstfödde av mankön hade också plikten att försörja modern och ogifta syskon när fadern dog.

Lägg märke till balansen mellan fördelar och ansvarsbörda!

Vi kan tycka det är orättvist att få dubbel arvsrätt, men pengarna skulle ju användas till att försörja familjen! Alltså ser jag en god ordning i detta.

Ett tema med variation kan vi se i de seder som nyanlända från Mellanöstern tar med sig hit.

Men förstfödslorätten kunde också övergå till en yngre broder, av två anledningar:

1. den förstfödde kunde själv avstå ifrån sin rätt, som i Esaus fall.
2. att den fråntogs honom p g a ovärdigt beteende, vilket hände med Jakobs förstfödde Ruben (läs mer om det i 1 Mosebok kap 49).

Gamla arvsregler.


Vi har inga mänskooffer i vår kultur, men Guds folk levde som sagt i en hednisk omgivning där dessa seder var starka.

Bland kananéer, fenicier, greker och romare rådde sedan urgammal tid seden att offra det förstfödda av både människor och djur åt gudomen, liksom det första av markens gröda.

Bibeln berättar om dessa grymma sedvänjor, exempel:
- Moabs kung offrade sin förstfödde son åt guden Kemos  (2 Kon 3:27).

Mose lag förbjuder detta, i kraftfulla ordalag. Allt sådant ont måste bort från Guds folk!
Alltså är Moses lag en klar förbättring, det måste vi också se när vi läser om dessa forna tiders sätt att leva!

Öppna för förståelse.


Jag tänker borra lite till, mer än vad vi hade tid med under själva bibelstudiet i Carl Gustavs kyrka i Karlshamn.

Hur är det då från kvinnans perspektiv?

Känslan är ju att Gud är allt livs herre. Därför kan Gud göra anspråk på det som "öppnar moderlivet".

- Alla förstfödda israeliter av mankön skulle tillhöra honom.

Eller för att använda ett ord i början av vår text:
- Äldste sonen skulle helgas åt Herren, alltså avskiljas åt Gud.

Men dessa förstfödda ersattes av en annan regel, nämligen att de i Levi stam skulle i sin helhet vara avskilda för Gud, såsom präster.
Dock fick familjen friköpa sin son från detta uppdrag genom att betala en lösenpeng för honom till templet.

Det är det Maria och Josef gör med Jesus när de bär fram honom i templet!

Kvinnans perspektiv.


När stunden hade kommit för Isak att lämna över ansvaret till Esau, lurade Rebecka sin man genom att låta Jakob gå dit istället.
Isak hade fått dålig syn och kunde bara skilja på sina söner genom att känna på dem.
Esau var ju hårig och Jakob slät.

Läs gärna berättelsens fortsättning i 1 Mosebok kap 27.

Jakob går glad där ifrån, med sin faders välsignelse.

Men när Esau kommer tillbaka för att laga till en god middag åt sin far, så har han ju redan ätit.
Esau blir ursinnig, förstås, fylls av malört i sinnet...

Malört i sinnet.


NÄR ESAU HÖRDE SIN FADERS ORD, BRAST HAN UT I HÖGLJUDD OCH BITTER KLAGAN OCH SADE TILL SIN FADER:

- VÄLSIGNA OCKSÅ MIG!

MEN ISAK SVARADE:
- DIN BRODER HAR KOMMIT MED SVEK OCH TAGIT DIN VÄLSIGNELSE.

DÅ SADE ESAU:
- HAN HETER JU JAKOB OCH HAR OCKSÅ TVÅ GÅNGER BEDRAGIT MIG.
MIN FÖRSTFÖDSLORÄTT HAR HAN TAGIT, OCH SE NU ÄVEN MIN VÄLSIGNELSE.

HAR DU DÅ INGEN VÄLSIGNELSE KVAR FÖR MIG? 1 Mos 27:36.


Är det stängt för Esau?


Vi läste i början hur Esau bad om den under tårar, men att han inte fick något tillfälle att ångra sig.
Detta går som en röd tråd genom Hebreerbrevet. Det finns situationer som man inte kan backa ifrån.

Att skända det som är heligt finns det ingen förlåtelse för.
Detta är det stora allvaret. Vi kan inte driva med Gud! Och välsignelsen är inget man kan "ångra"...

Här måste vi i vår tid komma tillbaka till de stora existentiella djupen.
Förlåtelsen kan inte användas på ett nonchalant sätt, med ursäkten "jag var hungrig".

Själva VÄLSIGNELSEN är ju så att säga höjden av Guds välvilja, både materiellt och andligt.
Guds välsignelse förmedlar liv. Den går inte att "ångra"!

Men Bibeln visar att ett uttalat ord kunde upphävas genom ett nytt ords verkan.
En förbannelse kunde neutraliseras och motverkas genom en ny välsignelse.

Detta vet alla de stora sagoberättarna, som väver in denna verklighet t ex i sagan om Törnrosa -som inte skulle dö när hon stack sig på sländan utan bara sova i hundra år.
Den elaka féns förbannelse mildrades av en ny välsignelse.

Kanske öppnar det sig till slut?


Så, vad kunde på pappa Isak göra för sin förfördelade äldste son?
Jo, han gav honom en annan välsignelse, men med andra konsekvenser:

SE, FJÄRRAN FRÅN JORDENS FETMA
   SKALL DIN BONING VARA
     OCH UTAN DAGG FRÅN HIMMELEN OVANIFRÅN.

AV DITT SVÄRD SKALL DU LEVA
   OCH DU SKALL TJÄNA DIN BRODER.

MEN DET SKALL SKE, NÄR DU SAMLAR DIN KRAFT
   ATT DU RIVER HANS OK FRÅN DIN HALS. 1 Mos 27:39


Linssoppans förbannelse.


Esau hatade sin bror Jakob och ville döda honom. Rebecka rådde sin älsklingsson att fly till morbror Laban.
Esau flyttade med sin familj till bergsbygden i Seir.

Själva namnen bär betydelsen av detta drama. Om vi vore kunniga i hebreiska, vilket vi inte är, så skulle vi se detta:

- JAKOB: = den som bedrar, den som håller i hälen.

- ESAU: "'se`ar " = hårig, luden. Ordet finns också i ortsnamnet Seir - där han bosatte sig!
Seir är också ett annan namn för Edom = som betyder röd.

Linssoppan som Esau åt var röd. Hans hy var rödlätt. Esau var en riktig edomit!

Och det är precis vad han var det!
Esau blev nämligen stamfader för detta folk som kallas just Edomiter. (1 Mos 36:43).

När tvillingbröderna åter träffades på ålderns höst, hade deras boskapshjordar och familjer vuxit sig stora. Istället för att utkräva hämnd på Jakob uttryckte han sin uppriktiga kärlek till honom.

Tyvärr låg brödrakonflikten kvar bland dessa två folkstammar, så senare i tiden uppstod en djup fiendskap mellan Israel och Edom. Det lämnar vi därhän just nu.

Men i Isaks välsignelse till Esau så förutspåddes en frigörelse för Edom, vilket spelat en stor roll i Israels historia.

Sälj inte din själ.


En timme går fort. Det är mycket fint att få samlas till dessa bibelstudier, som är öppna för alla.
Kunskapstörsten är stor.
En vacker dag kanske vi fyller kyrkan till stora offentliga möten... människor till glädje och Gud till ära!

De varmaste hälsningar från eder medvandrare och bibelstudieledare,

Helene F Sturefelt,

- som fotograferade både i skafferiet och ute i Karlshamn den där snöiga dagen...
- Fortsättning följer - varje torsdag kl 17.00. Välkommen.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar