FALSKA LEDARES TAKTIK

Vem tar sig in?

Egentligen hade jag tänkt skriva om tröst, men det går inte.

Först måste jag syna vad det är som har skadat, innan trösten kommer. 

Inom själavården vet vi att den fördömande lagen måste blir tydlig innan det förlåtande evangeliet kan uttalas.

Att tvingas uppleva förtal, svek och bedrägeri kan skaka om hela ens identitet. Man kastas mellan cynism och idealism. Hela ens inre vill slitas sönder av inre konflikter. 

Ja, man blir som en Ruter Knekt - till det yttre stark och beslutsam, men till det inre oviss och osäker. 

Skall vi ha fördrag med onda människor?

Inre konflikter.

Jag har alltid högaktat den person som ligger bakom mer än halva Nya Testamentet. 

Paulus sätt att tänka och agera ligger nära min personlighet. Därför förstår jag honom mycket väl när han gör upp med de falska ledarnas taktik.

Följ med mig ned i historiens djup. Människan är densamme genom alla tider...

Framför mig har jag Hugo Odebergs utmärkta genomgång av 1 och 2 Korinthierbrevet, där han beskriver Paulus situation så ingående man kan, utifrån de verser vi kan läsa.

Boken fick jag på bibelskolan i Glimåkra 1977 av min lärare Carl Magnus Adrian - tack!

Carl Magnus Adrian, Hugo Odeberg.

Välkänt är alla de uppmaningar som Paulus ger i sitt första brev till församlingen i Korint, där kapitel 13 sammanfattar allt i "Kärlekens Lov" i kapitel 13.

Att det var så många problem bland de kristna där berodde, menar Hugo Odeberg, på en rad missförstånd av vad Paulus menade. Dessa nykristna hade varken kunskap eller tradition att falla tillbaka på. 

Det var inte underligt att det blev fel vid nattvarden och den övriga gemenskapen, där olika grupperingar hade börjat slita i dem.

Det andra brevet är skrivet kort därefter, och nu nämner Paulus nästan ingenting av det vi kallar för "kyrkotukt" eller uppförande-kodex. De kristna i Korint hade ivrigt tagit till sig hans förmaningar och nu flödade gemenskapen mycket bättre - så att han "slapp skämmas för dem".

Tolkning av Korinterbreven.

Men nu hade det dykt upp några nya ledare i Korint som börjat ställa till problem bland de kristna. 

Dessa agitatorer var formellt kristna och hade en rekommendations-skrivelse med sig, troligen från församlingen i Jerusalem. Det var ett slags "pass" som visade vem de var.

De var mycket fientligt inställda till Paulus, och var inte alls intresserade av att han åter skulle besöka den församling han grundat.

Hugo Odeberg beskriver dem på följande sätt:

- Deras ledarskap grundade sig i begäret att ha makt och inflytande. Vilken ståndpunkt i läran de skulle intaga, hade mindre betydelse, det viktiga var deras fanatiska förfäktande av den lämpliga åsikt de beslutat sig för i stunden.

Usch, jag ryser. 

Tyvärr dyker detta upp i vår älskade kyrka än idag.

Tro inte att du kan sitta säkert.

Agitatorerna började sprida falska rykten om Paulus, för att ringakta honom.

- Han är ingen riktig apostel liksom de tolv lärjungarna.

Den anklagelsen tog hårt, men Paulus visste vad han upplevt - mötet med Jesus i Damaskus i den syn som gjorde honom blind. 

Han är då rakt ingen vacklande Ruter Knekt som låter sig knäckas av falska anklagelser!

Taktiken är sedan att fortsätta hitta småsaker - eftersom inga stora fel fanns att påpeka - som de kunde förstora. Alla bedragare vet att har man en gång väckt misstänksamheten mot någon, så kan även den oskyldigaste sak få de mest otroliga proportioner.

Eller hur!

Så dessa fula agitatorer upptäcker att Paulus ändrat sina resplaner, och meddelat det, men de gör detta till ett stort bekymmer:

- Det visar ju bara hur opålitlig Paulus är... och osannfärdig, lögnaktig och vankelmodig.

Offentlig tillrättavisning på väg.

Det är som om Klöver Tre ställer sig upp och påpekar att nu kommer en obehaglig episod att inträffa. Det kan röra sig om en offentlig tillrättavisning, ett uttryck för ringaktning eller någon form av förtal.

Här gäller det att se upp så att inte sårad stolthet, överkänslighet eller hämndlystnad leder till våldsamma utfall.

Men då känner man inte Paulus... som har ett Före och ett Efter... mötet med Kristus.

Ingen kan som han beskriva jublet i frälsningens under, då en människa går från fördömelsens mörker till förlåtelsens ljus, där vi blir en helt ny skapelse i Kristus!   (    )

Jesus förvandlade Paulus.

Taktiken är som mest effektiv när man drar in pengar i bilden.

De giriga agitatorerna beskyllde Paulus naturligtvis även för förskingring - av kollekten. De samlade nämligen in gåvor till stöd för de kristna i Jerusalem.

Men ingen sådan stöld hade hänt.

Då beskyllde de honom för att han inte tog betalt för sitt arbete... medan Paulus var ytterst noga med att inte ligga någon till last, utan betalade sitt uppehälle själv.

- Nähä, är inte evangeliet värt mer? sa de falska ledarna. Är inte arbetaren värd sin lön?

Ju dyrare en förkunnare är, desto mer blir han respekterad.

Vi vet att djävulen är bibelkunnig och argumenterar gärna med Guds eget Ord, emot Gud själv.

Alla beskyllningarna var ogrundade.

Detta visste de kristna i Korint, men några började tvivla. Har förtalet börjar, är det så lätt att det halkar vidare och byggs på.

Det byggs på. 

Hugo Odeberg, denne gode teolog från 1940-talet, beskriver nu mönstret av de falska ledarnas taktik på följande vis (sid 266):

* De lömskaste och mest djävulska skadegörare framträder inte som några direkta syndare. Nej, de är välartade och respektabla, de visar den största nit för Guds verk och har den varmaste tillgivenheten till evangeliet.

* De har hållit strängt på rättfärdigheten och moralen. I detta fall har de varit nära det fariseistiska partiet av laglärde (2 Kor 11:15).

* De verkligt sataniskt ondskefulla har oftast mycket klart för sig värdet av att vara moraliskt oförvitliga, så pass att omgivningen inte tänker på vilka vidriga ting de egentligen bedriver, såsom just detta med förtal, maktsträvan, fåfänga, hämnd och ohederlighet.

Vi vet ju att satan förskapar sig till en ljusets ängel (2 Kor 11:14).

Har du inte klätt ut dig än?

JAG KOMMER ATT FORTSÄTTA SOM HITTILLS FÖR ATT INTE GE DEM NÅGOT TILLFÄLLE SOM VILL KYNNA SKRYTA MED ATT DE ÄR LIKA GODA SOM JAG.

TY DE ÄR FALSKA APOSTLAR, OHEDERLIGA ARBETARE SOM UPPTÄRDER SOM KRISTI APOSTLAR.

OCH DET ÄR INGET ATT FÖRVÅNA SIG ÖVER.

SATAN SJÄLV UPPÄTRÄDER JU SOM EN LJUSETS ÄNGEL.

MEN DE SKALL FÅ ETT SLUT SOM MOTSVARAR DERAS GÄRNINGAR.

2 Kor 11:12-14.

Gärningsmännen blir stoppade.

Och nu kommer en mycket intressant slutsats som vi måste ta till oss.

Skall vi har fördrag med det onda?

Nej!

När Paulus skriver om församlingens inställning till de falska apostlarna använder han ordet "fördrag".

Man ska "stå ut med", och ha fördrag med dem som inte är riktigt som vi...

Visst. Men.

Det finns en gräns!

Det går inte längre.

Om vi har fördrag med en människa som har anspråk på att dominera och leda, så kommer vi också att dras in i dennes vilja:

NI FINNER ER I ATT MAN FÖRSLAVAR ER, ÄTER ER HUR HUSET, KUVAR ER, HUNSAR ER, SLÅR ER I ANSIKTET.

TILL MIN SKAM MÅSTE JAG MEDGE ATT JAG TYDLIGEN HAR VARIT SVAG...

2 Kor 11:20.

Vi skall INTE ha fördrag med dem som utnyttjar oss!

Med vårt språkbruk skulle vi tala om narcissister, egoister och psykopater.

Eller de kriminella ligorna som ringer upp och säger att nu är det problem med ditt bankkonto, men vi skall hjälpa dig, bara du ger oss ditt bank-ID...

Åh, tack så snälla ni är!

Och så är man fast.

Satan i gatan!!

Förstör oss inte.

Nu är det snart dags för lite tröst... Men det tar vi i nästa inlägg, för Paulus skall själv få berätta vad han har varit med om... så att vi förstår bakgrunden till trösten:

JAG HAR ARBETAT MER ÄN DE FLESTA, SUTTIT I FÄNGELSE MER ÄN DE FLESTA, FÅTT PRYGEL I ÖVERMÅTT OCH OFTA RISKERAT LIVET.

JAG HAR FEM GÅNGER FÅTT FYRTIO MINUS ETT SLAG, TRE GÅNGER HAR JAG SLITIT SPÖ, EN GÅNG HAR JAG STENATS, TRE GÅNGER HAR JAG LIDIT SKEPPSBROTT...

... OFTA HAR JAG UTSATTS FÖR FAROR PÅ MINA RESOR BLAND LANDSMÄN, BLAND HEDNINGAR, FAROR I STÄDER , I ÖKNAR OCH PÅ HAVET, BLAND FALSKA BRÖDER.

JAG HAR ARBETAT OCH SLITIT OCH OFTA VAKAT, JAG HAR SVULTIT OCH TÖRSTAT OCH OFTA FASTAT, JAG HAR FRUSIT OCH VARIT UTAN KLÄDER.

TILL ALLT DETTA KOMMER MINA BEKYMMER FÖR ALLA FÖRSAMLINGARNA.

INGEN ÄR SVAG UTAN ATT JAG BLIR SVAG.

INGEN KOMMER PÅ FALL UTAN ATT JAG PRÖVAS SOM I ELD...

VÄR HERRE JESU GUD OCH FADER, SOM ÄR VÄLSIGNAD I EVIGHET, VET ATT JAG INTE LJUGER.

2 Kor 11:24-29.

Blivit slagen, spöad och pryglad...

Läs själv den starka fortsättningen.

Det är allvar. Och stor glädje.

Så, upprättelsen kommer genom att Guds styrka manifestar sig i vår svaghet.

Min nåd är allt du behöver, säger Herren. 

Och medan snön åter faller över Blekinge, citerar jag den psalm som just nu är min "signaturmelodi", Emil Liedgrens psalm nr 284:

ORD AV EVIGHET, MÄSTARE SOM VET

ATT MEN GUD OCH MÄNSKOR TALA

OCH DE STUMMAS NÖD HUGSVALA

LÖS MED MÄKTIG HAND, VÅRA TUNGORS BAND.

HJÄLP OSS ATT EJ KALLT, SE OCH TÅLA ALLT.

MEN NÄR DET BLIR BROTT ATT TIGA

KOM ATT VÅRA LÄPPAR VIGA

OCH GÖR RÖSTEN VARM AV DIN KÄRLEKS HARM.

HELST DOCK LÅT OSS FÅ, BJUDA FRID OCH NÅ

LIKSOM DU, IGENOM STÄNGDA DÖRRAR

IN TILL DE BETRÄNGDA

GIVA DEM DIN TRO OCH DIN KRAFT TILL TRO.

Sv Ps 284 vers 1, 4 och 5.

Minns du när man fick sprätta böcker?

Bibelordet är hela tiden aktuellt.

Dessa falska ledares taktik har funnits i alla tider. Den som är rädd daltar. Den som står i sanningen markerar gränsen, utan att slå tillbaka.

Paulus var en sann ledare!

Han vek sig inte. Han visste sitt värde, såsom livsförvandlad i Kristus. Därmed hade han också rätten att förmana, varna, uppmuntra - och trösta.

Och vi får förmana varandra att inte ge oss ut i snöovädret om vi inte måste...

Jag måste.

Kvällsrundan runt kvarteret.

Tack till alla modiga ledare som hellre tar stryk än viker ned sig!

Detta mod blir allt mer sällsynt, och allt mer nödvändigt.

Nu har Guds eget Ord fått styrka detta.

Varma hälsningar,

Helene Sture Taktikfelt,

- teologisk snöälskare.