NYÅRSFIRANDE I RÖK

Svea går upp i rök.

Toleransen kommer att bli vår undergång.
Hur mycket klarar ett samhälle av att tolerera?

Nyårsfirandet i år har varit hemskt! Scener från bland annat Malmö visar ett nyårsfirande som snarare liknar aggressiva kravaller.

Blåljuspersonal har blivit antastade med smällare och raketer har riktats mot människor - inte upp i luften.

Någonting har hänt. En spärr har släppt.

Uppdämd frustration har tagit sig uttryck i våldsamheter som liknar nyhetsrapporteringen från Syrien...

Nyårsafton 2016 i Malmö.

Jag var i Karlshamn dagen före nyårsafton. Över allt i stan var det stora banderoller som talade om var man kunde köpa nyårsraketer.

Ett gäng killar stod och hängde utanför en butik på torget. Jag gick in för att kolla läget.
Två vuxna och åtta 13-åriga killar trängdes framför disken.
Jag blev vänligt expedierad och frågade, lite för högt:

- Vilken åldersgräns har ni för att få köpa smällare?
- 18 år, svarade försäljaren.

Jag tittade mig omkring, och sa:
- Och det behövs polistillstånd för att få skjuta iväg dem...
Sedan gick jag ut.

Det kan vara nästa års krav: visa ditt polistillstånd att fyra av, annars får du inte köpa!
Och om två år förväntar jag mig att all försäljning av nyårsraketer har upphört.

Snart smäller det.

Tidigare på dagen, i Sölvesborg, vid ett café, stod en flinande tonårsgrabb och sköt iväg en tjutande rök-pipa en bit framför mina fötter.
- Du slutar genast med det! sa jag.
Hans flin stelnade lite och han sökte bekräftelse hos sina kompisar, som tittade bort.

Vår tolerans kommer att bli vår undergång.

Hur mycket våld ska vi tåla och rubricera som "ungdomlig dumhet" eller "killar behöver få leka lite"?
Hur många blev skadade i år? Dödsfall?

Hur många djur for illa? Hur många hundar dog av stress?

Kommuner står maktlösa. I Växjö har man försökt att införa förbud mot försäljning, men det beslutet ligger på högre nivå, i riksdag och regering.

"Detta är inte bra". Ååh....

Men beslutsfattare hänvisar alltid till "det sunda förnuftet", för att slippa sätta gränser.

Förr talade man om "bond-förnuft". Det sunda förnuftet är kopplat till livet på landet då man levde nära naturen.
Alla visste att om man gick emot naturens krafter med sina små mänskliga, då var det inte säkert att man kom hem levande ur stormen.

Den erfarenheten är borta nu.
Majoriteten lever i städer, bland asfalt och betong, och helst i den digitala världen.
Det finns inget sunt bondförnuft kvar alls!

Utom hos den äldre generationen, som förfasar sig över det som händer.

Vuxna köper ut.

Vår tolerans kommer att bli vår undergång.

Förr satte man tydliga gränser för dem som inte själva förstod faran.
Idag är det "learning by doing".
Med lemlästade fingrar och skadade ögon. Det har visserligen alltid funnits dumdristiga äventyrare, men skillnaden är att vi nu bara står bredvid och ser på - utan att säga någonting.

Det är ingen film som pågår!
Det är på riktigt!

Hur mycket förortsvåld ska vi tåla? Hur många tandlösa lagar ska vi dra med oss in i 2017?

Jag hade tänkt skriva ett positivt nyårsinlägg, men det går inte.
Röken och dimman från nyårssmällarna har inte lagt sig än! Oron pyr.

Sleipner har briserat.

När allt fler unga samhällsmedborgare inte själva har lag och ordning inom sig, då behövs tydligare yttre ordningar.
Att bli vuxen är att införliva moralen inom sig och så vara en del av rättsordningen.

Men detta minskar nu i rask takt.
Ouppfostrade ungar, föräldrar som abdikerat och en stor flyktingström med unga män gör att kartan är omritad.

Det är en form av laglöshet som börjar ta form. Varför ska vi vara toleranta mot det?
Det kommer att bli vår undergång, om vi inte gör något.


En annan mänskosyn vinner terräng, där kvinnan värderas lägre och där myndighetspersoner är fiender.
Vi står ut och tolererar. Det är ju samma... fast bara lite annorlunda. Det går bra. Tycker vi och sväljer.

Vi ser inte. Vi vill inte se! För då spricker vår självbild av att vara snälla och goda.

Ingen dans runt granen längre.

Jag undrar varifrån den svenska flatheten kommer.
Våra nordiska grannländer är inte lika undfallande.

Jag har en teori.

Den hänger ihop med Andra världskriget. Både Danmark och Norge var ockuperade.
De vet hur ondskan ser ut. De vill inte bli lurade en gång till.

Men Sverige var neutralt. Det vill säga vi släppte igenom Hitlers vagnar genom landet, som behövde hämta mer stål.
Vi sa ingenting. Det gick bra. Så slapp vi dras in i kriget. Toleranta mot de intoleranta.

Jag tror att detta har format den svenska folksjälen.

"En svensk tiger". Fortfarande.

Fast denna gången börjar vi ätas upp inifrån, av människor vi välkomnat och av ett samhällssystem vi själva skapat.

Vi är ett land som tror gott om andra. Vi behöver inga gränskontroller. Det är så vackert!
Men världen ser inte ut så. Nu har vi minst 10% islamister på varje asylhotell.

Varför är "kontroll" något fult? Det handlar ju om skydd!

Landet Bakochfram.

Borta är den kollektiva fostran av barn och ungdomar. Borta är arga tanten och sura gubben som hötte med näven.

Borta är de politiker som vågar fatta obekväma beslut för att upprätthålla lag och ordning.
För att inte tala om polisernas omorganisation som har ställt till stora problem för alla!


Toleransen kommer att bli vår undergång.

Och i retoriken läser vi dagligen att man inte vill bli ett "intolerant land".
Nej, det vill inte jag heller, men till dig som tänker så vill jag säga:

- Det handlar inte om att vara intolerant mot det som är gott!
Det handlar om att våga se det som är negativt och som går emot det vi byggt upp.

Vi måste våga se det religionsförtryck som muslimer utövar mot kristna på våra asylboenden.
Det ska vi inte tåla.

Vi måste våga säga emot att egna rättssystem - med sharia-lagar - håller på att ta över i förorterna.

Det är inte roligt längre.

Men sunt bondförnuft säger... Nej! Det finns inte längre.
Vi är för stressade. Okunniga. Fega.

En snöstorm håller på att dra in över Stockholm just nu.
Får se hur många som har vett att stanna hemma imorgon...

Snörök. Nyårsrök. Dimmig raketrök.

Det är inte roligt längre.


Läget i Sverige är för allvarligt för att tigas om längre.
Det är också för allvarligt för att överlämnas i partipolitikens händer.

Låt lärare och rektorer få sanktionsmedel att skapa disciplin i skolorna.
Hjälp föräldrar att bli mogna sin roll.
Låt jurister använda lagar som biter, och döma efter dem!

Men även där ser vi hur fegheten griper omkring sig, men bortdömda våldtäktsmål, det ena efter det andra.

Jag vill inte vänja mig vid detta! Någonting är mycket fel.

Oförmågan att sätta gränser. Stå för sanningen. Vara obekväm. Säga ifrån.

Stopp.

Det kommer att kosta ännu mer denna gång om en svensk tiger...

Toleransen blir vår undergång.

Tala är silver men - protestera är guld!!

Till sist, min inställning hänger också ihop med min Gudsbild.
Gud ser inte mellan fingrarna med det som är ont och fel. Jesus satte gränser för de människor som utnyttjade och bar sig illa åt.

Varje handling får sin konsekvens, precis som skuggan är beroende av sin aktör. Vi behöver inte invänta Domens dag. Den är redan över oss.

Om vi inte ändrar riktning.

Upprörda hälsningar i röken,

Helene F Sturefelt,
- som trots allt önskar Gott Nytt År 2017.

Festivalen är slut.