UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 25 december 2013

O BETLEHEM DU LILLA STAD - Julbönen


Betlehem i Blekinge.

Hann du inte med att gå i kyrkan denna julen?
Var det för mycket folk hemma? Eller för lite?

Följ med mig, så här i efterhand, och smygläs betraktelsen vid julbönen i Karlskrona.

Det var fullt med folk i kyrkan! Kören var redo.
Förväntan låg i luften, i en andaktsfull tystnad. Ja, en andlig hunger skulle jag nog vilja säga.

Jag kände mig som "tjuren Ferdinand" - skulle jag våga gå in....?

Feliz Navidad, God Jul i Spanien.

Fotona som jag bildsätter med är tagna vid ett annat tillfälle, i skumrasket, korniga och suddiga - precis så som det säkert var den där natten i Betlehem...

Inspiration till mina funderingar fick jag av Svenska Jerusalemföreningen, som vilar på 3 ben genom sitt skolarbete i Palestina:

- stärka kvinnan ställning,
- bidraga till fred och försoning,
- stärka den kristna minoriteten i Jesu födelsestad.

Minoritet eller majoritet i Sverige?

BETRAKTELSE vid Julbönen Fredrikskyrkan 2013. Temat är:

GLÄDJEN ÄR BÖRJAN OCH SLUTET eller GÅR DET ATT GÅ IN I BETLEHEM?

Kära församling, kära Karlskronabor och gästande vänner! Detta är ängelns hälsning även till oss:

JAG BÄR BUD TILL ER OM EN STOR GLÄDJE!
EN GLÄDJE FÖR HELA FOLKET.

Detta är Bibelns budskap, detta är samman-fattningen av hela evangeliet: glädje, från början till slut!

DETTA ÄR TECKNET: NI SKALL FINNA ETT NYFÖTT BARN.
Lukas kap 2.

Glad ängel i krubban.

Idel glädje, från vaggan till graven, från krubban till korset...

Vänta nu, nu blev det så där svårt igen. Måste det mörka finnas med nu när det är så glittrande ljust och trivsamt?

Ja, evangeliet rymmer livets helhet, även det svåra.
Slutet är närvarande i början.
Och slutet är början på något nytt, den glädje som döden inte kan rå på.

Det dröjde inte många veckor förrän den gamle mannen Symeon fick hålla det lilla Jesusbarnet i sina armar, och med darrig röst utbrista:

MINA ÖGON HAR SKÅDAT FRÄLSNINGEN!
NU KAN JAG DÖ I FRID.

Ja, gå nu in i din Herrens glädje.

Gå in? Genom betongmuren?!

Vi förflyttar oss till nutid. Låt oss nu i tanken gå in i Betlehem och se det som har hänt.

Men frågan är om det går...
Svaret idag beror på vem man är och vilket pass man har.

I kyrkbänkarna ligger det en nymålad bild av Zaki Baboun, föreställande de vise männen som hittat en öppning i den stora betongmuren.

Skulle de komma in idag?
Om man har svenskt pass är det inga hinder att ta sig in i Betlehem, men är man betlehems-bo är det mycket svårt, och förenat med lång väntan och ofta trakasserier.

Förskolebarn i Den Gode Herdens skola.
Foto: Ulla-Stina Rask.

Via svenska Jerusalemföreningen får vi här en hälsning från en flicka som går på Den Gode Herdens skola.
Hon skriver:

- Berätta! Glöm oss inte! Här i Palestina får vi inte besöka platser i vårt eget land.
Det enda vapen vi har är vår utbildning, för en bättre framtid.


”O Betlehem, du lilla stad”... vad har hänt med dig?

Du är ingen mytologisk plats med kameler och hyddor där den heliga familjen bodde några dagar. Du har blivit en stor stad med 28.000 invånare i Israel, där en tredjedel är kristna palestinier.

När Jesusbarnet föddes och lades i krubban, alltså i djurens matskål, så är det inte alls något gulligt pynt vi talar om.

Det är verklighet.
Och om Maria skulle fött Jesus idag, skulle han ha fötts vid vägspärren, intill betongmuren, som ett flyktingbarn, kontrollerad av ockupationsmakten.

Kommer Maria och Josef igenom?
Målning av Zaki Baboun.


Den lutherske kyrkoherden i Betlehem Mitri Raheb säger:

- Herdarna och de vise männen skulle ha fastnat på var sin sida av apartheidmuren...

Hm, måste vi tala politik? Det här skulle ju vara en glad julbetrakatelse med hopp i vårt mörka land...
Jo, kära vänner, glädjen är kvar!

Evangeliet i allt detta nutida är att Gud väljer att komma till oss, rakt in i vår sargade, oroliga och sårade värld.

Gud är verklig. Gud kommer in i den verkliga världen, med all sin komplexitet.
Julen är verklig. Det är ingen myt, ingen konstgjord värld med halm och strå.

Evangeliet är att Gud kommer nedifrån, blir som en av oss, kommer som ett barn, sårbar och svag och utsätter sig för vår bedömning...

Och ändå, just genom denna sårbarhet, kunde Gud övervinna ockupationsmakten!
I vår omänskliga grymhet och girighet får vi göra som Gud själv: bli människa ...
En nystart.

Nystart. Både för Gud och människa..

Josef och Maria flydde till Egypten med Jesusbarnet undan Herodes grymhet, tills det var lugnt i landet.

Julen är Guds eget löfte, i varje tid, på varje plats, att vi ska ha liv, fred och framtid.
Och för att vår GLÄDJE skall bli fullkomlig.

För alla kristna betlehemsbor idag, så är julens berättelse för 2000 år sedan, fortfarande lika aktuell 2013.

Så, kära vänner i Fredrikskyrkan, låt oss känna att vi är ett med dessa människor nere i Mellanöstern!

Låt oss känna, när vi går förbi julkrubban, att vi är en av många pilgrimer som just nu befinner sig vid Födelsekyrkan i Betlehem, bland rökelse, röda kulor, ortodoxa patriarker och förväntansfulla turister... som öppnar sitt hjärta och låter Gud födas där!

Glädjen är grundtonen i den symfoni som ditt liv är menat att vara, även i mörka stunder.
Den glädje som strålar från Jesus övervinner världen.

Strålande. Även på baksidan...

Jag ber med ord ur psalm 115 i Psalmboken:

DU BARN AV BETLEHEM, VI BER:
GE VÅRA ÖGON LJUS, OCH RENA HJÄRTAT,
SÅ ATT VI KAN MED DIG BLI BARN HOS GUD.

NU SJUNGER ÄNGLASKAROR GUDS LOV
OCH VI MED DEM.

O KOM TILL OSS, BLIV HOS OSS KVAR,
GUDS SON, EMMANUEL.

Amen.

Åsnans perspektiv.

Körens slutsång "O Helga Natt" var övermäktig... Guds Ande rullade under kyrkvalven och rörde vid hjärtan.

Jag ville bara gå undan och gråta, i sakristian, av tacksamhet och övertryck.
Julen är bara "för mycket".

För bra för att vara sant, kanske?

De bästa julehälsningar från en trött predikant och julfirare,
Helene F Sturefelt,
- som ändå med glädje såg julottan på TV - en av de bästa gudstjänster de sänt i år.

Bakvänd Jul. Orkar inte stava rättt..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar