Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

fredag 29 maj 2026

TECKNAR ETT NÄTVERK

Tecknat nätverk.

Varje dag väver vi livets trådar. Vi kan inte själva se vilket mönster det bildar, men varje ord och varje händelse drar ett streck på livspappret.

Jag sitter och tecknar med inspiration från "Doodles" på Instagram. Det är mycket roligt och meditativt, jag glömmer tid och rum och förundras över bilden när jag är klar. 

Det är en vanlig existentiell tanke att en Högre Makt satt upp varpen i varje människas vävstol, och att vi själva står för "inslaget" med de trådar vi väljer.

Spänn upp varpen först.

   O STORE GUD, NÄR JAG DEN VÄRLD BESKÅDAR
   SOM DU HAR SKAPAT MED DITT ALLMAKTSORD
   HUR DÄR DIN VISDOM VÄVER LIVETS TRÅDAR...

   ... DÅ BRISTER SJÄLEN UT I LOVSÅNGSLJUD!
   Sv Ps 11 vers 1.

I vår fornnordiska tro talades det om "nornorna" - Urd, Skuld och Verdandi - som ansvarade för livsväven.
Och vid livets slut är det den Högre Makten som klipper ned vår väv.

Livsväven ska klippas ned nu.

Strecken har olika utgångspunkter. Skärningspunkterna inträffar med matematisk precision.
Är det även så med de människor vi möter?
Det finns inga tillfälligheter. Allt är organiserat sammanhang, som vi inte har överblick över.

Plötsligt möts två människor; på tåget, i en kö, på stranden eller i kyrkan, och börjar prata med varann. Ett enkelt "hej" kan leda till längre samtal och även till vänskap som består.
Vi kommer och går i varandras liv.
Vissa relationer hoppas man skall vara för evigt, när det är goda, och utgöra stommen i gemenskapen med familj och släkt.

Kan jag själv klippa av den tråd där relationer skadar och gör illa?
Nej, jag tror inte det.
Men jag kan låta bli att färglägga nästa ruta...

Nej, du får inte mer av min tid.

Under min textilutbildning lärde jag mig att väva både mattor, filtar av ullgarn och löpare med det hårda linet samt väva bildvävar av trasmatterullar (sönderrivna lakan). I den lilla vävramen vävde jag flamskvävnader till stor tillfredsställelse.

Överfört till existentiell symbolik så innebär livet ibland att man måste slå väldigt försiktigt och nätt med "bommen" för att inte garnet skall brista eller tryckas ihop. 
Andra materiel kräver att man slår hårt och tätt - det är de krävande relationerna som manar fram tydliga gränser.

Vissa relationer behöver att man lirkar in varvtrådarna en och en, för att sakta foga tråd efter tråd.

Nån gång har jag vävt med guldtråd... åh, så tjusigt det blev!
Ibland har inslagen varit med svart tråd... Det är Guds närvaro mitt i dödsskuggans dal, där hopp och förtvivlan tvinnas samman på ett sätt som är bortom vår kontroll.

Mörka inslag.

   OM JAG OCK VANDRAR I DÖDSSKUGGANS DAL
   FRUKTAR JAG INGET ONT
   TY DU ÄR MED MIG,
   DIN KÄPP OCH STAV DE TRÖSTAR MIG.
   Psaltaren 23.

Plötsligt brister en tråd i varpen, nej, det får inte hända!
Då får man spänna av spänningshjulet och rulla varpen baklänges och laga med ny tråd, som knyts fast.
Det blir fult, men går att gömma och man är en duktig väverska.

Om jag skulle råka fastna i bedragarens garn, eller snärjas av en narcissist, eller utsättas för hot och våld, kan jag då verkligen våga lita på att Herren är med mig?
Kan vävstolens bom slå dem tillbaka?
Kan jag trampa ett nytt "skäl" och få in andra trådar i inslaget?

Hur ska jag gå vidare?

Såren finns alltid kvar.
Och de stora mattvävarna som skapar persiska mattor vet att om de väven in ett fel i mönstret, då måste de upprepa det, så att det inte ser fel ut...

Är det likadant i livet? 
Måste man upprepa sina fel så att det blir ett med det ursprungliga mönstret? Kan misstagen omgärdas av värme och vackra färger i inslagen så att allt brustet får en mening?

Ja, jag vill tro det.
När Gud får väva livets trådar tillsammans med oss då fogas hans visdom in. 

Besvikelser, sorger, flyttningar, sjukdom, skilsmässa, olyckor... allt kan Herren omsluta med de gyllene inslagen som heter:
- Tröst, Förlåtelse, Ny Start, Försoning, Läkande.. i en Kärlek som bara Gud själv är mäktig, synlig hos Jesus.

Älskade Jesus. Bildväv i Mjällby kyrka.

Så låt oss fortsätta bygga våra nätverk och vara sammankopplade av vänskapsband.

w.w.w. - world wide webb - påminner om svamparnas organisation; det som finns under jorden, där svamparnas rottrådar, mycel, är lika omfattande som jordens yta.
Mycelet absorberar näring och fördelar det till svampkropparna ovan jord, likt företagare som producerar varor och organiserar handel över hela världen.

Men girighet och hårda tullar gör detta nätverkande till en monetär värk.

   NÄR TRYCKT AV SYND OCH SKULD JAG FALLER NEDER
   VID HERRENS FOT OCH BER OM NÅD OCH FRID
   OCH HAN MIN SJÄL PÅ RÄTTA VÄGAR LEDER...

    ... DÅ BRISTER SJÄLEN UT I LOVSÅNGSLJUD!
   Sv Ps 11 vers 5.

Varpen är klar. Inslagen väntar!

Nu skall jag ge mig ut och se vad som händer. Jag tänker sätta igång dagens inslag med att säga "hej" till min granne. Får se vad det leder till.
- Vill du ha hjälp med att vattna din potatis?
- Ja! Tack, gärna. Så snällt av dig.

Och igår fick jag en ny vän på Kaninholmen där jag fick låna hennes baddräkt och så tog vi sommarens första dopp tillsammans.

Våga fatta tag i pennan och dra ditt streck och strå till stacken!

Orutade hälsningar från Helene Sture Nätfelt, 

- med tack till doodles_in_chaos
- fred på jorden, Shalom, tillönskas alla.

Helene F Sturefelt, tecknare.

   TAG MIG DÅ, HERRE, UPP SOM DITT BARN
   LÖS MIG FRÅN FRESTARENS GARN.
   Sv Ps 45 vers 3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar