VINGÅRDEN och FÖRSONAREN

 

Kristus i vingården.

Detta är den predikan jag höll idag om vingården och hörnstenen. Jag har delat upp den i två delar här på bloggen. 

Första delen här handlar om vingårdsägaren och hans arrendatorer. 

Den andra delen handlar om hörnstenen i Guds andliga bygge. Den kan du läsa om i inlägget före. 

PREDIKAN över Markus 4:1-12, årg 2 – 5:e sön i FASTAN
LISTERKYRKAN, söndag den 6 april 2025 
 
Låt oss samla våra tankar i bön; 

Herre öppna Ditt ord för oss, så att vår vingård får blomstra, där Du är hörnstenen. Amen.

Hörnstenen i Haslev kirke, Danmark.

Predikan denna afton, då GAIS möter MJÄLLBY på Strandvallen, har två ledord: hörnstenen och vingården.
Detta leder fram till vem försonaren är.
 
Men låt oss först ta vår utgångspunkt i våra egna liv.
 
- Vad håller ihop vårt husbygge? Har du någon hörnsten som fogar ihop ditt liv, i din familj och i ditt hjärta?
- Är du trygg i din vingård? Ger dina tankar, känslor och gärningar söta druvor, eller blir det bara surkart, eller inte ens några knoppar i brist på värmande solljus och livgivande vatten?

     /läs gärna texten först: Markus kapitel 4:1-12/

Vem bryr sig om Guds vingård?

När Jesus berättade denna liknelse så förstod alla som lyssnade precis vad han menade. Jesus anspelade på profeten Jesaja kap 5 – Sången om vingården:
 
JAG VILL SJUNGA OM MIN VÄN, OM HANS VINGÅRD.
TY HERREN SEBAOTS VINGÅRD DET ÄR ISRAELS HUS
OCH JUDAS FOLK ÄR HANS ÄLSKLINGSPLANTERING.
 
MEN DÄR HAN VÄNTADE LYDNAD DÄR FANN HAN LAGBROTT, DÄR HERREN VÄNTADE RÄTTFÄRDIGHET,
FANN HAN BARA SKRIANDE ORÄTTFÄRDIGHET…
..skriver Jesaja, kap 5:1-7.
 
De som lyssnade till Jesus blev mycket tysta. Och vad skall vi tänka, vi som lever här och nu?

Vindruvsodling i Vadstena vid Vättern.

Innan vi går vidare, måste jag ställa en fråga:

- Vilken uppfattning har vi om Bibeln?

1) Är det en drömbok med vackra dikter, en romantiserande bok som förskönar verkligheten?

2) Eller är det en beskrivning som inte väjer för våld och svek, men som visar vägen ut ur det?
Om vi tänker på Bibeln som något vackert, då blir denna Jesu liknelse alldeles fruktansvärd att läsa! Det känns fult och vulgärt. Ingenting vi behöver...

Ja, om vi tänker på Bibeln som något som vill försköna verkligheten, då kan man bli arg när man hör hur Jesus berättar om vingården. Kanske slutar man läsa Bibeln.

Parsmos satirpenna, om Bibeln...

 
Men. MEN!

OM vi har uppfattat att Bibeln rymmer människans samtliga känsloregister av hot, svek, girighet och lurendrejeri med dödlig utgång, då vet vi att det är just i denna vår verklighet som Gud har gripit in.
Bibeln är ingen skönmålning! 

Det är ingen drömbok som stryker medhårs. Det är världslitteratur av högsta klass, förankrad i det historiska skeendet, där Gud verkar.

Så, vilka alternativ skulle vingårdsägaren kunna tänkas ha med arrendatorerna? Skulle han kunna säga:

1)  "Det var dumt gjort av er pojkar, gör inte om det! Vi har ett vårdprogram här med beteendeterapi som ni ska få gå. Gratis mat och logi ingår."
2) Eller säger han "Ge mig min del av vinskörden och försvinn sedan här ifrån! Helst utanför landet! Ut med er!"
3) Eller: Sätter han gränser, eller gör han det inte?
Nej, det är ännu värre. Jesus fortsätter berätta liknelsen färdigt, och ger reaktionen på den:
 
"Han kommer dit och tar död på arrendatorerna. Ägaren ger vingården åt andra.

Översteprästerna, de skriftlärda och de äldste hade gärna velat gripa Jesus i den stunden, skriver Markus, som själv var ett ögonvittne till detta, men de var rädda för folket.
De förstod att hans liknelse var riktad mot dem.

Därför lät de honom vara och gick sin väg."
 

Dåliga frukter. Dåliga arrendatorer. Ruttna är ni allihop!

Symbolspråket är tydligt. Det är Gud som är vingårdsägaren.
Israel är själva vingården, som Gud planterar, av kärlek.

Vi vet av dagens krigsföringar att det är en speciell skymf att förstöra ett folks vingårdar. Vinet är symbol för Guds närhet och glädje. Det får inte skändas!

Här kan vi ana dagens tidningsrubriker, men det går jag inte in på. Det får andra kommentera.

Arrendatorerna är de skriftlärda, fariséerna och översteprästerna, men de förstår inte att vårda den ömtåliga plantagen. De far fram med hårdhet och okänslighet, och känner inte ägarens hjärta för liv och växtlighet.

Tjänarna, som skall hämta skörden är alla de olika profeter som Gud sänt genom tiderna, men som dessa laglärda sett till att döda.
Hela Gamla Testamentet är en enda lång berättelse hur Gud vill forma sin vingård, men ondskan härjar inne i den.

Våldsblodet flyter mer än det röda vinet gör...
 

Vin till glädje, inte i våld.

 
Så är det. Det är sant. Än idag.

Men sonen då? Vem är det?

Till och med för de skriftlärde, som inte ville erkänna Jesus som Messias, klarnade det att Jesus naturligtvis talade om sig själv.
Och den pondus och den auktoritet han hade, saknade de...
Deras makt var hotad av en enda man, som använde en helt annan sorts makt än lagens makt.

Jesus gick omkring och tog hand om de fattiga och hungriga. Han visade barmhärtighet.
Han upprättade, läkte och förlät synder. Ja, han vårdade verkligen Guds vingård!

Älskade Jesus vårdar sig om vingården!

Det där sista var rent hädiskt. Endast Gud kan förlåta synder.
Folket erkände Jesus och den auktoritet han hade från Gud. Nikodemus ur Stora Rådet gjorde det också. En efter en... började förstå... och följa honom.

 
Jesus talar profetiskt om sig själv.
Han vet att han skall möta döden, "utanför vingården" = utanför stadsmuren, på Golgata.

Lagmännen vet bara att de vill få honom dödad, men Jesus vet att han snart skall gå upp till Jerusalem för att ge sitt liv - inte dödas, utan frivilligt ge sitt liv.

Jesus avslöjar dem, men han kommer att gå före dem i både tanke och handling!

Det är så grymt. St Nic, Sölvesborg.

Usch, vilken ruskig historia... Det är bättre att läsa lite om Walt Disneys sagofigurer...
Vänta. Om vår tro inte kan hantera våldet, och vår Gud inte kan hantera varken synd, skuld eller död, då är det en mycket liten tro vi har!
Näst intill oanvändbar... Vad ska vi ha den till?
Som kronan på verket i en religiös sagovärld? Nej, nej!

Ärligt talat, även Disneys filmer innehåller kampen mellan ont och gott. Och inom parentes; men dagens förnumstiga och tillrättalagda barnböcker gör inte det.

Kalle Ankas vrede.

Men hur kan Gud vara så grym att han offrar sin egen son?

Det undrar muslimerna också, som menar att Gud tog upp Jesus direkt till himmelen, så att han slapp lida... Men då är vi kvar i problemet...

I all stor litteratur finns offret med. Någon ger sitt liv för att andra skall leva. Så är det i de gamla sagorna för barn, då man inte var rädd för att låta barnen tränas i att möta svårigheter.

Och ytterst:
Hur skall vi få bukt med döden, döden som är en konsekvens av synden?
Den måste besegras inifrån, förstås. Av någon som är helt ren, helt skuldfri och utan synd.
Ett rent offerlamm.
Jesus är det offret. Han går in i det, av fri vilja.
Men inte för att stanna i ångesten, utan för att bryta dess makt!

Långfredagen var vägen. Påskdagen var målet.
Genom död till liv.
Det är varje kristen människas stora credo och livsmodell!
 
SJUNG – Av levande stenar som först slipats till, 

               Gud nu förenar och bygga vill, 

               sitt heliga tempel med återsken,
               av klippan Kristus, där Gud tagit varje sten.

Av levande stenar. Sång från 70-talet.

 
Nu skall predikan avslutas.
 
Tillbaka till den första frågan:
 
- Vad håller ihop ditt husbygge? Har du någon hörnsten som fogar ihop ditt liv, i din familj och i ditt hjärta?
 
- Är du trygg i din vingård? Ger dina tankar, känslor och gärningar söta druvor, eller blir det bara surkart, eller inte ens några knoppar i brist på värmande solljus och livgivande vatten?
 
Jesus är hela tillvarons stora Försonare.
Men om vi själva tagit på oss offerrollen, då får Jesus inte plats. Eller om vi tror att vi är bäst, ock klarar oss själva..
 
Det är Jesus som är offret, den rollen är upptagen…
 
Så, om du känner att du bara är en ynka liten sten som inte duger till någonting, så kan du se att det bara är den lilla stenen som passar in i hålrummen mellan de stora… och just där gör du stor nytta! Annars skaver de stora stenarna mot varandra…
Vila i att du har din plats. Och Kristus är den hörnsten och klippa som får bära upp både dig och din familj, kyrka och församling!

Läs mer här om hörnstenen:

https://helenesturefelt.blogspot.com/2025/04/hornstenen-och-din-plats-i-bygget.html

Din plats i det andliga husbygget.

Där inne är du trygg. Nu kan din vingård blomstra.

Och bönen är också att Guds egendomsfolk skall få vara ett folk efter Guds sinne, varifrån välsignelsen skall flöda.
 
TACK käre himmelske Fader,
att Du inte räds våldet, men sätter gränser för det.

Tack att Du definierar ondskan när vi inte ser den, och bryter dess makt.
Tack Herre vår Skapare att du skapade tillvaron med starka pelare som fästen, ja Du lade hörnstenen i tillvaron medan morgonstjärnorna jublade. (Job 38:6)

Jesus, vi tar emot dig som Försonaren i vårt liv.
Hjälp oss att leva i din rättfärdighet, med Dig som hörnsten.
Herre, kan Du plantera och bevara din vingård på nytt?
Både i Israel och här i Sverige? Amen.
 
 
PSALM 721  - Trädet och grenen och frukten hör samman.
                            

Försonaren släpper in solljus så vi kan mogna.

 
 Varma hälsningar, Helene F Sturefelt,

- teolog och predikant.

Hur det gick i fotbollsmatchen?

GAIS gjorde 1-0 i 90:e minuten. Men det var sex minuters tilläggstid och då kvitterade Mjällby till 1-1, i 96:e minuten! 

Ge aldrig, aldrig upp!!

Varken i församlingsbyggandet eller relationsplantagen.

Du går inte ensam.

HÖRNSTENEN och DIN PLATS I BYGGET

Hörnsten i Haslev kirke, Danmark.

Alla som byggt ett hus vet var hörnstenen är. Det är den sten som håller ihop väggarna längst ned.

Eller minns du hur de gamla brovalven ser ut? Där sitter den kilformade "hörnstenen" längst upp och håller ihop hela valvet!

Man kan fråga sig själv om man har någon hörnsten i sitt eget livsbygge. Vad är det som håller ihop mina tankar, mina känslor och min familj?

Den gamla stenbron i Nättraby.

Hörnstenens funktion är ett viktig begrepp i Bibeln.

Men då handlar det om att hörnstenen är förkastad...

Redan bland sångerna i Psaltaren besjungs detta:

DEN STEN SOM BYGGNINGSMÄNNEN FÖRKASTADE HAR BLIVIT EN HÖRNSTEN.

AV HERREN HAR DEN BLIVIT DETTA, UNDERBART ÄR DET I VÅRA ÖGON.

Psaltaren 118:2

Men vad syftar detta på? Jag förstår inte.

Då får vi slå upp profeten Jesajas bok. Vi hamnar mitt i lögn och smädelse där folket i Jerusalem har slutit ett förbund med döden och dödsriket. De är inte rädda för att bli slagna av gisslet för de har gjort lögnen till sin tillflykt och falskheten till beskydd.

Det är i det sammanhanget som Herren talar genom profeten och säger:

DÄRFÖR SÄGER HERREN, HERREN:

- SE, JAG HAR LAGT I SION EN DYRBAR HÖRNSTEN, FAST GRUNDAD.

DEN SOM TROR PÅ DEN BEHÖVER INTE FLY.

Jesaja kap 28:14-16.

Jag uppfattar detta som att det är Sanningen som är hörnstenen. Rätten och rättfärdigheten är den fasta punkten som inte kan tillintetgöras.

Vad är sanning? Vem är Sanningen?

Messias, Jesus Kristus, är den som personifierar sanningen och rätten:

- Jag är vägen, sanningen och livet, säger Jesus om sig själv. Jag har kommit för att vittna om sanningen.

Men de laglärda ville inte veta av honom.

Nu hamnar vi snart rakt in i dagens predikotexter, som jag gärna vill kommentera.

Om du vill, slå upp i din psalmbok Femte söndagen i Fastan, årgång 2.

I episteltexten från Apostlagärningarna kap 4 kan vi läsa om hur Petrus och Johannes botar en sjuk man i Jesu namn. De argumenterar och försvarar sitt handlande på följande sätt:

TACK VARE HONOM SOM NI KORSFÄSTE OCH SOM GUD HAR UPPVÄCKT FRÅN DE DÖDA, STÅR DEN HÄR MANNEN FRISK FRAMFÖR ER.

JESUS ÄR STENEN  SOM FÖRAKTADES AV HUSBYGGARE MEN BLEV TILL EN HÖRNSTEN.

HOS INGEN ANNAN FINNS FRÄLSNINGEN.

Apg 4:10.

I evangeliet enligt Markus berättas liknelsen om vingården - vilket jag tar upp i nästa inlägg - där Markus citerar Jesus som citerar Psaltaren 118:22! Så knyts alltihop ihop. Det hänger samman.

Kristus i vingården.

Den predikan jag höll i Listers EFS idag, innehöll några tankar om vilken plats man själv har i det andliga husbygget. Vi sjöng en bibelkör från 70-talet, tonsättningen av Petrus ord. Kommer du ihåg?

AV LEVANDE STENAR SOM FÖRST SLIPATS TILL

GUD NU FÖRENAR OCH BYGGA VILL

SITT HELIGA TEMPEL MED ÅTERSKEN

AV KLIPPAN KRISTUS DÄR GUD TAGIT VARJE STEN.

(svensk text: Sören Stadell).

Tåstarps kyrka.

De ursprungliga orden har Petrus själv skrivit ned i ett av sina brev. 

Det är en underbar tanke att få se på sig själv som en Levande Sten i Guds Andliga Husbygge!

NÄR NI KOMMER TILL HONOM, JESUS, DEN LEVANDE STENEN, RATAD AV MÄNNISKOR MEN UTVALD AV GUD OCH ÄRAD AV HONOM, DÅ BLIR OCKSÅ NI TILL LEVANDE STENAR I ETT ANDLIGT HUSBYGGE.

1 Petr 2:4.

Frågan jag ställde i början; vad som kan vara hörnstenen i ditt livsbygge, får var och själv svara på.

Men jag tror att det hör ihop med att när Jesus blir vår försonare, då tar han offerrollen på sig. Det är en tung roll, en bärande roll.

Men när vi gör oss till ett offer i vårt eget liv, då fungerar ingenting... Druvorna i vingården blir till sura kart och solens värme når inte fram.

Titta på den här stora hörnstenen i Haslev kirke i Danmark: den är enorm!

Det är Kristus.

En av de fyra hörnstenarna i Haslev kirke.

De andra små stenarna är dock inte att förakta.

Eller gör vi det?

Tänk om du känner dig som en ynka liten sten som inte duger till någonting... Se upp, nu tar offerrollen dig igen!

Nej, min vän, så här är det: det är bara de små stenarna som passar in i hålrummet mellan de stora! Och just där gör du stor nytta! Annars skaver de stora stenarna emot varandra...

Förakta inte dig själv.

 * Några småstenar har sin plats längst ned, nere vid marken. Det är du som ser alla fötter, som känner alla vibrationer...

* Några småstenar är fogade till kyrkporten. Det är du som ser alla komma, som vet vem som längtar men som inte vågar eller vill gå till kyrkan, det är du som har bra koll på alla relationer.

* Ytterligare några småstenar är längre upp, vid kyrkfönstren, närmare kyrktornet. Det är du som har god överblick och långa perspektiv, det är du som har förmåga att dra konsekvenser av ett beteende och se var det landar tio år framåt...

Kyrkporten i Haslev. Vilken sten är du?

Vila i att du har din plats i det andliga husbygget.

Eller, är du trött på din position? Vill du byta plats? Behöver du få uttrycka dig på ett annat sätt? Så att du inte blir en stelnad sten... och bitter...?

Be Gud om en ny position. Och se till att berätta det för andra, så att de inte har samma gamla vanliga förväntningar på dig!

Vila i att du har din plats. Kristus är hörnstenen som med sin Sanning och Rättfärdighet bär upp både dig och din familj, församling och kyrka.

Haslev kirke, Danmark.

Låt oss be:

Käre himmelske Fader,

Tack för att vi får vara levande stenar, inte stelnade och döda stenar, i ditt församlingsbygge.

Men hjälp oss när det känns som om själva hjärtat är av sten.. Byt ut det, till ett hjärta av kött och blod, som är varmt och inkännande.

Förlåt oss när vi är oss själva nog och inte räknar med Dig...

Tack, Du vår herre och Skapare, att Du skapade tillvaron med starka pelare som fästen. Ja, Du lade hörnstenen i tillvaron medan morgonstjärnorna jublade! (Job 38:6).

Jesus, vi tar emot Dig som Försonaren i vårt liv. 

Amen.

Scilla vid det andliga husbygget.

Stenbyggarhälsningar från Helene F Sturefelt,

- teolog och predikant, med mobilens kamera längs marken.

ANDLIGA SÅNGER nr 117 - DOPET

Dopfunten i Sillhövda kyrka.

Ljusen är tända i kyrkan. Det förbereds för dopgudstjänst. Välkommen till ANDLIGA SÅNGER, närradion i Sölvesborg, 92,0 MHz, i avsnitt nr 117 som handlar om dopet.

Apostlagärningarna är min grund, särskilt kap 2:39 och 16:15 - läs gärna om hur de lät döpa sig och hela sitt hushåll!

Klicka på noten så startar programmet.

                            MUSIKLISTA

CICCIE PERNVEDEN MALM - signatur - Det sjunger i själen och hjärtat.

MASTHUGGSKYRKANS BARNKÖR: 

- En alldeles vanlig söndag och Trosbekännsels, om förlåtelse

BLOMMANZ - Thomas och Caroline Broström - "Blame it on the Bossa nova = Jesus kallar dig till sig. Jag har beslutat att följa Jesus.

ALF LAX:

- Jag tror att Jesus levde sitt liv.

- Innan ditt rike blev kartlagt.

LINKÖPINGS STIFTS DOPPROJEKT, CD'N "Älskade unge":

- Vem är det som kommer på vägen?

- Med vår glädje över livets under, PSALM 383

- När jag var liten bara så här

- Jag går inte ensam här

- Ett liv ur dina händer, PSALM 384

G-KLAVEN: PSALM 766 "Jag tror på en Gud som är helig och varm".

BARNPSALMER: 

- Tryggare kan ingen vara, PSALM 248

- Se, jag vill bära ditt budskap, Herre, PSALM 89

Ukulele i radiostudion.

I andakten spelar jag ukulele och sjunger en ny text till "Tryggare", till en vuxen dopkandidat:

"Gladare kan ingen vara"! - mycket fina ord.

Och den här CD-skivan du ser, innehåller inte en enda dopsång... Det är en sekulär variant med endast bebissånger... Så kan vi inte ha det i kyrkan!

Dopet är ett heligt sakrament som den kristna kyrkan äger. Ingen kan gå in och ändra det som sker i dopgudstjänsten.

Dopsånger? Nej, profana bebissånger!

Det är viktigt att vi har kunskap om våra egna kristna traditioner, så att de inte töms mer på sitt innehåll. Eller hur!

Läs mer här om dop och konfirmation:
Sturellas Fotoblogg: DOP och KONFIRMATION

Välsignat vatten och Guds ord = helig handling.

Varma hälsningar, 

Helene F Sturefelt och Jörgen Hjärtenflo.

Ljudteknikern i Sölvesborgs närradio, 92,0 MHz.

VÄSTRA TORSÖS STRANDÄNGAR

Västra Torsös strandängar.

Innan jorden alldeles nöts ut som en klädnad och försvinner upp i rök, så körde jag en sväng ut på Listerlandet för att njuta av aprilvädret.

Bilen var nybesiktigad och godkänd, därför unnade jag mig att köra sakta ut på okända småvägar.

Ibland fick jag backa då möte inte var möjligt - sopbilen är inte dimensionerad för små grusvägar - och ibland svängde jag utan att säkert veta var jag skulle hamna.

Och så öppnar sig en liten pärla...

Vilsamma Västra Torsö.

Västra Torsö ligger på södra nästippen av Listerlandet - den delen som klarade sig undan Mark O'Polos oljeutsläpp förra året... Hörvik, som ligger på östra kanten mot Karlshamn, drabbades värst.

Giriga olycksfartyg hjälper till att slita ut denna jord.

HIMLARNA ÄR DINA HÄNDERS VERK, O HERRE.

DE SKALL FÖRGÅS, MEN DU FÖRBLIR.

DE SKALL ALLA NÖTAS UT SOM EN MANTEL OCH RULLAS IHOP SOM EN KLÄDNAD.

Hebreerbrevet 1:10

Fiska försiktigt.

Jag parkerade bilen under några tallars skugga och gick sakta ned mot havet.

Det var vindstilla och alldeles tyst. Stora, fina hus ruvade på minnen från förra sommaren då sommargästerna fyllde stugorna med liv och lust.

Hur kan man bo så stort och flott bara några veckor under året?!

Små sandvikar med vassruggar skapade hemliga rum, med stenkåsar ute i det grunda vattnet.

Fåglarna var de enda levande varelser som lät höra sig.

Bakom sista sommarvillan skymtade Sillesnäs gamla radiomaster.

Böljande landskap med stora stengärdsgårdar fick mig för ett ögonblick tro att jag var i Yorkshire, i England.

En grund havsvik var fredad mark för sjöfåglar och andra vattenlevande djur. Långt bort i horisonten glittrade solen i vattnet, med Åhuskusten på avlägsen distans.

Långt bortom ligger Åhuskusten.

Platsen var besjälad och plötsligt stannade tiden. Den blev fullkomligt levande och grep tag i mig på ett sätt som gjorde att jag inte kunde gå där ifrån. 

Tankarna letade sig genom tidslagren, ner i gyttjan bland yngel och småräkor.

Jag tyckte mig se en fisk i ögonen, och vi började prata med varandra.

- Hur trivs du där nere i vattnet? frågade jag.

- Jag trivs som fisken i vattnet! svarade fisken i vattnet.

- Har du aldrig längtat upp hit på land?

- Varför skulle jag det? Jag är ju skapad för att simma här och andas med gälar.

- Men vi tror att du en gång för länge sedan längtade upp på land och fick små fiskfötter...

- Det var det dummaste jag har hört! bubblade fisken. Jag vet ingenting om er och har ingen längtan efter att vara någon annanstans än just här.

- Men, har du inte hört talas om evolutionen? försökte jag.

- Evvele... vad? Hörredu, fräste fisken, vet du vad som händer ifall jag hamnar i luften på stranden? Jag dööör! 

- Men...

- Inga men. Inte en enda firre har utvecklat början till lungor bara för att de hamnat på landbacken. Ingen har ju kunnat återvända och säga till sina fiskvänner: "vi måste utveckla andra andningsorgan!" Nej, det går inte till så, din landkrabba.

Hör vad jag säger! sa fisken.

Jag tänkte på den senaste DNA-forskningen som vunnit fina priser. Där vet man att dessa minsta beståndsdelar bara kan upprepa det som de är programmerade för. Ingen ny information kommer in. Allt kan bara upprepas så som det var från början.

Det intressanta är att alltfler forskare undrar varifrån den här informationen som styr varje varelses tillblivande egentligen kommer ifrån... Det blir allt svårare att vara ateist i forskarvärlden. 

Jag vände tillbaka från strandängarna på Västra Torsö, men gick tillbaka igen.

Jag drogs som av en osynlig kraft tillbaka till färisten där jag stått en lång stund.

Gräsänderna simmade makligt. Ett par hägrar hägrade längre bort och jag var ETT med skapelsen.

Jag blev stående här.

Fisken glimmade till igen i vassen.

- Hur har du det med tummarna på fötterna? bubblade den.

- Vad menar du?

- Någon har lurat er att tro att den ena djursorten kommer ur den andra. Var är då dina ap-tummar på fötterna?

- Jag har inga...

- Just det. Människan har aldrig haft några tummar på fötterna eftersom ni är människor. Inte apor.

Och jag är en fisk med fenor och fjäll. Tacka din Skapare för det!

Radiomasterna.

Fisken i den grunda viken hade talat. Predikan på strandängarna var solklar, lika klar som den Jesus höll på Saligprisningarnas berg.

Var det det jag kände? En slags salighet?

Ja, det var det nog, för när jag försökte gå därifrån en andra gång, så gick inte det heller.

VEM ÄR DU SOM STÄMPLAR VISHET SOM MÖRKER

I DET DU TALAR SÅ UTAN INSIKT?

VAR VAR DU NÄR JAG LADE JORDENS GRUND?

SÄG DET, OM DU HAR SÅ STORT FÖRSTÅND!

Jobs bok kap 38:2-4

Herren tillrättavisar Job. Eller är det fisken som tillrättavisar de darwinistiska människorna?

Ingen fisk har gått upp på land.

VEM SATTE DÖRRAR FÖR HAVET NÄR DET FÖDDES OCH KOM UT UR MODERLIVET?

VAR FICK HENNES PELARE SINA FÄSTEN OCH VEM VAR DET SOM LADE HENNES HÖRNSTEN, MEDAN MORGONSTJÄRNORNA TILLSAMMANS JUBLADE?!

Job 38:6-8.

Med skönaste poesi ångade Bibels ord ut över Västra Torsö strandängar.

Det var svårt att återvända till civilisationen.

Hur civiliserad är du?

Strandade hälsningar,

Helene Sture Listerfelt.

GAMMALT OCH NYTT - Jesper Svartvik

Vaddå gammal?

Vem vill bli gammal? Vem vill betraktas som ett passerat datum? Varför tror vi alltid att det som är nytt är bättre? 

Det här inlägget skulle kunna handla om ålder och antirynk-krämer, men det gör det inte.

Jag vill skriva om den tiden vi lever i, och omöjligheten att i nuet kunna analysera att det vi gör just nu ersätter gårdagen.

De som levde på 1920-talet kunde inte beskriva det omfattande krig som varade mellan 1914-1917 som "första världskriget". De levde i efterdyningarna och hade ingen aning om att det ca trettio år senare skulle upprepas.

De som levde på 1940-talet kunde nätt och jämt beskriva sin samtid som att Hitlers galenskaper var ett "andra världskrig". 

Det måste gå en viss tid innan man kan jämföra och veta, eller hur?

Först efteråt förstår man sin tid.

Och med denna inledning är jag framme vid kvällens ämne: 

- att vi missförstått det här med "gamla" och "nya" testamentet...

Det är till att ta i en fredagskväll!

Istället handlar det om det jordiska och det himmelska. Det som jämförs i Bibeln är det som förgår och det som består.

Jesper Svartvik, teolog och präst, föreläste för oss i Blekinge om den judiskt-kristna dialogen för två veckor sedan. 

Allt fler kristna inser att den gamla vinklade uppfattningen att kyrkan skulle vara en ersättning för det judiska Gudsfolket är fel.

Det är inte så att "Gud skulle föredra en nyare religion framför en äldre" skriver Jesper Svartvik i sin bok "Vägen som är mödan värd" (sid 207). 

Det är inte så att Gud förändras och önskar att den äldre judendomen skulle försvinna och ersättas av kristendomen... nej, nej!

Mitt emellan gammalt och nytt.

Det som ligger till grund för denna felaktiga uppfattning är missförståelse av Hebréerbrevet:

GENOM ATT TALA OM ETT NYTT FÖRBUND HAR GUD GJORT DET FÖRRA FÖRÅLDRAT.

OCH DET SOM ÄR GAMMALT OCH FÖRÅLDRAT SKALL SNART FÖRSVINNA.

 Hebr 8:13.

Hebreérbrevet är en enda lång predikan, en av de äldsta i den första kyrkan, skriver ca 70 e Kr.

Men det är en anakronism (tidskrock) att tro att man vid den tiden kunde uppfatta sig som något annat än en fortsättning av det judiska - precis som vår egen tid gällande världskrigen.

"Vid tiden för Hebreérbrevets tillkomst hade 'det gamla förbundet' inte hunnit bli en teknisk term för att beskriva judendomen" (sid 205).

Jesper Svartvik menar att utgångspunkten är en annan.

Jordisk kontra himmelsk.

Ordet gammal förekommer bara tre gånger i Nya (!) Testamentet.
På grekiska heter det palaioun = att bli gammal.

1) Jesus uppmanar sina lärjungar att sälja det de har och ge till de fattiga, så att de förser sig med en penningpung som aldrig blir gammal (me palaioumena) och inte slits ut.

TY DÄR ER SKATT ÄR, DÄR KOMMER OCKSÅ ERT HJÄRTA ATT VARA.

Luk 12:33

Jämförelsen är mellan det jordiska och det himmelska! 

Jordiska ägodelar kommer att förgås medan den himmelska skatten (kärleken till Gud) kommer att bestå.

Samla er inte skatter på jorden där de förstörs...

Jesper Svartvik lyfter fram det andra tillfället då ordet "gammal" nämns:

2) Hebreérbrevet 1:10-12 citerar Psaltaren 102 där Gud prisas för att den sköna skapelsen ändå är ofrånkomligt skör och en dag kommer att slitas ut, åldras och försvinna:

DU, HERRE, LADE I TIDENS BÖRJAN JORDENS GRUND, 

OCH HIMLARNA ÄR DINA HÄNDERS VERK.

DE SKALL FÖRGÅS, MEN DU FÖRBLIR.

DE SKALL ALLA NÖTAS UT SOM EN MANTEL,

DU SKALL RULLA IHOP DEM SOM EN KLÄDNAD.

MEN DU ÄR DENSAMME, OCH DINA ÅR HAR INGET SLUT.

Hebr 1:10 citat från Psaltaren 102.

Verbet "gammal" = åldras och slitas ut visar igen att det är det jordiska som kommer att försvinna och det himmelska som kommer att bestå - Gud själv.

Almarna nöts ut.

3) Det tredje exemplet är det som kristna teologer i långa tider tolkat till sin fördel, men med fel utgångspunkt enligt Jesper Svartvik:

GENOM ATT TALA OM ETT NYTT FÖRBUND HAR HAN GJORT DET FÖRRA FÖRÅLDRAT.

OCH DET SOM BLIR GAMMALT OCH FÖRÅLDRAT SKALL SNART FÖRSVINNA.

Hebr 8:13.

Detta är ett intensivt längtande efter framtiden, menar Jesper Svartvik.

I alla tider har människan stått vid "det förlovade landet" och blickat in, precis som ökenfolket gjorde i 5 Mosebok 12:9. 

Detta kallas för en "eskatologisk längtan" - ännu ej uppfylld, vilande i framtiden.

Alltså, Hebréerbrevets författare och mottagare är nära målet för sin vandring men de är ännu inte framme (sid 206). Pilgrimsmotivet är ständigt levande.

Det som kommer att försvinna är det jordiska förbundet, det är föråldrat, och det nya förbundet kommer att blomma ut i himmelen. Till dess är vi gäster och främlingar här på jorden, såsom vi också sjunger i Psalm 322:

JAG ÄR EN GÄST OCH FRÄMLING SOM MINA FÄDER HÄR

MITT HEM ÄR EJ PÅ JORDEN, NEJ OVAN SKYN DET ÄR...

Sv Ps 322.

Lina Sandell förstod bibeltexten bättre än många andra...

Gäst och främling...

Gammalt och nytt skall inte förstås vågrätt, som en tidslinje, utan snarare lodrätt; jämförelsen mellan det jordiska och det himmelska!

Äntligen faller bitarna på plats!

Jag har aldrig tyckt om den där "ersättningsteologin" att kyrkan skulle ta bort existensen av det judiska folkets legitimitet och funktion.

Eller som Jesper Svartvik själv summerar det:

"I Hebreerbrevet handlar det inte om kontrasten mellan det gamla och det nya förbundet som vi förstår det idag, och inte heller om en konstrast mellan kyrkan och judendomen.

Snarare avser det kontrasten mellan Kristi eviga himmelska prästadöme och det jordiska prästadömet, som är temporärt." (sid 207).

Det himmelska är det nya, som består.

Min fråga är då: 

- vad ska vi kalla Gamla Testamentet? Det Jordiska Testamentet? JT?

- och vad ska Nya Testamentet heta? Det himmelska Testamentet? HT?

Jag måste höra av mig till herr Svartvik och fråga...

Fortsättning följer, hängande mellan himmel och jord...

Lodräta hälsningar, Helene F Sturefelt,

- som hoppfullt tänker på att vår jordiska kropp också kommer att slitas ut, för att i himmelen förvandlas till sin härlighetskropp...

- och som funderar på äktenskapsförbundet som också slits ut i sin jordiska form... 

Gammalt och nytt eller jordiskt och himmelskt.