HALVSANNING eller FROM LÖGN

Johannes Döparen sa Hela sanningen.

St Petri kyrka, Malmö.

Hela eller halva sanningen?
"Hellre en halv sanning än en from lögn" - - -
(Magnus Malm).

Det är mycket spännande att arbeta med katekumenatet - vuxenväg i tro.
Ikväll var vi samlade kring temat "Lögnens fader", som är namnet på djävulen. Men:
- Vad är sanning? Vad är lögn?

Jag vill dela med mig av några tankar från min inledning.

Spänningen mellan sanning och lögn går som en röd tråd genom hela Bibeln.
Gud är till sitt väsen - sanning. All sanning har sin källa i Honom.
Därför är Gud fiende till lögnen.

Om vad då?

Turister söker - sanna objekt...

Här kommer ett svårsmält kyrkiskt begrepp:
Sanning om vår synd gentemot Guds rena helighet.

Alltså, den dagen vi slutar ljuga om oss själva, för oss själva, om våra livsval och om våra misstag, då kommer den sanning - som leds av kärleken - att Befria oss.

JESUS SA:
- NI SKALL LÄRA KÄNNA SANNINGEN, OCH SANNINGEN SKALL GÖRA ER FRIA. (Joh 8:32).

Jag vill formulera det så här:
Sanning utan kärlek = hårdhet.
Kärlek utan sanning = kraftlöshet.

Petrus korsfäst upp och ned -

För en lögn? Nej, för sanningen!

OM NU SONEN GÖR ER FRIA, BLIR NI VERKLIGEN FRIA! (Joh 8:36)

Kristus befriar.
Medan kännetecknet på djävulen är att han binder...
Binder dig och mig till våra begär... vårt ego...

Några tankar att fundera på:

- Lögn är en försköning, en vitmålning (inte svartmålning) av tillvaron.
- En sanning kan inte vara relativ - då är det inte en sanning...
- Nästan rätt, är inte rätt.

Kan ett socker vara salt?
Kan ett salt vara sött?

Gud är sanning. Djävulen är lögn. Vitt och svart.
Men... så enkelt är det ju inte.
Min erfarenhet - både från Livet och Bibeln - är att:
- Gud kan ta lögnen i sanningens tjänst - och använda den så att det leder till liv!
- Men när djävulen, lögnens Fader, tar sanningen i sin tjänst, då leder den bara till sårade känslor och - död.

Inte ens det kan han hantera utan att det blir fel!

När blir turisten pilgrim?

Vill du läsa om en "nödlögn" i Bibeln så slå upp 1 Samuelsboken kap 16.
Profeten Samuel ska smörja David till konung men om den avundsjuke Saul skulle få veta det, skulle han dödat profeten. Därför uppmanar Herren Samuel att istället säga att han kom till Betlehem för att offra...

Alltså, Gud tar en nödlögn i sanningens tjänst och räddar livet på profeten så att den utvalde David kan bli kung.

Jesus säger om sig själv att han är Vägen, Sanningen och Livet (Joh 14:6).
Om man vänder på det till sin motsats, så blir det:
- Återvändsgränden/ Vilsestigen, Lögnen och Döden.
Alltså en beskrivning på Guds motsats, fienden, djävulen.

Läs om Lögnens fader i Joh 8:44.

Vid ljusbäraren? Sluta plåta nu!

Själv då... ?!

Vad gör vi av all ackumulerad lögn?
Den leder till en skuldbörda som blir så tung att...

... att Gud sände Jesus som dog för våra synder. I uppståndelsen manifesteras förlåtelsens nya liv.

Men om vi brister i syndakännedom, då gör vi Gud till en lögnare - eftersom vi påstår att vi inte har några problem - och iså fall skulle Gud ha utgivit sin son i onödan!

... vilket i sin tur måste vara en fruktansvärd synd! Att kalla Gud för lögnare...
Vill du läsa mer: Romarbrevet 3:23 och Galaterbrevet 2:21.

Vänd dig om. Omvänd dig.

Några tankar till:
- Det är syftet som avgör om det var en sanning eller en lögn vi sa.
- Om målet blev att orden ledde till liv, då var det en sanning, i Guds tjänst.
- Men om konsekvensen blev själslig/andlig/kroppslig död, då var orden lögn, och kom från Lögnens fader.

Gud bevare oss alla!

JESUS SA:
- JAG SKALL BE FADERN, OCH HAN SKALL SÄNDA ER EN ANNAN HJÄLPARE, SOM SKALL VARA HOS ER FÖR ALLTID: SANNINGENS ANDE.
(Joh 14:17).

Vad saknas i våra församlingar? Kärlek? Eller sanning?
Jag ber om mod att kyrkan skall vara mer sann.
Jag ber om styrka att vara mer kärleksfull.

Upprätta kyrkan, för Guds skull.

Nej, just denna kyrka har inte med artikeln att göra!

Sanningen om sanningen är att vi inte - vill höra den...
Sanningen om kärleken är att vi inte - älskar den...

Jag ber att vi alla skall vara sanningssägare, i kärlekens tjänst.
Eller, tänk om vi alla tar miste...?! En from lögnhals med halva sanningar... Hjälp!

Tack Jesus att du Är sanningen, Vet vägen och Leder till livet.

Helene Sturefelt
- katekumenatsledare.

JESUS DÖPER VATTNET!

Landvatten. Vattenland.

Allt vatten är heligt.
Vattnet i kranen, vattet i simhallen och vattnet i flaskan med Ramlösa.
Det är livgivande och omgivande, törstsläckande och värmesvalkande.

Men det är också smutsigt.
Vi har smutsat det med utsläpp, skit och andra synder.

Vad händer när Jesus rör vid vattnet?
Jesus blev också döpt, men varför?

Jag har lärt mig att dopet var nödvändigt för Jesus som en invigning i sin tjänande messiasgärning.
Han gick helt in under våra mänskliga villkor, men jag har inte riktigt förstått...
Förrän idag!

Återigen sitter jag vid min radio och lyssnar, nu till helgsmålsbönen med Lars Collmar. Jag har läst tidningen Dagen och en utmärkt reflexion av pastor Carin Dernulf, och nu faller allt på plats...

Allt medan vattenståndet i Karlskrona skärgård är nästan en halvmeter för högt och dränker kolonisstugorna, så sitter jag här och blir översköljd av Epifania... Gud uppenbarar sig för mig, och detta är vad jag upptäcker:

Det är för mycket väder nu för tiden.

När Jesus stiger ned i Jordans vatten så är det inte han som blir döpt. Nej, det är tvärtom!
Jesus döper vattnet!

Vårt smutsiga syndavatten renas när Jesus stiger ned i det!!

Jag tänker på Nilens vatten som färgades rött av blod när Farao inte ville släppa Guds folk...
Jag tänker på dagens Egypten varifrån många kristna kopter flyr undan islamisternas hårdnande krav... vatttnet saltas av tårar...

Jag tänker på floden Ganges i Indien som är en livsnerv, men så djupt smutsat av kremerat stoft och badande människor att det är en brun flytande sörja...

Jag tänker på våra egna vattendrag, sjöar och kusthav som vi aningslöst har använt som industriavlopp... och min egen tvättmaskin där jag låter fosfater orena det heliga vattnet...

Nu räcker det!

Jag har varit vid floden Jordan på 1970-talet. Vi reste dit med bibelskolan i Glimåkra och legendariske kyrkoherden i Broby, Uno Carlsson, var vår reseledare.

Just nu ser jag framför mig hur Jesus stiger ned i vattnet... ja han stiger ned i alla vattendrag, i alla tider, i alla länder.
Och med den kropp, som förenar Gud och Människa, omsluts Han nu av dödens kloakvatten...

Och med Lars Collmars ord:
- Jesus dör som en kloakråtta i detta smutsvatten!

Medan Jesus försvinner under ytan, håller Johannes Döparen sin hand runt hans nacke.
Det dröjer några sekunder, eller är det en evighet?
Nåväl, jag räknar till tre... i Faderns... och Sonens... och den Helige Andes namn...

Jesus dör för att hämta oss ut döden.
Han dog, för att vara hos de länge sedan döda.
Han är borta, i tre sekunders evighet - och nu krusar sig ytan! Upp kommer Jesus, hurra hurra!
Med barnpsalmen sjunger jag och jublar jag, att smutsvattnet inte behöll honom längre än så.

Ett Jona-tecken...

Men himlen speglas, trots allt.

Jag böjer mig fram, och jag söker mitt ansikte i vattnet... men ser inget.
Det är kristallklart!
Renat och helgat. - - - Lika klart som Vätterns vatten... ;)

Jesus har döpt vattnet och gjort det till ett medel som alla människor kan använda, till tecken för sin samhörighet med en Gud, som älskar.

Sök ditt ansikte i dopvattnet, och du ser ett Kristus-ansikte...

Och i blänket i hans ögon, anar jag min egen spegelbild.
Det sanna barnaskapet.

Vid detta ytterst märkvärdiga dop är hela Treeningheten närvarande:
- Faderns röst hörs från himlen,
- Anden manifesterar sig i en duvas gestalt...
- .. och Jesus Kristus, Sonen, ikläder sig andens kraft för att nu utföra sitt verk.
Han som var född av Anden, uppfylls nu av Anden.

Jesu dop förklarar inte bara vem Han är, utan också vilka vi är, skriver Carin Dernulf.
- Detta är min älskade son!
Matteus 3:13-17.

Orden uttalas också över dig, över mig, över de hinduer jag mötte på bussen och mannen med Tors hammare runt halsen:
- Du är mitt älskade barn! Jesus är min älskade son, lyssna till Honom.

Vattnet är döpt.

 Jesus vänder upp och ned på hela tillvaron.

Ja, käre himmelske Far, tack att vi får lyssna till Dig!
Tack för att Din röst inte har tystnat, tack att vi ännu kan höra den.
Hjälp oss i kärlek förmedla den till varandra.
I Jesu namn, amen.

Helene Sturefelt,
- lycklig över dopet, glad över de dubbla spegelbilderna.
Nu ska jag gå och dricka ett glas... vatten!

EPIFANIA GENOM MUREN

Nu kommer de! Busshållplatsen vid stationen...

Kan murarna hindra människors längtan?
Kan betongmurar stänga ute Guds kärlek?

Det är Trettondedag Jul den 6 januari, och idag firar vi överallt i våra kyrkor hur de vise männen kommer fram till Betlehem.
Jag valde att sitta hemma och lyssna till radiogudstjänsten. För en gångs skull var den ordentlig... ingen pratig hitta-på-variant i nån studio...

Nåväl, inspirerad av prästen Anna Cöster i St Birgittakapellet i Göteborg, låter jag nu tankarna flöda kring vad detta är - EPIFANIA = Guds uppenbarelse.

Radiogudstjänst hemma hos mig.

Det röda köket från "Halv åtta"!

Gud väljer att uppenbara sig för oss människor - det är ett särmärke i kristendomen.
Inte bara för en - Maria.
Inte bara för två - Josef, inte heller bara för tre vise män, eller fyra evangelister... utan för oss alla!

NÄR JESUS HADE FÖTTS I BETLEHEM I JUDEEN, PÅ KUNG HERODES TID, KOM NÅGRA ÖSTERLÄNDSKA STJÄRNTYDARE TILL JERUSALEM...

- VI HAR SETT HANS STJÄRNA GÅ UPP OCH VI KOMMER FÖR ATT HYLLA HONOM.
Matteus 2:1-12

Folket först. Palatset sen.
Herdarna först, kung Herodes sen.
Och utanför mitt fönster, i skuggan av min oranga pappersstjärna, ser jag planeten Jupiter lysa med starkt stjärnsken över stan.

Uppenbarat ljus.

Guds uppenbarelse i Jesus Kristus är en folkrörelse, med doft av halm.
Epifania är inte en vishetslära för särskilt invigda... som Transcendental Meditation...
Guds kärlek är inte nåbar endast genom gurus eller något särskilt språk som skulle vara extra heligt.

Nej, det är sannerligen en tröst att det är åsnan och oxen som ser Jesus födas först!
Då finns det ju hopp för mig. Och dig!

Prästen Anna Cöster funderade på vad som hänt ifall de vise från öst hade kommit till Betlehem idag.
Med muren som hindrar skulle de ju inte nått fram...
Kameler och hästar hade fastnat i säkerhetskontroller och guld, rökelse och myrra hade beslagtagits.
Hade de även fastnat i sin dröm om ett lyckorike som judarnas konung skulle upprätta?

Kan vi inte komma fram till en enhet?

Trettondedag Jul är den stora juldagen i den ortodoxa traditionen.

De vise männen representerar alla folk som böjer knä inför Jesus Kristus, Guds uppenbarelse.
Detta är bättre än drömmen om ett lyckorike - som planeten Tellus aldrig kommer att bli...

Inuti oss finns ett annat rike som murarna inte kan stänga ute.

Tänk om alla kyrkofamiljer kunde enas om att fira jul och påsk vid samma tidpunkt?
Varför inte släppa den nuvarande julen tillbaka till hedningarna och den kommersiella hysterin?
Låt den 24 dec bli Kalle Ankas stora Paketdag.
Och så sällar vi oss till de andra som firar jul den 6 dec.

Jag funderar på vad som skrämde kung Herodes så till den milda grad att han sedan lät döda alla gossebarn runt två år, för att komma åt Jesus i Betlehem.
Det enda som skrämmer en makthavare, är en som har ännu större makt...

Därför är Herodes ett starkt vittne om Guds oerhörda makt, där förtrycket möter sin överman.

Gläns över sjö och strand.

Nu går Jesajas löfte i uppfyllelse:
Oket från förtryckarnas axlar bryter Messias sönder, genom att trettio år senare själv bära vår börda, och säga:
- Mitt ok är milt och min börda är lätt.
Förtryckarens piska bryts sönder, genom att trettio år senare plåga Jesus över ryggen.
Manteln som fläckats i blod under Midjans tid, blir den dräkt som Jesus bär på korset...

Löftet uppfylls inte genom ett trolleri... utan genom en kropp, en människa, som är Sann Gud och Sann Människa.
Det är ett offer, som ger liv.
Det är ett offer att födas in i vår tid. Det är en uppoffring att leva detta splittrade liv med alla dess prövningar. Det är ett offer att döden dö - men så underbart det blir där på andra sidan!
Livet får ett mycket större perspektiv där jag sitter i snurrfåtöljen i mitt stylade röda kök...

Jesus Kristus är fortfarande en maktfaktor som påverkar vårt sätt att leva.

Vilket perspektiv?

Vem är du i berättelsen?
- Är du Herodes som är rädd att en starkare makt ska ta över ditt liv, och beröva dig dina tillgångar?
- Är du bland de österländska stjärntydarna som längtar att komma fram?
- Eller är du den som bygger murar?

I EN DRÖM BLEV DE TILLSAGDA ATT INTE ÅTERVÄNDA TILL HERODES.
DE TOG EN ANNAN VÄG TILLBAKA.

Herre, hjälp oss att hitta vägarna förbi förtrycket, förbi rädslan att Du blir hjärtats Kung.
Herre, förlåt oss när vi fastnar i sökandet och inte vill hitta hem, till Dig...
Förlåt oss när vi bygger murar, hjälp oss att riva dem!
Tack käre himmelske Fader att Du går tvärs igenom tid och rum, och att Du kan besöka alltifrån det enkla stallet till det röda köket...
Amen.

Helene Sturefelt,
- som söker nya vägar i skrivandet.

RENINGSBAD I HOLMAMÅLA

Reningsbadet förbereds.

Har du suttit i ett vedeldat kar och badat under stjärnklar himmel?
Det är en underbar upplevelse! En kärleksstund med naturen, en lyckosuck med universum.
Skogen susar tyst. Hjortarna har slutat bröla och arbetshästen tuggar tyst sitt hö.

Vi låter omsluta oss av det eldvarma vattnet. Och med blicken på den disiga månen vet jag inte om jag är tillbaka i något slags fostervatten igen, eller om jag drömmer, för tiden har stannat.

Länkat, himmel och jord.

Med Trettondagens profettext från Jesaja kap 60 tar jag denna livsvidgande upplevelse med mig in i Guds ord:

RES DIG, STRÅLA I LJUS!
DITT LJUS ÄR HÄR,
HERRENS HÄRLIGHET GÅR UPP ÖVER DIG.

JORDEN ÄR HÖLJD I MÖRKER,
TÖCKEN OMGER FOLKEN,
MEN ÖVER DIG SKALL HERREN STRÅLA,
ÖVER DIG SKALL HANS HÄRLIGHET VISA SIG.

FOLKEN SKALL VANDRA MOT DITT LJUS,
KUNGAR MOT GLANSEN AV DIN SOLUPPGÅNG.

Herre, jag ber för Europas alla makthavare, att de skall enas kring en hållbar lösning i det europeiska samarbetet.
Är ekonomin ett andligt problem?
Herre, jag ber om vishet, om ditt ljus in i en besvärlig situation.

Ljusslinga in i vår värld.

LYFT BLICKEN OCH SE DIG OMKRING!
ALLA SAMLAS OCH KOMMER TILL DIG.

DINA SÖNER KOMMER FRÅN FJÄRRAN,
DINA DÖTTRAR BÄR MAN I FAMNEN.

Herre, jag vill tacka Dig för min familj, för den lilla dotterdottern som satt på min arm i badet, under stjärnhimlen...
Herre, jag vill tacka för mina vänner, för det tysta stöd vi kan ge varann genom förbön och goda tankar.

Ljusets barn.

NÄR DU SER DET, SKALL DU STRÅLA AV LYCKA,
DITT HJÄRTA SKALL BÄVA OCH BULTA,
NÄR HAVETS SKATTER KOMMER I DIN ÄGO
OCH FOLKENS RIKEDOMAR BLIR DINA.

Herre Jesus Kristus, jag ber att alla våra ägodelar skall ära Dig.
Hjälp oss att rensa ut det vi inte behöver. Hjälp oss att släppa vidare de saker andra kan ha större glädje av.
Jag ber om välsignelse över Röda Korsets arbete, över Human Bridge och över Metodistkyrkans pastor Walla som kör själv med förnödenheter till Lituaen.

... OCH DE FÖRKUNNAR GUDS ÄRA.

Helene Sturefelt,
- som rider längst bak i ledet med de vise männen, i stjärnans sken.
Och som gärna uppmuntrar alla att åka till Holmamåla Gård, tel 0455- 92002 för att få uppleva detta reningsbad, för kropp och själ.

Fridfullt i Holmamåla.

I LJUSET AV DIN SKUGGA

I ljuset av din skugga.

I LJUSET AV DIN SKUGGA
VILL JAG VANDRA, HERRE.

DU ÄR SÅ STOR
OCH DITT LJUS SÅ STARKT
ATT HELA JORDEN VILAR I DIN SKUGGA.

I  skuggan av ditt ljus.

I SKUGGAN AV DITT LJUS
VILL JAG LEVA, HERRE.

DU ÄR SÅ LJUS
OCH DIN KRAFT SÅ STOR
ATT HELA MITT LIV SKYDDAS AV DIN SKUGGA.

Gud vakar ständigt över dina steg.

DÅ KAN INTE SOLEN SKADA MIG OM DAGEN,
FÖR JAG HAR KRUPIT IN UNDER DINA VINGARS SKYDD.

DÅ KAN INTE MÅNEN SKADA MIG OM NATTEN,
FÖR ÄVEN I MÖRKRET RÅDER DIN SKYDDANDE SKUGGA...


I LJUSET AV DIN SKUGGA, GUD...

I SKUGGAN AV DITT LJUS, JESUS KRISTUS....

I KRAFTEN AV DIN ANDE...

... talar jag, tiger jag, beder jag.

Ser du ljuset, mitt barn?

Helene Sturefelt,
- som lever med Psaltaren 121 och fotograferar i kyrktornet i Karlskrona.

NYÅRSKLOCKOR och RAKETER

Storklockan i Fredrikskyrkan.

JAG SER UPP MOT BERGEN, VARIFRÅN SKALL HJÄLPEN KOMMA?

Det regnade.
Årets sista dag kom med strålande väder och minusgrader, men den första dagen, Nyårsdagen 2012, kom med grått dis och regn.
Vi var på väg hem från högmässan då vi mötte bussen.
- Men den kör ju fel väg! sa en av grabbarna. Och där borta står folk och väntar i busskuren...

Chauffören var tydligen lite "dagen efter" och visste inte vilken linje han/hon körde.

Så vi tog en sväng in på området och stannade till vid busskuren.
- Jasså... jaha det är därför vi fått stå och vänta här i över en halvtimme!
- Hoppa in! sa jag och fyllde bilen med en barnfamilj samt en BTH-student.

Rutorna immade snabbt igen, men den inre sikten var klar.

Stortorget i Karlskrona, genom dammigt tornfönster.

Ibland blir vi del av ett bönesvar, utan att vi vet om det.
Sända. I regnet.
Jag hoppas att så här små enkla gester skall bli vägledande under det svåra året 2012.

MIN HJÄLP KOMMER FRÅN HERREN
SOM HAR SKAPAT HIMMEL OCH JORD.

Raketbränsle. Bussbränsle?

Raketer och nyårsklockor tävlade om uppmärksamheten.
Det smällde och klang, det fräste och klingade.

I grannskapet fyrades det av sådana nyårsbomber att jag trodde jag var förflyttad till Syrien...
Det skakade i väggarna och skallrade i rutorna.
Jag tycker inte det är roligt. Jag kramar katten och vrider upp volymen på radions P1, där landets domkyrkoklockor ringer in det nya året.

Skön klang.

Tack Christoffer Murray, radioman, som under 29 år lotsat lyssnare genom nyårsnatten.
Tack för din värme, ditt inkännande med dem som är ensamma eller tänker mörka tankar.
Tack, du har räddat livet på många, med din närhet och medkänsla. Gud välsigne dig!.

Leksak... för Big Boys?...

Varför är det bara män, ynglingar och pojkar som skjuter smällare?
Varför är det män som sitter i stridsvagnar och har vapen i hand?
Vad är det för fel på mannen? Varifrån kommer denna våldsamhet? Vad är den tänkt till?
Mod och styrka måste kunna användas på annat sätt! Som radiomannen t ex.

Jag ska läsa Walter Trobisch bok "Den missförstådde mannen".
Återkommer till den i annat inlägg.

Är nyårssmällandet en socialt accepterad utlösningsfaktor där han kan släppa sina spänningar?
Är det nödvändigt att ett land, som levt i fred i så lång tid, ändå måste ha krutröken levande i näsan för att förstå vad vi har freden till?

Nåväl, flyktingfamiljen som bodde hos oss för några år sedan, tyckte inte om nyårsafton.... särskilt inte barnen... Och jag grät tyst med dem.

HERREN SOVER ALDRIG,
HAN VAKAR STÄNDIGT, HAN SOM BESKYDDAR ISRAEL.

Håll för öronen! Guds beskydd över dig.

När Quirinius var ståthållare i Syrien, då utfärdade kejsar Augustus en förordning... och när familjen Assad - tvåtusen år senare -  i fyrtio år hade hållit Syrien i järngrepp, då kom en kvinna dit för att berätta om den arabiska våren...
Men Hanin Shakiah hamnade kvickt i häkte, i Damaskus...

Ni blinda ledare!
Jag ber att ni, likt Saul som en gång förföljde de kristna, skall bländas av det Stora Ljuset, Gud själv!
Jag ber att era fysiska ögon skall bli blinda så att er andliga blindhet kan botas.
Jag ber att varje makthavare skall tänka med hjärtat.

Eller, är det det offer en makthavare måste göra - offra sitt hjärta, för att hålla hela apparaten igång?

Nödvändigt?

Jag läser nyårsdagens texter som en kompass för veckan.
Där talas om välsignelse. Det talas om att bekänna sin tro för att bli räddad, det talas om Jesusnamnet och det talas om Psaltarpsalmen 121: om Hjälpen som kommer från Herren.

HERREN BEVARAR DIG,
I HANS SKUGGA FÅR DU VANDRA.

Nej, varför skulle jag få hjälp från Herren, kanske du tänker?
Jo, varför skulle du inte få hjälp? - - -
Ställ dig inte utanför livet.

Ställ dig hellre i en busskur i regnet, så får du se.... !
Eller sätt dig i bilen och låt Herren styra din färd.

Helene Sturefelt,
- som gör sina reflexioner på tomtebloss-nivå...

Är detta ett tomtebloss..?.

BILD-KAVALKAD

Välkommen 2012!
För vissa kommer DU med nystart och nytt hopp, där det gamla är glömt och förlåtet.
För andra innebär detta år en test att visa sin kapacitet att hantera otrevligheter.
Sånt är livet, vitt OCH svart, melerat och randigt.

Varde Ljus!

Januari månads vinjettbild är tagen högt uppe på takåsarna vid Karlskrona skärgård.
Som vanligt agerar Herren när jag fotograferar....
Här kommer Han med ljus - Gud, som är LJUS - rakt in i ditt nystartade liv, eller in i det som kommer att pröva dig.

Här följer en bildkavalkad med mina bästa bilder från det gågna året.
12 foton.
Samtidigt min böne-önskelista. Ty, året 2012 kommer att bli svårt.

Ett kallt hjärta i Guds hand... tinar upp.

Förra vinterns stränga grepp släpper här.
Jag ber för oss alla att vi inte skall släppa vår förankring i det som är vår tro, våra traditioner och vårt land.
Jag ber om öppenhet och ärliga samtal.

Värme, inte iskyla. Stolthet, inte förakt. Ömsesidig respekt.

Jordbävning?

Här spricker asfalten.
Brustna förhoppningar, grusade illusioner. Gropar i låren och celluliter i skinnet. I-landsproblem och riktiga probelm.

För höga temperatusväxlingar hemma, på jobbet, i Europas ekonomi, diktaturernas galenskap.

Släpp in mig.

En skock får. Ett gäng med vi och oss.
Jag ber att våra olikheter ska vara välsignade i en och samma kropp - i Kristus fogas vi samman, utan att vi hotar varann, varken med våra svagheter eller starkheter.

Jag gläder mig åt närmandet i kyrkofamiljerna, och ber för kontakten med de polska katolikerna, EFS plats i Svenska kyrkan och kristenhetens närvaro i samhället.

Där som rosor aldrig dör.

Vintern hängde i länge förra året, och jag dök ned i rabatten... alltid underifrån.
Är det därifrån man ser sanningen bäst?

Ber om upptinade insikter bland världens makthavare att man inser, vem som egentligen har makten - folket. Och Gud.

Skuggan vittnar om originalet.

Trefaldighetskyrkan speglas i glasborden på restaurant Kulenovic Collection.
En liten barnahand ger perspektivet.

Och min bön går till alla de små skolor runt om i vår bygd, som inte är "lönsamma"...
Politiker som är beredda att lägga ned hela samhällen för att pengarna inte räcker! Protest.
Det är inte välfärd att fösa ihop lika gamla människor i stora kunskapsfabriker - där grupptrycket tar över sunt förnuft.

Jag vill starta en bönegrupp: Mammor som ber för sina barn:
http://www.mammorikontakt.se/

Just det! Där som rosor aldrig dör!

Samma ros som var infrusen.

Juni månads rosbild.
Jag ber om att vi under 2012 på allvar lägger om vår energi till grön, hållbar el.
Det finns inget att vänta på.
Vem vill se fler spruckna kärnkraftverk?

Och den som har gläntat på "maya-kalendern" anar jordens undergång, men också att vår planet räddas, trots alla hot.

Var god skölj. Svälj.

Vilka skyfall det kom i somras! Här rinner syndafloden ner i en avloppsbrunn i Vadstena.

Jag ber om större andlig medvetenhet. Jag tror att våra invandrare kan öka vår medvetenhet om var vi själva står.
De är sända till oss. Liksom tvärtom, att vi har något väsentligt att lära dem som kommer, vad gäller demokrati, kvinno- och barnsyn, samt den försoning som Jesus ger.

Jag ber att vår religionsfobi ska ge vika så vi vågar samtala om dessa frågor.
Hörde en mycket bra radioteater om "Den arabiska våren".
Jag ber också att vår kristna kyrka skall bli mer biblisk i sin predikan och mer frimodig i sin personliga förbön.

Glädje i tältet.

Ulvsmålafestivalen. Här blandas dansband och kristen tro!
Jag ber om välsignelse över dessa eldsjälar, att festivalen får fortsätta, att Gud blir ärad, både genom musiken, boken och kaffet!

Jag drömmer och ber om att få komma upp till den stora dansbandsfestivalen i Malung, med Thomas Deutgen och Lasse Stefanz... och ta med mig dansbandsvärldens första andaktsbok "Prästen Tänker i Tältet."

Ut bland folket! Med en glad piruett.

PAX-vandringen.

Pilgrimsvandringar är ett sätt för många att komma tillbaka till tron.
Här är Ölmstad kyrkan inringad... i sig själv... omsluten av Gud.

Svaren på alla frågor finns någonstans inom oss själva. När vi vandrar och kommer in i lunken, då öppnas "valven inom en".
Jag hittar min egen längtan, mina egna drömmar...

... och jag ber att vi inte i första hand ska sträva efter att bli "kändisar", utan kända - av Gud - och erkända - av varandra, för de gåvor vi fått.

Jesus sa ju att Guds rike finns inom oss - men  inte i vårt ego, utan i vårt frälsta jag!

Tre dimensioner. Ser du?

En glass i augusti - men inte vilken som helst.
Det handlar om att vara en God Älskare... att mannen ser sitt underläge och blir mer en Givare, att kvinnan tar sin plats i solen och blir mer en Mottagare...

Jag ber om goda relationer där paradisets grönska får återspeglas i våra familjer.

Fallen ängel?

Det är mycket väder...
Vintern har inte kommit metereologiskt, än, det är fortfarande höst och här ramlar träden...
Stormarna bär kvinnonamn, denna gången blev det en Dagmar...

Det märkliga är, när Herren och jag är ute på fotospaning, så visar sig de mest fantastiska budskap i bilderna när jag kommer hem.

Jag ber att vi inte ska fälla änglarna, inte fälla träden och regnskogarna.
Jag ber att vi inte skall såra varandra - varken med sanna sanningar eller aningslösa snällheter.
Jag erkänner mitt eget behov av att leva i förlåtelsen.
Tack Herre.

Gud - tre-enig.

Bildkavalkaden avslutas med den märkliga bilden från sakristian.
Krucifixet och lilla krubb-Jesus möttes... och i magen skymtar vi ännu ett ansikte...

Gud - en magkänsla...
Gud - styr mina begär, led dem rätt så att kraften kommer andra till godo. Hjälp oss att se ditt ansikte, i vår medmänniska.

Till sist, denna Nyårsdag 2012:
Jag har utvärderat varför jag bloggar.

För att det är roligt! Av mitt överflöd, för min egen skull, men också i en glädje att dela med mig.
Kanske som en slags "virtuell församling?".

Men jag är rädd för att bli missförstådd.
Är kommunikation möjlig, när man inte ser varann?
De bästa avsikter kan komma fel.
Mina åsikter är bara mina, men jag talar "in lakesh" - Jag är en annan Du.
Och med den känslan hoppas jag vi kan mötas.

I Jesu namn,
Helene Sturefelt, fotopredikant.