Vinranka på mäss-skruden.
- Vad handlade predikan om idag?
- Att Jesus gifte sig... ?
- Nej! Han var inte gift. Men han var på bröllop där vinet tog slut. Han löste det på ett gudomligt sätt...
Om du har en stund över: här kommer min predikan i Fredrikskyrkan, 2 söndagen efter Trettondedag Jul.
Från kyrktornet hördes klockorna spela psalm 104:
GLÄD DIG DU KRISTI BRUD...
Decibel! Till Guds Ära!
Veckotidningarna har kidnappat bröllopstemat och haussat upp överdådigheten.
Sekten i Knutby har kdinappad begreppet Kristi Brud, så vi knappt vågar använda ordet.
Nu skall vi återföra detta till sitt bibliska sammanhang där den vanliga lilla människan - du och jag - är den älskade bruden, som Gud väntar på.
Och där Gud själv står för bröllopsfestens överdådighet!
Evangelisten Johannes berättar i sitt 2 kapitel om bröllopet i Kana, Galileen.
Det är sång och dans, fest och glädje!
Låt mig säga med en gång att när Guds ord talar om VIN, så handlar det inte om % eller alkoholhalt!
Nej, det handlar om druvan som symbol för den kärlek som mognar.
Ja, ytterst sett handlar det om hur det tunna vattnet - den trevande relationen - förvandlas till moget vin.
Och den som dricker av det, blir berusad! Av kärlek!
Därför är det en smärre katastrof att vinet tar slut på bröllopsfesten.
Det är som att kärleken skulle ta slut, innan den ens har hunnit börja...
Bröllopsmässan.
Det är ingen konst för honom, som är sann Gud och sann Människa, att förvandla vatten till vin.
Men han verkar inte vilja.
Varför är Jesus så trumpen? Är han sur?
- Låt mig vara! säger han.
Är det familjegräl? Mamman tjatar på sonen... Eller?
- Min stund har inte kommit, fortsätter Jesus.
Här kommer nästa bibliska begrepp: Ordet STUND är detsamma som "Guds tid".
Men är det inte dags att börja den offentliga gärningen nu, Jesus?
Förra söndagen var temat "Jesu dop" där Johannes Döparen inviger Jesus i hans Messias-gärning.
Nu är det väl dags att ta steget ut i offentligheten?
Men Jesus tvekar... en mänsklig tvekan... Det är samma tvekan som vi möter tre år senare i Getsemane trädgård. Också då är vinbägaren inblandad:
- Låt mig slippa dricka denna kalk, ber han, men inte som jag vill, utan ske Din vilja... ber han sin himmelske Fader.
Låt mig slippa...?
Hon säger till tjänarna - utan att vänta på att Jesus skall svara:
- Gör det han säger åt er.
Jag tänker att det skulle faktiskt kunna vara en rubrik över mitt liv, eller över varje kristen människas liv:
- Jag vill leva efter det som Jesus säger.
Kan du se de 6 jättestora stenkrukorna framför dig? De rymmer ca 100 liter vatten vardera.
Tjänarna fyllde dem till brädden med vatten. Det måste ha tagit tid....
Nu stannar vi till igen - här är fullt av kodade hälsningar!
VATTNET är en symbol för det gamla förbundet.
Israels folk gick genom Röda Havets vatten. Mose slog med staven på klippan så att vatten rann fram i öknen.
Vattnet, det klara, är Lagens klara bud, om ordning och reda i samlivet mellan människor och Gud.
Stenkrukor, stentavlor och Tio Guds Bud.
Nu förvandlas det gamla förbundet. Det tunna vattnet blir till det kraftfulla vinet.
Lagen förvandlas till den barmhärtiga kärleken.
- Döm inte, så skall ni inte bli dömda!
- Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett nytt, av kött och blod och inkännande kärlek!
(Jag tänker skriva lite till. Orkar du? Hämta en kopp kaffe annars! Eller läs resten imorgon.)
Stenhjärtat smälter.
Gud längtar efter vårt gensvar - Herren är "olyckligt kär" så länge vi vänder oss bort...
Han låter Jesus visa med hela sin livsgärning hur enheten mellan Gud och människa skall återföras till sin helhet igen.
Den hemlighet Gud har lagt ned i ÄKTENSKAPET är stor.
Där förenas två olikheter och blir en ny enhet.
- Underordna er varandra. Älska varandra, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne!
Och vi kämpar på i vår vardag. Det är tufft att leva i vår tid. Våra relationer utsätts för hårda prövningar, och att leva själv/ eller ensam, har sina prövningar.
Oavsett civilstånd, längtar Gud efter att vi skall smälta samman med honom.
Hur då?
Sakrament - helig handling.
- Drick av den alla! säger Jesus vid nattvardens instiftande. Denna kalk är det Nya Förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse.
Här sker föreningen!
Här blandas Gudsvinet med vår kropp!
Och allt detta är en försmak av den himmelska härligheten, som kommer.
Oavsett vad Maya-kalendern säger om universums slut eller ett högre medvetande... så kallas den väntande himmelska festen för LAMMETS BRÖLLOP.
Det är den stora slutliga festen då Jesus själv är brudgummen och du och jag i församlingen är hans BRUD, i jublande uppriktig glädje.
När kommer han? Brudgummen. Jesus alltså.
Så får du och jag smaka hans sanning, som doftar kärlek, som är nåd och frihet.
PSALMER som vi sjöng: 29, 436, 323, 728 och 410.
Var välsignad du som läst allt detta.
Nästa gång du kommer till nattvarden så se dig själv som den Älskade Bruden som Brudgummen längtar efter!
Helene Sturefelt, predikant.
Mogen kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar