UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 7 november 2015

SKRIVARKLUBBEN KREATIV i Karlshamn


Skrivarklubben i Karlshamn.


Jag tackar Gud för möjligheten att kunna skriva och bearbeta allt som är svårt.
Och hitta tillbaka till glädjen.

Idag inbjöd Blekinge Skrivarklubb sina medlemmar till Karlshamn.
Vi skulle tränas i kreativt skrivande under ledning av Per Bökman. Han skrev mycket vers i sina unga dagar och kallades då Per Vers...

Det går inte att sitta och invänta inspirationen.

Skrivande är ett arbete, ofta hårt och gärna disciplinerat. Tiden är är skrivandets förutsättning.
Men ibland får man bara 8 minuter på sig att finna formuleringarna...

Lämpligt lokalnamn.


Vår handledare lockade fram vår kreativitet genom att påminna oss om våra fem sinnen - syn, hörsel, känsel, lukt och smak - och hur dessa landar i hjärnans fantasi, där alla problemlösningar ryms.

Kreativiteten är en färskvara, sa Per, den ska hållas igång och tränas.

Vuxenskolans lokaler blev denna lördag förmiddag ett gym för bokstavstörstande...

Skrivarcirklar.


Ramar och klar disposition är en nödvändig stomme för skrivandet.
Begränsningen i form och innehåll skärper tanken.

För mig är "skriv vad du vill" en meningslös uppmaning.
Men nu fick vi något att bita i...

Vi tilldelades en uppgift att skriva under rubriken "Mitt liv som...." under en tidspress på endast 8 minuter.

Mitt liv som snöflinga... Mitt liv som kungens penna, mitt liv som solstråle, mitt liv som sked.
Jag fick en hopplös rad:

- Mitt liv som whiskey-glas...

Nej! Det vet jag ingenting om! Fantasi - jag åkallar dig... kom till min räddning!
Och den kom.

Mitt liv som fimp...


MITT LIV SOM WHISKEYGLAS

MED FLOTTIGA HÄNDER TOG HAN MIN GENOMSKINLIGA GLASKROPP, MED BEGÄR.
DET VAR INTE OFTA JAG FICK STÅ I FRED I SKÅPET OCH VILA.
ALLTFÖR SÄLLAN VAR JAG DISKAD.

DEN KLADDIGA HINNAN AV INTORKAD SPRIT VAR NORMALTILLSTÅNDET.
MIN BOTTEN VAR ALLTID BRUN.
NU VAD DET DAGS IGEN.

HADE MITT LIV EN MENING?
JAG TITTADE PÅ DE ANDRA GLASEN I SKÅPET - VAR DET INTE EN STÖRRE MENING ATT VARA ETT MJÖLKGLAS?
ELLER ETT TJUSIGT VINGLAS TILL FESTMIDDAGEN?

DET ALLRA VACKRASTE VAR DET RANDIGA LILLA SAFTGLASET TILL BARNEN...

Botten upp...


MEN NU VÄLJER MAN INTE SITT ÖDE, INTE HELLER SIN YTTRE SKEPNAD.
DÄRFÖR BESTÄMDE JAG MIG DENNA KVÄLL ATT LÅTA MIN TILLVARO SOM WHISKEYGLAS UPPHÖJAS TILL ETT HÖGRE SYFTE.

 - JAG VILL TJÄNA VISHETEN! FILOSOFIN OCH DE SKÖNA KONSTERNA.

OM JAG BARA KUNDE FÅ MIN HUSBONDE ATT BEGRÄNSA SIG, DÅ SKULLE DEN FÖRSTA KLUNKEN BLI EN MENTAL DÖRRÖPPNARE.

EN INTENSIV VÄRME I MIN GLASKROPP FICK DEN FLYTANDE GULDGULA VÄTSKAN ATT TORKA IN, SNABBARE ÄN NÅGONSIN.

LYCKADES MITT SYFTE? SKÅL ?!

Tiden är ute...

Min glaskropp.


Vi utmanades att göra fyra nya meningar med dessa fyra ord:
Öppna. Handen. För. Livet.

Vilka fantastiska poem som rann ur pennorna!
Men åter igen var tiden begränsad för att vi inte skulle sitta och peta.
Intuitivt kom ärliga tankar fram.

Birgitta Persson från Öljehult skrev:

DET ÖPPNA FÖNSTRET SVÄNGDE SAKTA I VINDEN.
EN ÅLDRAD HAND STRÄCKTES EFTER HASPEN.
DEN VILLE STÄNGA FÖR DET SOM FANNS DÄR UTE, FÖR ALLT FRÄMMANDE,
FÖR LIVET SOM BLIVIT SÅ OBEGRIPLIGT.

Hand. Öppna. Livet. För.


Ur min penna kom fyra gånger fyra radstycken, som pratade med varann:

HUR ÖPPNAR MAN DET SOM ÄR LÅST?
HUR ANVÄNDER MAN DEN HAND SOM ÄR BRUTEN?
HUR KAN MAN VARA "FÖR" NÄR ALLA ÄR EMOT?
HUR SKA LIVET LEVAS NÄR DÖDEN HÄRJAR?

VEM STÄNGER DET SOM ÄR ÖPPET?
VEM TRAMPAR PÅ MIN HAND?
VEM FÖR I DENNA BAKLÄNGESVALS?
VEM BERÖVAR LIVET GLÄDJEN?

DU LÅSER MIN ÖPPENHET!
DU TRAMPAR MIN BRUSTNA HAND!
DU FÖR MOTVALLS-KÄRING I OTAKT!
DU HÄRJAR LIVET MED DÖD!

JAG BER OM NYCKEL ATT ÖPPNA MED.
JAG BER OM LÄKEDOM FÖR BRUSTENHETEN.
JAG BER OM NY DANSKAVALJER SOM ÄR "FÖR", INTE EMOT.
JAG BER OM LIVETS SEGER ÖVER ALL DENNA DÖD.

Kreativt målande. En annan kurs.


Andäktigt lyssnade vi till varandras ord. Vi var del i varandras skeenden.
Vi förstod inifrån.

Nästa uppgift blev att skriva utifrån näsan...
Per skickade runt små burkar med olika dofter i - kryddor, kvistar, olja och tjära...

Så här diktade jag:

PÅ KNÄ FRAMFÖR DIG I RABATTEN
SÅ OANSENLIG OCH LITEN
PÅ DIG TUGGAR ENDAST KATTEN
EN KVIST, GRÖN OCH SLITEN.

MED VAD NU? DU LIGGER DÄR I SOPPAN!
RUNT ÄRTOR GULA ETT TOMRUM
BLAND FLÄSKET DU LEVER LOPPAN
DET ÄR TORSDAG - OCH DU HETER TIMJAN!

Timjan?!


Nu fick öronen vara huvudingången till formulerandet.
Vi fick lyssna på musik - en dramatisk ljudfond av ett stormande hav, som sedan övergick i sköna klanger.

OKÄNSLIGT VATTEN

ALLA FICK INTE PLATS.
BÅTEN VAR FÖR LITEN.

VI VAR NÅGRA SOM HOPPADE AV
- LIVETS BÅT.

VÅGEN VAR STARK.
BÄRKRAFTEN ENORM.

HAVET FYLLT AV KROSSAD IS.
DET BLÄNKTE AV GRÖNT OCH VIOLETT.

BÅTEN - SOM FÖRSVANN -  FYLLD AV LIV.
AVHOPPARNA, VI, OMGIVNA AV OKÄNSLIGT VATTEN.


ALLA FICK INTE PLATS.
BÅTEN VAR FÖR LITEN.

MEN HAVET BAR ALLA, TILL EN OKÄND FRAMTID.
- PÅ DJUPET, I DJUPET.

GODHETEN KAN INTE DRUNKNA.
MEN BOTTNAR NU I SJÄLEN.

Vuxenskolans lokaler.


Tack alla skrivarvänner för en fin dag.
Nu ska jag fortsätta samla ord och uttryck i min "kompost-bok". Där får de ligga och gro tills det är dags igen.

Jag hälsar er med Johannes-prologens storståtliga inledning, som avslutning:

I BEGYNNELSEN VAR ORDET
OCH ORDET VAR HOS GUD
OCH ORDET VAR GUD.

Helene Sture Pennfelt,
- ordletare, punktsättare.


Gott sällskap.

1 kommentar:

  1. Mycket fin sammanfattning av dagen, Helene. /Helge Skogh.

    SvaraRadera