Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 23 juli 2018

OGUDAKTIGHETENS ELD

Det brinner.


Det här inlägget skall du inte läsa, särskilt inte om du är religiöst känslig och bibliskt okunnig.

Men jag tar risken och skriver i alla fall - först och främst för min egen skull, sedan för din, du som söker törstigt i djupen... efter källan som kan släcka den ogudaktiga elden.

Men vi börjar i den samhälleliga änden och söker först efter de naturliga orsakerna.
Sedan tar vi de andliga.

Skogsbränderna i Jämtland, Dalarna, Härjedalen och Gävleborgs län har utvecklats till megabränder, större än den i Västmanland 2014.
Kritiska röster höjs nu att samhället inte har lärt sig särskilt mycket vad gäller brandberedskap och stora naturkatastrofer.
Och inte många vill vara brandmän... Svåra arbetsförhållanden och dålig lön.

Livräddare.


Författaren och journalisten Sven Olov Karlsson skriver i Expressen den 18 juli 2018:

- Det är vi själva som har skapat brandkaoset.

Varför tar det eld? Det är en hydra av orsaker menar han; blixtar, tåg, pyromaner, idioter med engångsgrillar och arvodes-pressade entreprenörer där skogsindustrin är slimmad till en gig-ekonomi där räntan går före risken.

Sven Olov Karlsson fortsätter:

- Att bränderna kan växa till jättar, omöjliga att stoppa, beror på två orsaker.

1. Hettan. Som är kopplad till klimatförändringarna, vilket Myndigheten för Samhälle och Beredskap har vetat sedan 2013. Fenomenet kommer att återkomma. Bestå eller förvärras. Eftersom hettan torkar ut naturen långt ned i bergs-sedimenten.
Hettan skapar värmeböljor som når klimax med nordgående stormvindar utan nederbörd.

Här måste jag redan nu skjuta in att det låter bitvis som en läsning ur Gamla Testamentets profetböcker...

TY OGUDAKTIGHETEN FÖRBRÄNNER SOM EN ELD,
DEN FÖRTÄR TISTLAR OCH TÖRNE,
DEN TÄNDER ELD PÅ DEN TJOCKA SKOGEN
SÅ ATT DEN GÅR UPP I  HÖGA VIRVLAR AV RÖK... Jesaja kap 9:18.

Den tjocka skogen i brasan.



2. Den andra orsaken är själva bränslet, skogen, "Tajgan", med någorlunda platt landskap med långa sammanhängande barrskogar.
Detta blir en "röd matta" för eldstormar och megabränder. Det har man lärt sig den hårda vägen i Kanada, USA och Ryssland där detta är vardag.

Man får bara titta på tills de slocknar av sig själva. För att bränslet är slut eller för att regnet och kylan äntligen kom.

Sven Olov Karlsson konstaterar krasst:

- Kanske var det inte så smart att röja bort lövträden och skapa mono-kulturer, där tätt växande gran och tall blir ett smörgåsbord för eldens gnistor.

Förr hölls skogarna glesare med naturligt samspel med betande djur, husbehovshuggning och träkolning som skapade naturliga "brandgator" vilka stoppade eventuell brand.

Bara till husbehov. Inte industri!


Nästa heta analytiker är Jens Liljestrand som skriver i Expressen den 20 juli 2018.

- Det brinner i hela landet och jag vet vems fel det är.

Den enda människa jag träffat på senare år som förnekat klimatförändringarna var en äldre svensk man.
Han var högutbildad, berest, politiskt konservativ, det där trivsamma väluppfostrade och golfspelande gammelmoderata praktexemplaret som köper ny BMW varje år, för att det enligt någon obegriplig ekonomisk kalkyl blir billigare så.

Med en axelryckning bortförklarar han alla förändringar, och fortsätter sin överkonsumtion av de tre B'na: Bostaden, Bilen och Biffen.

Det är annat än våra fornkristna ideal, tänker jag, med 4 B'n;
Bönen, Bibelläsningen, Brödragemenskapen (församlingen) och Brödbrytelsen (nattvarden).

Jens Liljestrand fortsätter:

- Den här episoden har gjort mig benägen att skylla alltihop - bränderna, kaoset, svälten, bajskorvarna som flyter i toaletten på grund av vattenransoneringen - på äldre vita män.

Skit.


Vilken tur att det var han som sa det. Och inte jag, Helene.
Män ska kritisera män. Kvinnor skall vara tysta. Eller bara citera dem lite grann...

Jag ska citera en man till, men nu börjar vi närma oss ogudaktigheten.
Det är den kloke Peter Halldorf, kristen andlig vägledare, som skriver i Dagen, också i fredags, den 20 juli 2018.

- En relation till skapelsen, präglad av vördnad och förundran, tar sig uttryck i en avhållsamhet som sätter gränser för de egna begären och gör hjärtat mjukt.

Oansvarig livsstil är en synd, menar Peter Halldorf och citerar Kerstin Ekman:

"Det är försent att göra något åt klimatfrågan" medan den danske filosofen och prästen Kirkegaard skrev att "uppgivenheten i en kultur är en sjukdom till döds".

Vi har många fiender nu...

Uppgivenheten är lika farlig.


Peter Halldorf ställer en fråga:

- Vad är en rimlig kristen hållning i en värld där skogarna brinner, isarna kalvar och klimatflyktningar snart blir det största antalet migranter?
Ska vi bara titta på när Nya Testamentets profetord går i uppfyllelse?

HIMMEL OCH JORD SKALL FÖRGÅS. Matt 24:34.

Eller hur skall vi uppfatta vårt ansvar som Guds medskapare av...

EN NY JORD DÄR RÄTTFÄRDIGHET BOR.
2 Petrus brev kap 3:13.

Och så ger han ord åt precis samma tankar som jag tänker just nu. Varje morgon när jag ber min morgonbön, fastnar jag på andra raden i Fader Vår:

- Helgat varde Ditt namn... Må ditt namn vara heligt.
Måtte vi låta Guds namn vara fyllt av respekt och helighet i vårt tal och i våra handlingar.

Men det gör vi inte.

Och jag fortsätter att be samma mening om och om igen. För att den Helige Ande vill säga något.

Konsekvenserna av att inte hålla Gud helig. - - -

Helgat varde ditt namn.


 Peter Halldorf lyfter fram detta tema som hela Bibeln upprepar gång på gång:

- Hur förhåller sig skapelsen till sin Skapare? Hur hör människan, djuren och naturen ihop med Gud?

Profeterna Amos, Hosea och Jeremia framhåller kraftfullt hur fäst Gud är vid Jorden.

I ett stycke dramatisk profetisk poesi skildrar profeten en kosmisk regression; en återgång till det tillstånd som rådde innan Gud skapade harmoni ur tomheten:

Jeremias vision av kommande fördärv, kapitel 4:23-31.

JAG SÅG JORDEN, OCH SE, DEN VAR ÖDE OCH TOM
OCH UPP MOT HIMLEN DÄR LYSTE INGET LJUS.

JAG SÅG PÅ BERGEN, OCH SE, DE BÄVADE
OCH ALLA HÖJDER VACKLADE.

Det vacklar.


JAG SÅG MIG OM, OCH DÅ FANNS DÄR INGEN MÄNNISKA
OCH ALLA HIMMELENS FÅGLAR HADE FLYTT BORT.

JAG SÅG MIG OM, OCH DÅ VAR DET BÖRDIGA LANDET EN ÖKEN
OCH ALLA DESS STÄDER VAR NEDBRUTNA FÖR HERRENS ANSIKTE,
FÖR HANS VREDES GLÖD.

Det ger mig känslan av apokalyps, ofta skildrat i filmer. Det ryker av förstörelse.
Människan har förintat människan, i krig och ekologiska konflikter.
Det är mörkt av brand-dimma.

Det gick inte att hejda att livet gick åt helvete.

Eller?

Det gick inte.


TY SÅ SÄGER HERREN:
- HELA LANDET SKALL BLI EN ÖDEMARK
ÄVEN OM JAG INTE ALLDELES VILL GÖRA SLUT PÅ DET.

DÄRFÖR SÖRJER JORDEN
OCH HIMMELEN DÄROVAN KLÄDER SIG I SORGEDRÄKT... Jeremia kap 4:23:28.

Marken, jorden, luften och vattnet får ta konsekvenserna av vårt sätt att leva.
De tar stryk av vår respektlöshet.

Profeten frågar retoriskt den gudlösa människan:

VAD VILL DU GÖRA I DIN FÖRÖDELSE?

OM DU ÄN KLÄDER DIG I SCHARLAKANSRÖTT,
OM DU ÄN PRYDER DIG MED GYLLENE SMYCKEN,
OM DU ÄN SÖKER FÖRSTORA DINA ÖGON GENOM SMINK,
SÅ GÖR DU DIG DOCK SKÖN FÖRGÄVES...

Även för tretusen år sedan visste man om att det var lättare att sminka över sin synd än att ta itu med den, inifrån.
Läppstift och ögonskugga. Istället för bekännelse och gottgörelse.

Sminka över.


Vad menar Bibeln med "ogudaktighet"?

Det vi ser hända i Sverige just nu är ju en medmänsklig sammanslutning där alla vill hjälpa varandra.
Polska konvojer med brandbilar är nu uppe vid Sveg och vatten-bomb-flyg från flera europeiska länder ställer upp. Vanligt folk bistår med mat och dryck.

Ja, detta är gott! Det är vackert!

Älska din nästa såsom dig själv.

Det är väl kristet och omtänksamt? Suck. Varför behövs det alltid en katastrof för att vi ska börja bry oss??
Men det är bara halvvägs.

Det fattas nämligen ett led... Det grundläggande:

Att ge GUD äran för livet, för naturen, för maten, för vattnet... i en tacksamhet som leder till en ödmjuk livsstil.

Det är där det brister.

Gud, din är ÄRAN. Jag är en groda.


Vår svenska ogudaktighet har med vår gudlöshet att göra. Att vi inte tror på den Ende Guden.

Och detta säger jag inte att "jag ska ha rätt för att jag ska ha rätt... och kristendomen skall vinna..."
Nej, det handlar om att söka den sanning som inte är relativ.

Jag har alltid haft en stor längtan att "hitta Gud".
Och när Gud fann mig, förändrade Han mig långsamt, och formade mig efter sin vilja, bitvis smärtsamt.
Det är detta som ligger till grund för att jag över huvud taget skriver!

Att jag själv har haft fel men blev funnen, av sanningen i Guds ord.

Herren visade mig vattenkällan - sig SJÄLV.


Men det finns en svår synd till.
Och det här vill du inte läsa, i alla fall inte du som hyllar religiös mångfald i ett land med biologisk enfald...

Det handlar om de avgudar vi tillber.

Fast de är ju bara harmlösa inredningssymboler, tänker många, de där statyerna, rökelsen och kristallerna.

Just det, nu är det kvinnorna som är lika förnekande som den vite mannen i sin överkonsumtion, fast av New Age-attribut med österländska rötter.

DESSA SOM SÄGER TILL TRÄSTYCKET:
- DU ÄR MIN FADER.
OCH TILL STENEN:
- DU HAR FÖTT MIG.

TY DE VÄNDER RYGGEN TILL MIG OCH INTE ANSIKTET.
MEN NÄR OLYCKA ÄR PÅ FÄRDE, DÅ ROPAR DE:
- UPP OCH FRÄLS OSS!

VAR ÄR DÅ DINA GUDAR, DE SOM DU GJORDE ÅT DIG? Jeremia kap 2:26-28.

Usla källor.


Men det börjar lika gärna i kyrkan, med oss präster, som inte söker Herren och inte vågar förkunna lag, innan evangelium:

PRÄSTERNA FRÅGADE INTE:
- VAR ÄR HERREN?
DE SOM HADE LAGEN OM HAND VILLE INTE VETA AV MIG, OCH HERDARNA AVFÖLL FRÅN MIG... Jer 2:8.

Sekulariseringen i Svenska kyrkan - och även i andra samfund - har vi själva släppt in, då vi prioriterar konserter framför bön och gudstjänst, och profana solosånger framför lovsång och psalmer.

Lovsång i Haslev kirke.
 

Och Herren gråter när vi inte söker Honom, utan bara vår egen vilja och lust.

ALLA, BÅDE SMÅ OCH STORA, SÖKER DÄR ORÄTT VINNING
OCH BÅDE PROFETER OCH PRÄSTER FAR ALLESAMMANS MED LÖGN.
DE TAR DET LÄTT MED HELANDET AV MITT FOLKS SKADA.
DE SÄGER:
- ALLT STÅR VÄL TILL, ALLT STÅR VÄL TILL... Jer 6:13

JA, HERRENS ORD HAR BLIVIT TILL VANÄRA BLAND DEM,
DE HAR INGET BEHAG TILL DET.
DÄRFÖR ÄR JAG UPPFYLLD AV HERRENS VREDE,
JAG FÖRMÅR INTE HÅLLA DEN INNE. Jer 6:10.

Vems tunga talar du med?


Guds ord har blivit till vanära... Vilken skam bland oss!

Konsekvensen av likgiltigheten inför Guds ord, parat med en nonchalant livsstil idag, blir detta:

EFTERSOM NI FÖR ETT SÅDANT TAL
SE, DÄRFÖR SKALL JAG GÖRA MINA ORD I DIN MUN TILL EN ELD
OCH DETTA FOLK TILL VED,
OCH ELDEN SKALL FÖRTÄRA DEM. Jer 5:14.


Nu börjar det bli jobbigt. Det är outhärdligt att läsa!

Nejdå, inte värre än den eld som äter upp södra Norrland.

Och jag är långt ifrån färdig!!

Folken skall bli till ved... Du och jag blir en pinne i brasan om vi inte vänder om.

Du blir en pinne...


Pingstpastorn i Sveg var nära att mista sin bostad i förra veckan. Branden var bara någon kilometer bort. Men flera spontana bönesamlingar har hållits runt om i brandområdet.
Vinden vände och elden tog en annan riktning.

- Vi ser det som ett bönesvar och ett Gudsingripande, säger Lars-Ivar Nilsson, och vi fortsätter bedja om regn och de drabbade.

Ja, så vill jag också tänka. Gud griper in!

- Naturen uppträder som en Guds megafon, säger teologen Hilary Marlow.

Men vi behöver omvända oss från vårt ogudaktiga leverne. Den stora bönen handlar om att bedja fram en Gudstro igen.

Naturen som megafon.


Och nu vill jag börja knyta ihop min blogg-säck.
Det som Sven Olof Karlsson fick inleda med att säga, det har han helt och fullt stöd i hos profeten Jeremia!

MEN DET ÄR DU SJÄLV SOM VÅLLAR DIG DETTA,
DÄRMED ATT DU ÖVERGER HERREN, DIN GUD, NÄR HAN VILL LEDA DIG PÅ DEN RÄTTA VÄGEN. Jer 2:17

MITT FOLK HAR BEGÅTT EN DUBBEL SYND;
MIG HAR DE ÖVERGIVIT - EN KÄLLA MED FRISKT VATTEN - OCH DE HAR GJORT SIG BRUNNAR, USLA BRUNNAR, SOM INTE HÅLLER VATTEN. Jer 2:13.

Usel brunn, nr 2.


Och då är menas inte egenborrade brunnarna som snor allas vatten till att fylla de egna individuella poolerna, eller vattna de brunbrända gräsmattorna, utan det gäller det "inre vattnet".

Det handlar om de andliga källorna, där vi hellre föredrar yogamattornas snabba avstressande effekter, än de djupgående insikterna till förändring av vårt beteende, som Guds ord visar oss. Gratis.

Stress - Synd - Kapitulation - Ge upp - Omvänd dig - Bekänn dina riktiga synder och låt Guds försoning göra om dig.

Inifrån.

Med kärlek och förlåtelse.

Det är vägen tillbaka!!

Så. I väntan på att alla jordens politiker skall våga fatta de tuffa beslut som behövs, så kan du och jag själva välja hur vi vill leva i vårt närområde.

Eller som Peter Halldorf skriver:

- Vi måste inse att våra handlingar gör intryck på naturen, varje dag. Därför kan vi själva välja att göra de avtryck som profetiskt föregriper en jord, där rättfärdighet bor.

Välj själv.


Käre himmelske Fader,

Förlåt oss vår respektlösa livsstil i girighet!
Förlåt oss att vi upphöjt profiten och effektiviteten till den värsta avguden.
Förlåt oss när vi söker bland avgudarna istället för att komma till Dig, och få djupgående Frid som består.

Förlåt oss att vi bytt ut kristen enhet mot religiös mångfald, och biologisk mångfald mot miljömässig mono-kultur.

Förlåt oss bortträngningens gift...

Helige Ande, hjälp oss att omvända oss till Levande Gud.

Och i denna vår kapitulation inför Ditt heliga namn;
- låt vindarna vända mot redan brända marker och låt regnet och svalkan falla över vår ogudaktiga eld.

Sedan ber jag Dig, Jesus Kristus, att DU skall bli vårt hjärtas eld, som bränner upp vår synd av mental slagg.
Vänd vår personliga uppgivenhet till hoppfull profetisk handling!

Tänd kärlekens eld, den helige Andes eld som får vår tunga att hålla Guds namn heligt och att leva vördnadsfullt för naturen och varandra.

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

Det brinner, men inte i gardinen.


Svartbrända hälsningar från en som varit ogudaktig men blivit omvänd,

Helene F Sturefelt,

- som ber för alla brandmän, flygande vattenbombare och räddningsledare, präster och pastorer, skogsägare och lantbrukare, samt för den profetetiska rösten idag.


P.S. Jag vet ett enda land som fött öknen att blomma... Men det tar vi en annan gång.

1 kommentar:

  1. Kära Helene!
    Jag har läst och jag blev rädd. Vad kan jag ensam göra för att hindra det onda från att förgöra oss? Jag tror att jag är en god människa och jag försöker att leva ett kristet liv, men jag känner mig så otillräcklig.

    Monika J

    SvaraRadera