Gud sörjer människornas ondska. Gud ångrar sig. Det här blev inte bra...
Är Gud nyckfull?
Och vad hände när Jesus gick rakt igenom folkhopen i Kafarnaum?
Detta inlägg är en fortsättning på Anders Sjöbergs föredrag om Israel i Listerkyrkan den gångna helgen.
När vi inte känner till det hebreiska språkets sammanhang, förlorar vi värdefull kunskap.
Kära nå'n... Sådana krav kan man väl inte ha på sig som bibelläsare?!
Nej, men på präster och pastorer - och inte minst på dem som översätter Bibeln från grundspråket! Vilket inte alltid är fallet...
Jag erkänner med en gång att under mina teologistudier i Lund valde jag att läsa religionshistoria framför hebreiska - för att kunna stå i dialog med olika religionsföreträdare.
Därför njuter jag av denna undervisning utifrån Gamla Testamentets originalspråk.
Tre bokstäver kommer att följa oss i detta inlägg: N H M.
Men först ångern:
NÄR HERREN SÅG ATT MÄNNISKORNAS ONDSKA VAR STOR PÅ JORDEN
OCH ATT DERAS HJÄRTANS ALLA UPPSÅT OCH TANKAR ALLTID VAR ENDAST ONDA,
DÅ ÅNGRADE HERREN ATT HAN HADE GJORT MÄNNISKORNA PÅ JORDEN
OCH HAN BLEV BEDRÖVAD I SITT HJÄRTA...
1 Mosebok kap 6:5.
I hebreiskan är det konsonanterna som bär betydelsen av ordet. Vokalerna är tillagda sedan och ger variation på innebörden.
Hebreiskan är svår att översätta till svenska eftersom det har en process i sig, ett skeende vilar i ordstammen.
N H M är stommen i ordet för "ångra sig".
Vad är processen i detta ord då? Anders Sjöberg förklarade:
- Det går från det sorgliga - ångra sig - till det trösterika.
Från ånger till tröst.
Minns ni berättelsen när Jesus undervisat i synagogan i Nasaret?
Folket retade sig på hans höga anspråk - INGEN BLIR PROFET I SIN HEMSTAD - och drev till slut ut honom ur stan för att störta ned honom från ett berg.
MEN JESUS GICK RAKT IGENOM FOLKHOPEN OCH FORTSATTE SIN VÄG.
HAN KOM TILL STADEN KAFARNAUM I GALIEEN...
Lukas kap 4:30-31.
För oss är det här med namn inget som vi tänker så ofta på.
Det ska först klinga snyggt, tycker vi, men att det också har en betydelse missar vi ofta.
Men så är det inte i Israel.
Varje namn - oavsett om det är ortsnamn eller personnamn - bär en betydelse som avslöjar dess syfte och mål.
Namnet innehåller identiteten. Att ringakta ett namn var att förakta personen.
Illustrerat Bibellexikon skriver:
- Man kunde låna ut sitt namn till någon annan när man ville ha vederbörande skulle säga eller göra något i ens ställe.
Det är därför det så ofta står i Skriften "för mitt namns skull".
Ortsnamnen bestämdes ofta av naturformationer, t ex Rama = höjd, Gat = vinpress, Betel = Guds hus.
KAPARNAUM, eller Kafernaum som det stod i den gamla översättningen, innehåller två ord: ett för "by" och ett för "Nahum.
Alltså = Nahums By.
Nu dyker de tre bokstäverna upp igen: N H M.
Med vokalerna "a" och "u" så får ordstammen betydelsen = "tröst".
Med andra vokaler blir det "ångra sig".
(Jämför svenska "lada" och "leda".... Samma konsonanter men olika vokaler och olika betydelser).
Nahum var en profet på 600-talet f-Kr. Han är nummer sju i Tolvprofetboken i GT.
Profeten Nahum agerade då staden Nineves härskare i århundraden hade spritt våld och skräck bland folket. Nu var tiden inne för den själv att förskräckas.
Guds vrede och Guds förbarmande skulle drabba Nineve - i den ordningen.
Från sorg till tröst.
Hänger du med ännu?
Jesus gick alltså vidare och bosatte sig Nahums by Kafarnaum. Han bosätter sig i Det Sorgliga som Gud skall föra till Det Trösterika!
Det som blivit fel ska Gud föra till förändring. Detta är den Gudsbild som det hebreiska språket förmedlar i sina konsonanter... N H M.
Det är en Gud som tar ansvar i det historiska skeendet. Gud låter livet hända, det blir fel, men det måste det bli, för att sedan leda livet rätt.
Ett exempel till:
Isak sörjde sin mor när hon dött. Han gick till brunnen, och när han såg Rebecka fann han N H M - tröst!
Det hebreiska tänkandet öppnar upp för Gud även i de språkliga dimensionerna!
Anders Sjöberg sa med ett varmt leende:
- En judisk rabbin har lärt mig vad nåd är. Den judiska tron är Nådens religion, inte lagens!
Nu lämnar vi föredraget och så vill jag tänka lite själv.
Hur många gånger har vi väl inte fattat beslut som vi ångrat!
Man försöker vara genomtänkt och effektiv, smart och klok men ändå kan det bli fel och man får ångra sitt handlande.
Vad ska man göra då? Gräma sig? Anklaga sig själv eller andra?
Nej, Bibeln ger en modell att handla efter:
- från ånger via sorgen till tröst.
Det är lika bra att erkänna att det blev fel, och sörja det. Inte älta!
Och sedan ta ut ny riktning, lämna staden och gå till en annan. Skapa nytt liv, till tröst.
Nu tänker jag vända Ordet rakt mot mig själv.
När Gud ser ondskan i mig och dig, då ångrar han att han skapat oss...
Jaha... Hur känns det? Att vara ångrad...
Om vi skulle stanna här, skulle Gud inte vara bättre än vad vi är... småsint, snål och sur.
Men Gud gör inte så.
Först kommer sorgen - och sedan den stora omvändelsen som ger tröst!
Gud var arg på orättvisorna i Nineve, men han surade inte som profeten Jona, nej Gud agerade och vände ondskan mot härskaren själv.
Varje politisk ledare, borgmästare, chef och president som har modet att Ångra Sig, för att därefter vända om i ny riktning, agerar enligt Guds vilja!
Det är omvändelsen som ger trösten.
Men om man låser sig i prestige, blir det bara sorg och bitterhet.
Tillbaka i det lilla mänskolivet: varsamt vill Gud vända oss bort ifrån det som blev fel.
Med vissa får han ta i med hårdhandskarna... I nyorienteringen kommer trösten med nytt livsmod.
Så, att läsa Bibeln efter bokstaven får plötsligt en ny innebörd.
Det hebreiska språket innehåller ett djup som förenklade översättningar missar.
När vi läser om när Gud kommer med vrede och dom, så får vi inte glömma dessa tre bokstäver N H M - att målet är inte ilskan, utan omvändelsen och trösten!
Gud är tröstens Gud. Men han fuskar inte... sneddar inte och tar inga genvägar.
Herre, Tack för Ditt tålamod med oss människor!
Förlåt oss all vår rädsla och allt fusk.
Jesus, hjälp oss att lämna det gamla livet och acceptera att vi inte "blir profeter i vår egen hemstad".
Led oss in i Sorgens Stad men ta oss då hela vägen fram till Tröstens grönskande park.
Helige Ande, tack för att Du talar i Gamla Testamentet och ger oss hopp om vad som skall komma.
I dina löften lever vi. Amen.
D vrmst hlsnngr fr Hln Strflt...
Nej, det där ångrar jag att jag skrev...
De varmaste konsonant-hälsningar från
Helene Sture Tröstefelt - ringakta inte mitt namn!
- som fotograferade giftiga växter en solig sommardag på Listerlandet,
- och som tackar Anders Sjöberg ännu en gång för god undervisning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar