GUD SOM STÄDERSKA, SRF

Blå, blå panttunnor.

Sakta läker fotblåsorna, de svarta kråkorna rensas ur näsan och polishelikoptern har vakat över de 33.000 hårdrockarna som lämnat Listerlandet för den här gången.

Det är många intryck att sortera, både som festivaldeltagare och som renhållningsarbetare.
Sweden Rock Festival firar 25 år i år och besökarna är troget återkommande.

Men det gäller att se upp så att inte medelåldern blir för hög... Det är oroväckande många campingstolar i publikhavet. Man kan liksom inte sitta och sova till världens hårdaste musik...

Eller?

Slöfockar. Slörockar.

Nej det är inte pensionärer som sitter där... Det är unga människor!! Den slappa curlade generationen... som inte orkar stå upp... och som har druckt för mycket, för tidigt.

Det är intressant att se hur en självuppfyllande profetia går till.
I många år har SRF haft gott rykte om sig att vara en ovanligt renlig festival. I år har soptunnorna fått fina kostymer... och plötsligt blir det svårt att inte slänga sitt skräp där!

Rockarna är allt mer medvetna om hur viktiga de själva är i detta. Vi får beröm och kramar och vi berömmer tillbaka.
Plötsligt blev städpassen allt kortare...

- Det är redan klart, sa arbetsledaren.
- Va ?!

Och slutstädet på söndagen, som aldrig brukar ta slut med sitt eviga fimpplockande och dumpade campinggrejer, var märkligt nog klart före kl 21. Otroligt! Tack.

Var är allt skräp?

Det här med städning och renhållning är en mycket gudlig sak.
Att vara kristen och präst i städrock känns nästan mer naturligt än den svarta prästkappan...

Vi fick en halvtimmes paus vid Sweden Stage, där Dan Baird & Homemaid Sin från de amerikanska staterna höll till.

Skön boogierock gungade ut vid middagstid i ett tempo som passade både nyvakna festivalare och städare.
Solen värmde och gjorde gräset ännu torrare och dammigare.

Dan Baird & Homemaid Sin.

Jesus jämför Gud med en kvinna som sopar... och letar. Och hon ger sig inte!

JESUS SA:
- OM EN KVINNA HAR TIO SILVERMYNT OCH TAPPAR BORT ETT AV DEM, TÄNDER HON DÅ INTE LAMPAN OCH SOPAR HELA HUSET OCH LETAR ÖVERALLT, TILLS HON HITTAR DET?

OCH NÄR HON HAR HITTAT DET, SAMLAR HON VÄNINNOR OCH GRANNKVINNOR OCH SÄGER:
- GLÄD ER MED MIG, JAG HAR HITTAT MYNTET SOM JAG HADE FÖRLORAT.

PÅ SAMMA SÄTT, SÄGER JAG ER, GLÄDER SIG GUDS ÄNGLAR ÖVER EN ENDA SYNDARE SOM OMVÄNDER SIG.
Lukas kap 15:8-10

Drick... Dricks! Borttappade mynt...?

Det finns många "borttappade mynt" på festivalområdet, och då menar jag inte pengar utan människor.

Att förlora tilltron till det goda gör att en del söker aktiv gemenskap i de mörka krafternas destruktiva sammanhang.

Med kläderna signalerar man sin tillhörighet. Och i ögonen ser man om ondskan bara är en maskerad eller har gått in i själen.

"Homemaid sin" blir det sättet man lever på. Ju mer synd desto bättre.
Och The Kristet Utseende vräkte ur sig så många äckliga fulheter de kan i sin försenade pubertal kiss-och-bajs-"humor" mot allt som är etablerat, särskilt kyrkan...

Förstås! Den kristna tron vänder upp och ned på ondskan. Men det är inte så lätt att komma ut i ljuset när mörkret blivit ens vardag.

Ja, det är lätt att riva ned, skända och förstöra - men vad har ni själva att komma med?
Alla - även djävulsdyrkarna och satanisterna - är beroende av att alla gör sitt jobb och att bussen går i tid...

Alla måste göra sitt.

Detta är den Gudstro jag har: att Gud är den som letar och letar... tills Han finner.
Inte en enda vill Han ska gå förlorad!

När vi i slutstädarfasen kom till det tomma öltältet såg jag något som glimmade... Åh! Kanske det förlorade myntet?

Nej, det var en oändlig mängd nedtrampade kapsyler...

Och det är precis så man kan känna sig.

- Jag är inget äkta mynt.. Mig är det ingen som letar efter...
- Jag är bara en gammal ölkapsyl som andra trampat på, i fyllan och villan.
- Alla blir besvikna när de kommer nära mig... Jag lever aldrig upp till andras förväntan. Det är lika bra att jag ger upp... och lyssnar på Anthrax på Lemmy Stage med en volym som får hjärtat slå i baktakt och sedan stanna...

Gud bevare oss väl!

Vänta!

Kvinnan som letade och sopade hade förlorat en tiondel av sin förmögenhet.
Kan det vara 10% av Sweden Rocks besökare som är fast i mörkret? Jag vet inte.

Jag vet bara att Gud sänder mig dit.

Det är inte alldeles lätt.
Även om mycket av musiken är min musik så är jag inte intresserad av att utmana ödet.

Många kristna ber för festivalen, att Jesu kärlek ska vara där, att Guds beskydd ska vila över hela området och att helig Ande skall söka upp de förlorade.

Jag gick till nattvarden både före och efter, både på onsdagsmorgonen och söndag förmiddag, för att fylla själen med ljus. Själv kan jag inte stråla.

Vår närvaro som kristna är viktig! Street Church gör ett viktigt arbete i sin förbön på plats.

När jag var ledig satt jag och lyssnade på konserterna, samtidigt som jag läste i Metal Bible, och visade det öppet "se här, det här är intressant läsning"!

Det tysta vittnesbördet.

Ser du ansiktet?

Men vänta nu, nu glimmar det till igen... Åh! Nä... Jo!

En guldpeng! En tio-krona! Jag räfsade bland kapsylerna och hittade ännu en guldpeng - och två enkronor!
"Enligt Skriften"... nästan. Fast mer!

Sådan är Guds överflödande nåd. Den är alltid mer än vi tror.

Och med rättvända kors i öronen hoppas jag någon ska ha tröttnat på sina "homemaid sins" - hemmagjorda synder - och istället ska gå ned på knä i torra gräset och ropa på Gud.

Eller som Modest Attraction sjunger:
- Down on my knees!

Kors i himmelen!

Gud är som en städerska. Evangelierna talar så väl om det.
Jesus tog alla våra sopsäckar av elände, och försonade all skuld på korset.

All bortdrucken ångest känner han.
Varenda liten fimp av oförrätter letar han fram, för att rena och rensa bort den mentala smoken.

Befrielsen är bara ett enda ord bort:

- Förlåt.

Jubel i himlen.

Vilket jubel det blir i himmelen bland alla Guds änglar när en enda liten kapsyl är upphittad!
Varje liten mänskofimp är så oändligt värdefull.

Låt oss tömma avgrunden på förtvivlade förlorare.
Satan ryter men han är besegrad. Människan tillhör Gud, från början till slutet.

Om du som läser detta inte har erfarenhet av det jag skriver, vill jag bara säga:

- Är det inte detta vi alla innerst inne längtar efter - att någon ska fråga efter oss?

Vi önskar att det ska finnas en sådan kärlek att "mamma eller pappa" ska leta efter oss med ljus och lykta om vi inte kommer hem?

Du är eftersökt och kärlekslängtad!

Goda samtal.

Och till dig Chris, med dina sönderskurna armar och bortvända blick - du är älskad av Gud.
Fast du vände bort blicken när jag talade allvar med dig, så finns det en som vill rädda dig.
Sök inte upp faran, sök inte upp de män som vill dig illa!

Och till dig som gick med sönderfläkta jeans för att visa dina läkta men rispade lår, Gud vill rädda dig också med sin kärlek!

Lukas evangelium kapitel 15 är fullt av berättelser om det förlorade och borttappade.
Gud stänger aldrig dörren för någon enda!
Den förtappade kan bara stänga dörren själv, på insidan.

Det är dags att öppna den nu.

Slayers Frälsare, allas Frälsare.

JESUS, DET SKÖNASTE, STÖRSTA OCH RENASTE NAMN 
SOM PÅ MÄNNISKORS LÄPPAR ÄR LAGT.

RIKT PÅ BARMHÄRTIGHET, SANNING OCH SALIGHET.

RIKT AV GUDS KÄRLEK, HANS NÅD OCH HANS MAKT.
Sv Psalm nr 715.

De varmaste och renaste hälsningar från en smutsig städerska på Sweden Rock,

Helene F Sturefelt,

- städrockare, rockbloggare och förebedjare.

Rent... till slut.

SAFFIRE & MIKE TRAMP FOTOKAVALKAD SRF

Rockare från Trondheim!

Vissa har åkt långt genom norra Europa, andra genom hela Skandinavium för att komma fram.
Jag tog landsortsbussen... och var framme vid Sweden Rock efter en kvart.

Gräsmattorna är bruna och det dammar där vi går runt säkerhetsstaketen för att komma in.
Jag strosade runt och bjöd mig själv på tid, att titta på kläder och läderväskor.
Man måste ju förnya sina attribut... eller outfit som det heter på tonårssvenska.

Det blev nya fingertoppslösa handskar ifall jag skulle ramla av cykeln igen - nej inte motorcykeln, tyvärr.
Men så fort som jag far fram är det ingen större skillnad...

Saffire öppnade.

Göteborgspojkarna i bandet SAFFIRE öppnade festivalen på 4Stage.
Himlen var blå och ljudet lät bra. Klockan var bara halv fyra på eftermiddagen men varför vänta? Ös på!

De har en intressant titel på sin CD från 2015:
- For The Greater Good.

Hur ska man översätta det utan att det tappar sting? För det Större Goda?
Snyggt.

Det skulle kunna vara min trosbekännelse och programförklaring till varför jag är på Sweden Rock för 8:e året i rad.
För det Större Goda. För Guds skull. Och mänskornas.

2009 till 2016.

För min egen del hälsade jag på Street Church som placerat ut sina små vagnar med Metal Bible och lotteribibelord ("alltid vinst"!).
Det är ett 70-tal ungdomar som gått på Bibelskola och som nu finns på plats för att möta det andliga behovet.

Jag pratade med min kompis Robert och fick en välgörande förbön med mig i hjärtat.

Vilket fantastiskt redskap vi har fått!
Att på studs kunna be till vår himmelske Far och tacka, eller be att vägen ska öppna sig...

Och hur svårt det än kan kännas i detta liv så är Den Större Godheten närvarande, vid vår sida.

Jag vet ju inte vad ni Saffire står vad gäller livsåskådning, men jag hoppas ni inte tar illa upp att jag använder er låttitel till att beskriva det vackraste jag vet.

Se så rent och snyggt det är!

Det har varit bevattningsförbud i Sölvesborgs kommun i flera veckor. Ett par vattenläckor har också tätats.

I takt med att ansvarsfulla medborgare förstått allvaret, och inte vattnat sina trädgårdar eller tvättat bilen med vårt dricksvatten, så räcker det nu också till alla 33.000 rockare.

... och de moderna snålvattenspolande bajamajorna.

Mitt Sölvesborg.

Solen sken och det var varmt och gott. Fogarillos kaffeförsäljare går runt och servar folk med gott kaffe.
En liten mugg 30 kr... Ja ja.

Jag satte mig mot en björk (hugg inte ned träden - de ger stöd och nödvändig skugga!) med vattenflaskan mellan knäna och kaffet i handen.

Saffire drog sitt sista riff samtidigt som Mike Tramp från Danmark välkomnades med sitt band.

- How are you Swiiiden Rååck...!?!

De var punktliga. 16.15, prick.
Alla måste hålla tiden, annars spricker logistiken med 80 band som alla ska ha del av kakan.

Mike Tramp.

Sångaren Mike Tramp har varit med i bl a White Lion, som jag citerade i ett blogginlägg den 21/5 (Hårdrock för barn) - When The Children Cry.

Nu stod han på Sweden Stage och livet lekte.
Jag hade inget ansvar, inga uppdrag, ingen tid att passa... Bara njuta!

Den melodiösa rocken var snäll och följsam i medvinden. Folk satte sig tillrätta och alla spanade in alla.

Varifrån kommer alla lönnfeta vikingamän med flätor i skägget?
De bara poppar upp ur marken när festivalerna börjar...

Tor och Odens söner.

En del har klätt ut sig till indianer, andra går runt i döskallepyjamas...

Var är jag?

Plötsligt drog mörka moln in över området. Temperaturen föll sju grader, från 22 grader till 16...

Björklöven ville slita sig loss och allt förändrades.
Vi behöver ju regn till de torra markerna, men inte just nu.. och inte just här.

Vi slapp.

Men jag drog mig hemåt, nedåt mot busshållplatsen den nya, med soptunna och bekvämlighetsinrättning, så att ölstinna män inte ska pissa bland blommorna...

Hållplats Sweden Rock.

Men det var en sak jag saknade. Ett bord, ett marknadsstånd med vännerna från White Metal.
Dessa kristna hårdrockare har inte möjlighet att betala 10.000 kr för att få stå på festivalområdet i fyra dagar... Vem har det??

Vad är det för hutlösa hyrplatspriser?

White Metal behövs som motvikt till den mörka musiken från andra sidan.

Jag missade konserten med Amaranthe och Skitarg.
Nej, jag är inte arg. Det är de i bandet som heter så. De är säkert glada - de fick ju speltid på SRF!

Hotfulla moln.

Jag avslutar denna bildkavalkad från första dagen med en bön, skriven av en ung kille:

Jesus, jag ber om beskydd för mig själv, min släkt och mina vänner.
Du vet vilka hot vi lever under.
Hjälp oss att gå dina vägar och inte bli lurade av djävulen.

Låt oss leva ett liv i renhet och sanning.
Sätt änglar till vårt beskydd.

Jag vill bli en hjälte för godheten och hjälpa människor i nöd.
Förlåt mig alla onda ord och handlingar som jag gjort.

Ge mig frid i mitt hjärta. Fyll mig med glädje.
Tack Jesus att Du hjälper mig idag, just nu. Amen.

Guld och gröna skogar...

Åh! Det lyser som av guld utanför mitt fönster! Vad är detta? Jag måste titta ut...

Solens strålar hittade skogstopparna under det tjocka molntäcket och färgade hela skogen i guld!
Det var en vacker hälsning från Skaparen själv.

Tack.

Skitglada hälsningar från
Helene Sture Fransfelt,

- hårdrocksmormor, många kronor fattigare men en dag gladare.

SWEDEN ROCK och VILKEN MÅNGFALD?

Moppe-show!

- När man möter fler MC än bilar på motorvägen, då vet man.
När klädkoden över natten gått från sommarpastell till dygnet-runt-svart, då vet man.
Att det är dags för Sölvesborgs kombinerade national-/ midsommar-/ examens-/ och allt-vad-vi-lever-för vecka.
Eller det som alla andra kallar det: SWEDEN ROCK.

Jag läser Kristianstadbladets kåsör Åsa Carlssons beskrivning av vad som nu händer på Listerlandet.

När musiktidningen Gaffa gjorde en omröstning vilken av Sveriges alla festivaler som är bäst, svarade 30% av 9000 läsare att Sweden Rock Festival är överlägsen!

- Mångfalden av den unika mixen klassisk rock, hårdrock, metal och sydstatsrock.
- Renligheten.
- Korta köer både till matställen och toaletter.

Sofia Lindquist Lacinai, kommunikationschaf på SRF säger:
- Nämen vad kul, vi känner oss hedrade!

Stolt skryt.

Ja, det gör vi!
I eftermiddag tar jag bussen ut dessa 12 km till Norje, nej inte Norge, Nooorjjje... och skrudar mig i svarta trasor.

Detta är årets spänningsavlösare.

Hela året har man suttit och uppfört sig på bankkontoret eller i kassan, sprungit benen av sig i sjukvården, kämpat med sjukskrivning eller arbetslöshet, försökt undervisat i skolan eller gått balansgång mellan ateister och muslimer som kyrkoarbetare - alla med sina erfarenheter och utgivande godhet.

Men under fyra dagar måste övertrycket komma ut!

33.000 vanliga svennar och svennor ska nu vråla ut sin trötthet och frustration.
Kanske lite glädjefnatt också att SRF äntligen är igång. Ja, mycket glädje ska det bli!

En mångfald människor enas under samma flagga.

Mångfald under samma flagg.

Men vad betyder egentligen det här ordet Mångfald?
Alla som vill vara politiskt korrekta har med mångfaldsperspektivet.

Det är ju bra, men.... det finns något som skaver... nån slags oärlighet.

I takt med att vi tappar kunskap i religion och historia kan vi inte längre tala i sakfrågor.
Vi ser inte olikheterna som skiljer - och ser därmed inte farorna - utan håller oss på ytan och säger präktigt "jag gillar mångfald".

Nåväl, om hårdrocksbandet inte stämt sina gitarrer i samma tonart, då är det ingen bra mångfald...

Det gör ont i öronen och det bandet får inga fler bokningar.

Nemi är arg:

"Jag behöver inte alls lära mig hantera min ilska.

Det enda jag behöver är att folk slutar göra mig förbannad".

Om vi talar om politisk och religiös mångfald utan att erkänna hur detta leder till tre stora kulturkrockar vad gäller:
- mänskosyn, särskilt synen på kvinnor och barn,
- naturens renhållning och det egna ansvaret,
- demokrati och yttrandefrihet,

.. ja, då medverkar vår okunskap och feghet till att denna hyllade mångfald leder till - enkelriktning.
Och blir enfaldig.

"Alla gillar olika" stod det på en buss, "vi tillber olika gudar och har olika uppfattningar, men vi åker i samma buss..."

Detta är den ytliga svenskens förmenta tolerans till åsikter man inte vet har stora konsekvenser i samhället.

Nej, den mångfald som innebär att mannen ska bestämma över kvinnans klädsel accepterar inte jag.
Inte heller den man som ville ha folk till parkeringsvakter på Rocken och lockade dessa asylsökanden:

- You can look at girls without clothes.. and have them...  ?? !!

En annan buss.

Ja, ja, i alla tider har vi suttit där på samma buss, hustruplågare, samhällshatare och sura kärringar...

På Festivalen i år spelar The Kristet Utseende... Hur ser de ut?
Inte som Lordi i alla fall! De går upp på scen i morgon kl 12.00... om någon är vaken då.

På skivtallriken snurrar just nu Harmony, ett kristet hårdrocksband med dubbla bastrumkaggar som får det att fladdra i gardinerna, med låtttitlar som "Eternity", "Fragile" och "The Fall of Man".

Snygga arrangemang och starka texter som utmanar och stärker.

Stärkande.

Vad händer när kyrkan predikar Mångfald? Jag känner inte igen mig längre...

NI SKALL INGA ANDRA GUDAR HA JÄMTE MIG.

HAR KRISTUS BLIVIT DELAD?

GÅ UT I HELA VÄRLDEN OCH GÖR DEN MÅNGFALDIG... ??

Nej, nej, Nej!

Återigen, när vi inte orkar förstå den andre OCH argumentera och förklara vår egen tro, då är det lättare och bara låta allt vara okej...

Svenska kyrkan talar nu om att "dela tro", inte om att missionera. Vad har hänt??
Jag uppfattar detta som varandras motsats.

Bostadsbuss.

Vi vill inte stöta oss med muslimerna.
Nej, jag vill inte stöta mig med någon! Men den sanning (farligt ord) jag funnit vill jag samtala om!

Nåväl, jag har många vänner bland alla dessa våra asylsökanden, så jag frågade.

De uppmärksammade hellre att ramadan började än att vår nationaldag firades.

- Vi gör vår plikt nu och fastar under de ljusa timmarna (17 timmar utan ens en droppe vatten!) för att Gud ska förlåta våra synder och se på oss med goda ögon.
- Fastan är för att tänka på de fattiga.

- Ja, men de fattiga har ingenting alls att äta! Och ni äter under natten och får knappt sova och sedan ska ni går till arbetet... och köra den där bussen... och vara jättehungriga och törstiga fram emot eftermiddagen.

Jag ger dig gärna min vattenflaska, men du vill ta emot den...

Vakna. Drick!

De är inte vana vid att diskutera så här öppet med kritiskt och ifrågasättande tänkande.
Men vi lyssnar på deras svar och förklaringar...

... och jag berättar om en annan Gud... som inte ser till oss bara för att vi gör "religiösa plikter".
Med ett sådant "ge och ta-förhållande" kan människan aldrig nå Gud...

- Islam fokuserar på vad människan gör och vi är alltid rädda, sa några vänner från Iran, vi lär nu känna Jesus och ser att kristendomen fokuserar på vad Gud har gjort för oss!
Det har vi aldrig mött innan! Vi är så glada.

På Sweden Rock deltar inga muslimer, och absolut inte under ramadan!
Jag beundrar deras uthållighet, mänskligt sett, men ser det hopplösa med att ha plikten som en religiös väg till frälsning.

Pistoler & Rosor.

När jag nu snart står där på den torra gräsängen bland de stora scenerna, ska jag tänka på hur mycket oförlöst kritik som nu headbangas ut...

Kritik mot ett samhälle som inte kunde stötta.
Kritik mot arbetsgivare som utnyttjade.
Kritik mot kyrkans förlorade identitet...

Hårdrocken är kompromisslös.
Rak och ärlig så att alla halvsanningar och livslögner blåses ut genom öronen.

Det finns en hårdrock-mässa... alltså musik för gudstjänsten med kompromisslös attityd... där all eventuell bakvänd mångfald är ersatt med en Enhet, kring Kristus, och en tydlighet med omvändelse och att se och bryta med sina synder...

... och det lär väl bli en del... särskilt på "Griscampingen" i Norje...
Men annars ska det vara lugnt, får vi hoppas, under dessa dagar av högtryck.

Inte så rent kanske...

Till sist.

Ni skall inga andra gudar ha jämte mig är det första av Tio Guds Bud.
Bibeln erkänner mångfalden av gudar, tro inget annat!

Men avgudarna kan inget göra... Det vi upphöjer blir inte mer gud för det.

Det finns bara EN gud... Och denne Gud är inte mångfaldig... men med längtan efter vårt öppna hjärta, att vi ska kapitulera inför hans kärlek, inför det kors där Jesus gav sitt liv och bröt all förbannelse.

Genom död till liv!

Och de hårdrockare som vänder korset upp-och-ned har glömt att Petrus blev korsfäst på det viset.
Så det går inte att tömma korsets kraft!

Får se hur snälla vi är efter fyra dagar... för att återgå till samhällstjänst med rentvättade halsar.

Enfaldiga hälsningar till alla musikälskare och hårdrockare!

Helene Sture Mångfelt,

- Black Mormor on the run, under the sun.
- Kristet Utseende? Tror inte det...

VEMS ÄR REGNBÅGEN?

Vem håller regnbågen?

Det är så torrt ute! Vi behöver regn. Molnen drog in över Listerlandet, men hade de någonting att ge?

Jag passade på att gå ned till stationskiosken för att köpa två magasin, det ena Allt om fotbolls-EM (Fotbolls-Bibeln...) och det andra Sweden Rock Magazine.
Sölvesborg laddar nu för den mäktiga hårdrocksfestivalen.

I år är det 40 år sedan ett av hårdrockens mest inflytelserika album gavs ut: Rainbow's Rising.

Deep Purple's gitarrist Ritchie Blackmore lämnade bandet och bildade eget, tillsammans med den legendariske sångaren Ronnie James Dio, och de bildade bandet Rainbow.

En regnbåge var född.

Lupinbåge.

Men vem tillhör regnbågen?

I den österländska medicinen talar man om kroppens olika delar - chakra - där varje del har en färg efter regnbågen - huvudet violett, sedan följt av grönt, gult, rött och könet orange.

Regnbågen är en stark symbol. Vi har sett den runt om i landet på Pride-festivalernas parader - en nödvändig markering menar vissa att få acceptans för olika sexuella läggningar, för andra är det en provokation.

I 1 Mosebok är regnbågen det viktiga tecknet på att människans våldsamhet inte mer skall straffas med en syndaflod, utan Gud upprättade istället ett förbund.

I brytningsljuset mellan sol och regn tecknades bågen på himlavalvet. Gud lovade att hålla sin del av avtalet. Nu är det upp till människan att hålla sin del... vilket vi inte är så bra på...

... med tanke på att våra klimatförändringar just nu orsakar att floden Seine i Paris har stigit 6 meter!
Museéernas skatter hotas och hur ska det gå för de stora fotbollsarenorna?

I-landsproblemen blir allt större. Vi fortsätter skapa syndafloder.
Tänk om ett riff från Ritchie Blackmores guitar kunde svepa bort alla ovädersmoln...

Vem säljer?

I sagans värld ligger det en skatt gömd vid regnbågens fot. Hur många gånger har vi inte i hemlighet försökt komma dit... och gäckats av detta märkliga väderfenomen.

Sagan kittlar vår fantasi och låter tanken flyga fritt.
Bibeltexten har mer fast mark under sina fötter då den hänvisar till en etymologisk förklaring till regnbågens uppkomst.
Dessutom finns det verkligen en skatt där!

- Att få leva i ett förbund med Gud.

Guds förbundstecken.

Inom hårdrocksvärlden finns det några riktigt svarta band som krigar mot ljuset.

"Mörk Begravning" flyttar gränserna långt förbi regnbågen och går ned i dödens rike med sina sårade själar.
Från sitt studiofönster ser de Livets Ords "skrytbygge" och en av dem säger:

- Vad går kristendomen ut på? Var rädd för Gud och håll dig till ditt. Vi tycker ISIS är extrema idag men titta på Bibeln, det är exakt samma sak som står där. Att säga att man är någon form av modern eller liberal kristen är samma skit, säger "Mörk Begravning".

Kristendomshat när något han gärna diskuterar.

Jag också.

Återigen görs misstaget att slarvläsa Gamla Testamentet - om man ens har gjort det, ofta är det bara åsikter - och man ser inte att GT är en berättande text om hur illa det var en gång.
GT är inte en uppmanande text, vilket Mohammeds uppenbarelser är, där IS hämtar sin inspiration.

Vi måste lära oss se skillnaden på detta! Beskrivande text eller föreskrivande text.

Mörka skogen genom bilrutan.

Där här mörka Uppsala-bandet är helt desillusionerat vad gäller tilltron till det goda. De har låttitlar som "Nail them to the cross". Tack, det är redan gjort. Vår Lord Jesus har försonat alla, även er lord Ahriman.

Nu drar mörka moln in över Sölvesborg... Jag måste stänga av datorn ett tag.

Gode Gud vilken åska! Det small som bomberna över Aleppo... : (
Vilken djävulsk flash-back för alla flyktingar i stan... Och inte blev det någon regnbåge att trösta sig med heller.

Bor det hårdrockare här?

Jag gillar hårdrock, men är inte intresserade av dödsmetallen.

För mig är det ett avgrundsskrik från den som blivit sviken av allt och alla. Vartenda slag på trumskinnen är ett slag på det samhälle som inte gav plats för dem...

Till Sweden Rock kommer det en del band som jag inte vill lyssna till.
Kanske blir jag tvungen... såsom ölburkssstädare... tillsammans med SIK, Sölvesborgs Ishockeyklubb.

Hjulbostad snart på SRF.

Rainbows frontfigur hade rykte om sig att:

- Om han inte gillade någon talade han om det. Och då fick han sparken. Ritchie respekterade talang, inte människor.

Rockvärldens mänskosyn.

Banden byter medlemmar som vi byter strumpor. Jag orkar inte hänga med i all historik, det får nördarna ägna sig åt.
Jag vill istället försöka förstå vad som ligger bakom de musikaliska uttrycken och texterna.

Originalteckningen till omslaget "Rising".

Ken Kelley, som tecknade originalet till Rainbow's "Rising", låter lyssnaren ana vad han/ hon kan vänta sig av den här LP'n, utgiven 1975:

- Något grandiost, fantasydoftande och metalliskt, skriver Erik Thompson i Sweden Rock Magazine, men det sistnämnda var inte ens uppfunnet på 70-talet.

Låt mig få göra en avstickare till barnpsykologen Bettleheim, som förklarar vad som händer när barnet inte får växla mellan de båda världarna av fantasi och verklighet:

- För att kunna ta itu med de uppgifter livet ger oss behöver vår personlighet backas upp av en rik fantasi, kombinerad med ett stabilt medvetande och ett klart grepp om verkligheten (sid 144 "Folksagornas innebörd").

Hårdrocken hämtar ju ofta inspiration från fantasy-världen, medeltiden och ibland även Bibelns uppenbarelsebok.

Om artisten och lyssnaren har alla dessa delar integrerade i sin personlighet är det ingen fara att head-banga till de dova Doom-klangerna.

Men om utvecklingen spårat ur - då vi som tonåringar måste fått ihop "antingen eller" till ""både ock" - då blir det sprickor i personligheten.
Livet blir "vitt och svart" utan nyanser. Mörkret dominerar och hoppet är förlorat.

Bettleheim skriver:

- De som lever uteslutande i sin fantasi lider av tvångsgrubbel, som i evighet kretsar kring något snävt stereotypt tema.
Dessa människor har inte någon god och rik fantasi, utan är tvärtom instängda i en enda ångestfull - eller önskeuppfyllande fantasi - som de inte förmår bryta sig ur.

Drama.

När Ritchie Blackmore knöt trummisen Cozy Powell till sig fick de en fantastisk batterist, men också en mobbare, enligt Tony Carey.
När de skulle spela in albumet "Long live rock'n'roll" valde Cozy ett slott utanför Paris.
Det påstods att det finns spöken där, bland annat självaste Chopin, vilket gav Richtie idéen att hålla seanser.

- Det var väldigt otäckt, säger Tony i Sweden Rock Magazine. Det var svart magi och gastar, och alla var fast ute i ingenstans. Ritchie och Cozy åkallade Baal och sedan bad de en präst att utföra exorcism i studion.
Själv ville jag bara spela...

Det här visar, menar jag, att om man förlorar distansen till mörkret, så tar det onda över.
Det är inget att leka med.

Då blir det som jag drömde en natt att regnbågen hade lossnat... och var på väg att ramla ned i vattnet, där det simmade svarta lamm under ytan...

Inte lossnat.

Så låt oss hålla isär fantasi och verklighet, berättande texter och uppmanande texter.
Eller som farbror Freud sa:

- Tanken är ett utforskande av möjligheter som undviker alla de faror som ryms i faktiska experiment. (sid 145 Bettelheim).

Vi lämnar hårdrocken och låter vissångaren Cornelis Vreesvijk få besjunga regnbågen på sitt sätt:

JAG HAR REST GENOM VÄRLDEN OCH EJ HAFT ETT MÅL.
    INGET HEM, INGEN ENDA VÄN.
JAG KOMMER FRÅN INGENSTANS
    OCH JAG GÅR SOM I TRANS
        PÅ MIN VÄG TILL REGNBÅGEN.

FRÅGA EJ VARFÖR, JAG VET INGET SVAR
    JAG GÅR SOM I DRÖMMEN, ÄN SEN?
DET ÄR BARA SÅ OCH JAG FORTSÄTTER GÅ
    BORT TILL SLUTET AV REGNBÅGEN.

DET SÄGS I EN SAGA ATT SILVER OCH GULD
     FINNS VID SLUTET AV REGNBÅGEN.
MEN JAG SÄGER DIG ATT DET FINNS EN HELT ANNAN SKATT
     VID SLUTET AV REGNBÅGEN.

NÅGONTING VÄNTAR VID VÄGENS SLUT
    NÅGOT SOM JAG EJ FUNNIT ÄN
GENOM HETTA OCH DAMM GÅR MIN VÄG
    ÄNDA FRAM TILL SLUTET AV REGNBÅGEN.

Vit regnbåge... Lupin i Nogersund.

Detta är faktiskt en av de nya psalmerna ur "Psalmer i 2000-talet".
Cornelis ger ord åt tvivlaren och sökaren.

Men vi måste också våga bli Finnare... bli Funna.

Nu avslutar vi detta inlägget med morgondagens Bibeltext där Moses säger till Israels folk att de är Guds utvalda...
Jasså. Varför då?

DET VAR INTE FÖR ATT NI ÄR ETT STÖRRE FOLK ÄN ANDRA SOM HERREN FÄSTE SIG VID ER OCH UTVALDE ER.
NEJ NI ÄR JU DET MINSTA FOLKET AV ALLA!

MEN HERREN ÄLSKADE ER OCH VILLE HÅLLA SIN ED TILL ERA FÄDER...
5 Mosebok 7:6-9.

Gud håller sitt löfte till oss och vill vara vår Gud, i kärlek.
Det är Bibelns ärende, både i Gamla och Nya Testamentet.

Denna kärlek vill jag räcka särskilt till alla mörkerrockare. Slut fred med ljuset och låt det driva bort hatet.
Jesus har varit nere i dödsriket och räcker sin befrielse till alla.
Ni behöver inte vara där, det är inte er plats!

Och om du ändå är där så skall jag be att det svarta lammet simmar ned till dig, med regnbågens lossnade ände mellan sina tänder... och räcka den till dig... så du kan ta dig upp igen.

Jesus är det lammet som tar bort världens alla synder, dina särskilt!

Här finns räddningen. Räddaren. Av den rädde...

Jesus är Riddaren. Räddaren av den rädde. Den som blev förrådd men som upprättade sin förövare.

Jesus är fästet för regnbågen, dess löfte och skatt. Han är den som finner den själsligen försvunne.

Violetta hälsningar med frid över dina tankar.
Gröna hälsningar över din röst och din hals.
Röda hälsningar till ditt ömtåliga hjärta.
Gula hälsningar rakt i magen.
Oranga hälsningar med beskydd över dina drifter...

Helene Sture Bågfelt,

- Lupinfotograf och färgälskare.

Vattendroppe i lupinblad.

Det kom 1 millimeter regn... Fångad i bladet! Svartvit regnbåge...

FIRA STYVMORS DAG?

Mamma - Drottning!

Ordet "mamma" är det vackraste som finns!
Mamman ammar barnet vid bröstet.
Bröstet tröstar och mamman älskar.

Den Goda Modern är livets första erfarenhet och sedan också den djupaste symbolen för godhet.

Men vad händer om mamman inte är snäll?
Om modern är elak? Eller blivit sjuk och död?

Och om det kommer in en ny kvinna i familjen som ska ta mammans plats, vad gör man då när det blir Mors Dag?
Eller om barnen inte vill komma och hälsa på gamla Mor?

Sista söndagen i maj är just Mors Dag. Det är inte så lätt...

Får väl köpa blommor till mig själv...

Det här inlägget vill ta hjälp både av sagor och bibeltexter för att våga närma sig detta tabu - att mamma skulle vara ond.

KAN DÅ EN MODER GLÖMMA SITT BARN
SÅ ATT HON INTE HAR FÖRBARMANDE MED SIN LIVSFRUKT?

OCH OM HON ÄN KUNDE GLÖMMA SITT BARN
SÅ SKULLE DOCK JAG INTE GLÖMMA, SÄGER HERREN.
Jesaja kap 49:15

Bibeln erkänner svårigheterna.
Jovisst kan en mamma glömma sitt barn, av många anledningar, men Gud är inte som den ofullkomliga modern.
Herren Gud är så mycket mer:

SE, PÅ MINA HÄNDER HAR JAG UPPTECKNAT DIG

Hm, det är ju nästan som en tatuering!
Gud har ristat in våra namn på sina händer - vilken underbar bild!

Du som inte läste förra inlägget om de levande symbolerna; gör det, så du inte blandar ihop begreppen Logos och Mytos - hjärnans språk och hjärtats.

Reklamspråk.

Den psykologiska vetenskapen vet att det lilla barnet spaltar upp tillvaron i gott och ont, vitt och svart.
Det är ett sätt att få ordning på verkligheten.
Under tonårstiden bör dessa olika delar smälta samman till en helhet, annars...

De stora folksagorna skall förståås utifrån detta perspektiv.
De innehåller djupa psykologiska sanningar som hjälper barnet bearbeta sina svårigheter.

Till exempel med mamma.

Just den elaka styvmodern är ofta förekommande i sagorna.
Jag citerar Bruno Bettelheim "Sagans förtrollade värld" sid 82:

- Fastän mamman är beskyddaren och alla goda gåvors givare så kan hon förvandlas till den stygga styvmodern, som förvägrar att ge barnet vad det vill ha.

Så är det i Askungen.
Jag har en bilderbok från min barndom där jag klöst ögonen ur denna hemska varelse...
Jag fick inte heller mina behov tillgodosedda.

Men vem får väl det i denna värld?

Tillgodose vems behov?

Ett annat exempel är Rödluvan.
Den snälla mormodern byts plötsligt ut mot den elaka vargen. Hur gick det till?
Bettelheim skriver att detta är en onödigt skrämmande omskrivning, som går emot all tänkbar verklighet.

- Men om vi bevittnar den i samma anda som barnet gör sina erfarenheter, är den då verkligen mera skrämmande än när ens egen snälla mormor hux flux byter gestalt och tornar upp sig som ett hot, och låter en stå där med skammen bara för att man har råkat kissa i byxorna?

För barnet är inte mormor längre samma person som hon var bara för ett ögonblick sedan, hon har blivit ett mänskoätande troll...

Sagans berättelse motsvarar barnets upplevelse.
Och det klyver den Goda Modern i två halvor...

Varg-Mormor.

Barnet kan inte se något sammanhang mellan de olika manifestationerna och upplever verkligen mormor som två skilda väsen - den älskade och den hotande.

- Genom att dela upp henne kan barnet bevara bilden av den snälla mormodern.

Om hon förvandlas till varg, tja då är det verkligen skrämmande men barnet behöver inte kompromissa med sin bild av snälla mormor, skriver Bruno Bettelheim.

Grattis på Mors Dag...

Äh, jag går...

Vi måste få ihop de här två bilderna inom oss, annars får vi problem som vuxna.

Så småningom måste barnet förlika sig med att en och samma person kan vara både snäll och arg.
Mamma är både ond och god.
Mormor kan både baka bullar och ryta till.

Och styvmodern kan visa vänlighet...

JAG BÖNHÖR DIG NÄR NÅDENS TID ÄR INNE
JAG HJÄLPER DIG PÅ RÄDDNINGENS DAG
JAG SKYDDAR DIG... Jesaja 49:8

Alla dessa kvinnor...

Men om personen inte lyckas få ihop verklighetens olika delar, då utvecklas sakta en neuros.
Vi vet kanske inte om att det finns en uppsplittring som stör oss, men det blir svårare och svårare att hantera tillvaron.
Den är inte som i sagan... nu måste något annat till.

C.G. Jung säger:

- Vid en neuros föreligger två tendenser vilka står i avgörande motsättning till varandra, och av vilken den ena är omedveten (Ur "Det omedvetena" sid 25.

Han tar ett klassiskt exempel:
En dotter, som är mycket fäst vid sin mor, drömmer att modern dör.

- Enligt Freuds uppfattning hyser dottern - utan att själv vara medveten om det - en pinsam önskan att mamman ska dö.

Varför? Hon behöver leva sitt eget liv och bli fri.

Det kan också finnas en svartsjuka där "dottern vill gifta sig med pappa", men detta förbjudna trängs ned i det omedvetna och kan sedan börja spöka i form av drömmar...

- De omedvetna önskningarna är infantila. De hör ihop med den förgångna barndomen och går inte längre ihop med nuet.

Nej, vi ska fira Mor!

Jung fortsätter:
- Neurotikern bär inom sig ett barns själ. Han vill tillägna sig moralen å ena sidan, men blir då å andra sidan oense med sig själv.

Det blir en konflikt mellan att undertrycka sig själv contra att frigöra sig.
Vore denna konflikt medveten skulle den antagligen inte ge upphov till neurotiska symptom.

Grattis på Mors Dag... om hon inte redan är död i drömmens rike...

GLÖMMER EN KVINNA SITT LILLA BARN?
BRYR HON SIG INTE OM DEN HON SJÄLV HAR FÖTT?

OCH ÄVEN OM HON SKULLE GLÖMMA, GLÖMMER JAG ALDRIG DIG.

NEJ, DITT NAMN ÄR SKRIVET I MINA HÄNDER... 
Jesaja kap 49:15 med nya översättningen i Bibel 2000.

Glömmer inte sitt barn.

Så, vad ska vi göra med alla våra mammor?
De levande, frånskilda, ingifta, styvmoderliga och döda?

Det är starka känslor i omlopp.

Kan moderskänslorna i oss själva (som inte är beroende av om vi fött barn eller inte) ge en vink?

Kan den vårdande sidan i oss våga omsluta den mörka, onda vargsidan?

Sagan om Rödluvan slutar ju lyckligt - annars är det ingen saga och ger därmed inget hopp - jägaren sprättar upp vargens mage och ut kommer.... Mormor!

Sagan löste "problemet" med uppsplittringen genom att de två blev ett...
Vargen, den onda modern, slök sig själv, den goda modern, men det slutade inte där.
Den goda modern kom ut igen och den onda vargmodern blev ihopsydd med stenar i magen och fick gå sin väg.

Kan vi härbärgera både sidorna hos oss själva - och därmed hos andra - ja då kan vi leva som hela människor och slippa bli neurotiska...

Då kanske vi kan köpa fem olika blomsterbuketter och ge till alla dessa morsor?!

Favoritkänsla.

Gud - vår käre himmelske Fader OCH gudomliga Moder - ser på oss bristfulla människor med kärlek.
Gud omfamnar hela oss, även våra svekfulla sidor och fula trynen.

Det finns en anledning till att en mamma glömmer sitt barn. Hon kan själv ha blivit förödd och skövlad...
Men då får profeten Jesaja sista ordet, där Jerusalems murar få bli en levande symbol för det som är nedrivet:

SION SADE:
- HERREN HAR ÖVERGETT MIG. GUD HAR GLÖMT MIG.

- NEJ, JAG TÄNKER STÄNDIGT PÅ DINA MURAR.
DE SOM SKALL BYGGA UPP DIG KOMMER SKYNDANDE.
DE SOM REV NED OCH FÖRSTÖRDE DRAR BORT.

LYFT BLICKEN OCH SE DIG OMKRING!
ALLA SAMLAS OCH KOMMER TILL DIG. 
Jesaja 49 vers 14 och 17.

Samlas innanför Grand Hotels murar.

Grattis på Mors Dag!
Men var rädd om dina relationer... De är inte självklara.

Styva hälsningar från

Helene Sture Feltmormor,

- som inte är rädder för vargen här... en sagoläsare och bibelslukare som fotograferade i Lund,
- och som blev firad i telefon... : )