EXEMPEL PÅ TRO - Hebreerbrevet 11

Dimbildning.

En iskall dimma har svept Blekinge i sitt grepp. När jag tittade ut genom fönstret såg jag ingenting.
Vart har världen tagit vägen? Den fanns ju här igår...
Jag vet att den finns! Trots att jag inte ser den.

Det här är en bra inledning till bibelstudiet som vi hade i torsdags i Carl Gustavs kyrka, Karlshamn.

Vi har kommit till kapitel 11 i Hebreerbrevet med rubriken "Exempel på tro".

Texten är så pass viktig att den finns med som läsningar i evangelieboken vid fyra tillfällen under kyrkoåret.

Syftet är att styrka församlingen i tron på Guds löfte.

Guds dyrbara löfte.

Författaren räknar upp alla de stora förgrundspersonerna i kronologisk ordning:
- Kain och Abel och den okände ättlingen Henok, Noa, Abraham och Sara, Isak, Jakob och Moses samt Rahav.
Det är som om man kunde höra författaren sucka av utmattning då han säger:

BEHÖVER JAG SÄGA MER? 
TIDEN RÄCKER INTE TILL FÖR ATT JAG SKALL KUNNA BERÄTTA OM GIDEON, BARAK, SIMSON OCH JEFTA, OM DAVID OCH SAMUEL OCH JEFTA.

GENOM SIN TRO KUNDE DE BESEGRA KUNGARIKEN, UTÖVA RÄTTFÄRDIGHET OCH FÅ LÖFTENA UPPFYLLDA. Hebr 11:32

Jag kan icke räkna dem alla.

Men låt oss ta det från början.

Slå gärna upp din Bibel så blir det lättare för dig att följa med. Jag tror nämligen inte jag förmår citera hela den långa texten... och än mindre göra den rättvisa, eftersom det är en genomgång av hela Gamla Testamentet.

Bibeln definierar själv vad "tro" betyder:

TRON ÄR GRUNDEN FÖR DET VI HOPPAS PÅ.

DEN GER OSS VISSHET OM DET VI INTE KAN SE.

FÖR SIN TRO FICK FÄDERNA GUDS VITTNESBÖRD.

I TRO FÖRSTÅR VI ATT VÄRLDEN HAR FORMATS GENOM ETT ORD AV GUD, 
OCH ATT DET VI SER INTE HAR BLIVIT TILL UR NÅGOT SYNLIGT.

Skapat ur det osynliga.

Tron är alltså en visshet, inte en gissning.

- Jag vet att jag tror.
- Jag tror att jag vet... Det är en annan sak!

Jag kan inte se i dimman... Men jag vet ju med min erfarenhet att det finns gator och hus utanför mitt fönster.
Och jag vet med mitt hjärta att Gud finns och har skapat allt.

Här antyds också att den stora begynnelsen måste ha börjat från Noll, ur något som inte varit synligt.
Annas är det ju ingen början...

Våra kroppsliga ögon är begränsade. Vi kan bara se det rent fysiska med dem, och livet är ju så mycket mer.
Att också "se med hjärtat" gör att vi kommer mycket längre in i existensens villkor.

TY DEN SOM VILL NALKAS GUD, MÅSTE TRO ATT HAN FINNS 
OCH ATT HAN LÖNAR DEM SOM SÖKER HONOM! Hebr 11:6 b.

Jag tror, är viss om, att våren skall komma.

Gud har en plan med sin mänsklighet och driver oss sakta framåt.
I varje tid ger Gud ett löfte om en framtid. Varje generation är en länk i den andliga utvecklingen.
Även du och jag.

Abels blod ropar från marken, som en förebild för Kristus.
- Skall jag ta vara på min broder? frågade Kain.

Ja! Det skall du!
Men du dräpte honom, precis som människan i alla tider i vredesmod har dödat dem som vi är avundsjuka på.

Gud formade ett folk åt sig från början genom att kalla Abraham ut ur sitt land.
Överårig och ofruktsamma lät han dem få en son genom Sara.
Gud gör det inte lätt för sig... men det är för att visa oss att det inte är vi som styr historiens gång.

Vi stannade upp inför den svåra situationen då Gud prövar Abraham genom att be honom offra Isak.
Vad är nu detta?
Ville inte Gud skapa ett stort folk genom honom?

Jo, men Gud behövde låta Abraham visa att han inte behöll något för egen räkning, inte ens den dyrbare ende sonen...
Genom sin offervillighet mognade han på djupet.

Vi kan i detta se den "andliga lag" som finns genomgående  i Bibeln:

- Släpp taget!
Släpp greppet om det du har, så skall Herren välsigna det ännu rikare, genom att använda dina resurser efter sin vilja.
Vågar vi det?

Släpp taget!

Jag berättade om en familj där sonen drabbades av en svår sjukdom.
De kallade samman sina vänner och bad intensivt för pojken, men ingenting hjälpte, varken böner eller medicin.

Då sa Herren:
- Släpp taget om pojken. Ge honom tillbaka till mig. Ni håller så krampaktigt fast vid honom att han inte är fri. Pojken tillhör mig.

De blev förskräckta och gjorde sig redo för avsked och död.
Men det var inte så Gud menade.

Gud ville befria dem alla, genom att visa hur beroende vi alla är av Gud. Livet vilar inte i våra egna händer. Vi måste låta Gud vara Gud...

Bönerna fortsatte, men nu i annan anda. Det var tacksamhet över det de fått, det var glädje över de år de fått med den lilla pojken.
I den stunden vände det. Deras son blev frisk. Läkedom och hälsa bröt igenom deras ego.
Glädjen visste inga gränser!

Inte tron heller... Det var verkligen stort!
Vissheten om Guds omsorg blev konsekvensen av att de släppte taget.

Det blommar! I januari.

I det stora bibliska sammanhanget är perspektiven större. Israels folk var ju på väg att formas efter Guds vilja, på väg mot Kanaans land.

I TRO DOG ALLA DESSA UTAN ATT HA FÅTT VAD DE HADE BLIVIT LOVADE.

DE HADE BARA SETT DET I FJÄRRAN, 
OCH HÄLSAT DET OCH BEKÄNT SIG VARA GÄSTER OCH FRÄMLINGAR PÅ JORDEN.

DE SOM TALAR SÅ, VISAR ATT DE SÖKER ETT HEMLAND. Hebr 11:13.

Försmak av himlen.

Det här påminner om en välkänd och älskad psalm, nr 322:

JAG ÄR EN GÄST OCH FRÄMLING SOM MINA FÄDER HÄR.
MITT HEM ÄR EJ PÅ JORDEN,
NEJ OVAN SKYN DET ÄR.

DÄRUPPE BOR MIN FADER I HÄRLIGHET OCH LJUS.
DÄR VILLE JAG OCK VARA
UTI MIN FADERS HUS.

HEM, HEM MITT KÄRA HEM!
EJ FINNS EN PLATS PÅ JORDEN SÅ SKÖN SOM DU MITT HEM.

Jag berättade om ett missförstånd kring denna text.

Gamla mor skulle följas till sista vilan. Hon hade varit hemkär och tyckte så mycket om sitt lilla torp - det fina hem som de en gång byggde tillsammans.
- Mitt kära hem på jorden!

Men, snälla prästen, tona ned det där med himlen... Vi är ju ändå främlingar inför det... eller i bästa fall gäster.

Familjen missförstod psalmen helt och hållet!

De visste inte att gamla mor, som varit en mycket from kvinna, längtade hem till himlen, inte efter torpet.
Det är hos Gud vårt hjärta har sitt hem, inte på jorden! Här är vi bara främlingar...

Trädet i droppen! Anar mitt hemland!

Moses var också ett gott föredöme vad gäller tro och hålla fast vid Guds löften.
Även han levde efter den andliga lag som handlar om att avstå...

I TRO VÄGRADE MOSE SOM VUXEN ATT LÅTA SIG KALLS SON TILL FARAOS DOTTER.
HAN VILLE HELLRE FARA ILLA TILLSAMMANS MED GUDS FOLK, ÄN HA KORTVARIG GLÄDJE AV SYNDEN.

HAN SÅG FRAM EMOT LÖNEN SOM VÄNTADE
OCH RÄKNADE DEN SMÄLEK SOM MESSIAS FÅR UTSTÅ SOM EN STÖRRE RIKEDOM ÄN EGYPTENS SKATTER. Hebr 11:24.

Vad betyder detta?
Kortvarig glädje av vilken synd?

Moses såg ju hur Farao förtryckte hans folk. Skulle han vara del av det egyptiska herraväldet mot sina egna?
Nej, den synden gav honom ingen glädje!
Det gick ju så långt att Moses till och med slog ihjäl en egyptisk förman, som piskade Israels folk med slavpiskan...Förtrycket måste få ett slut!

I TRO LÄMNADE HAN EGYPTEN OCH FRUKTADE INTE KUNGENS VREDE, UTAN HÖLL UT,
DÄRFÖR ATT HAN LIKSOM SÅG DEN OSYNLIGE... 11:27

Sedan kommer det gång på gång:

- I tro, I TRO. Genom tro, GENOM TRO...

Att lita på att man går åt rätt håll, utan att se. Den inre vissheten är kompassen för beslut och handlingar.
Det förlovade landet väntar.
Håll ut.

Håll ut i dimman.

GENOM TRO FÖLL JERIKOS MURAR.

Murar ja...
Berlinmuren föll 1989 och kommunismen föll.
Men en ny mur har byggts upp i Israel mot Palestina. Och USA's nytillträdde president Donald Trump vill bygga en mur mot Mexiko, för att skydda sitt land mot illegala invandrare.

Murar som skydd eller murar som stänger ute...

Vad ska vi göra med den vanmakt vi känner i dagens globala politik?
Kan vi lära oss något av alla dessa exempel på tro som vi läst om?

DE KUNDE TÄPPA TILL LEJONENS GAP,
SLÄCKA RASANDE ELD OCH UNDKOMMA SVÄRDETS EGG.

DE VAR SVAGA MED BLEV STARKA, FICK KRAFT I STRIDEN OCH JAGADE FRÄMMANDE HÄRAR PÅ FLYKTEN. 11:34.

Genom Guds kraft kunde de gå genom stora faror, men bara om det var enligt Guds plan.
Ingen av oss kan forcera sin egen livshistoria om inte Gud är med oss.

Dagens nöd och oro driver oss till att än mer intensivt be om Guds vägledning och beskydd.
Andliga murar mot ondskan, men inga murar mot folk på flykt.

Bibeltexten vill visa både på glädjen och allvaret i att söka Guds vilja.
Och hur lär vi känna Guds vilja om vi inte umgås med honom, genom bön och bibelläsning?!

Läsa, eller inte läsa.

KVINNOR FICK SINA DÖDA TILLBAKA UPPSTÅNDNA. 11:35.

Det är inte lätt att hänga med i den bibliska historien, men kvinnorna som åsyftas här är de som Elia och Elisha mötte i 1 Konungaboken 17:17.

Tiden räcker inte till att fördjupa sig i det avslutande stycket.
Det handlar om alla de som dödades för sin tros skull. Författaren har i åtanke de judiska martyrer som det berättas om i 2 Mackabéerboken, kapitel 7.

Det får du, kära läsare, studera på egen hand.

Vers 36-38 är som taget ur en rapport från Open Doors... eller nyheterna om religionsförföljelse runt om i världen. Tyvärr är det så att de värst utsatta är de kristna.

... ANDRA FICK KÄNNA PÅ HÅN OCH PRYGEL, JA OCKSÅ BOJOR OCH FÄNGELSE.

DE BLEV STENADE, SÖNDERSÅGADE, AVRÄTTADE MED SVÄRD...

VÄRLDEN FÖRTJÄNADE INTE ATT HYSA DEM.
DE MÅSTE HÅLLA TILL I ÖDEMARKER OCH BERGSTRAKTER, I GROTTOR OCH HÅLOR. 

I de stora flyktingströmmar som kommit till Sverige vet vi att många har erfarenhet av förföljelse för sin tros skull.
Då får inte vi vara okunniga och naiva så att denna förföljelse fortsätter här... vilket den tyvärr gör, inte minst på asylboendena.

Allvarsglädje.

INGEN AV DESSA, SOM GENOM SIN TRO HAR FÅTT GUDS VITTNESBÖRD, FICK SE LÖFTET UPPFYLLAS.

GUD HAR FÖRUTBESTÄMT NÅGOT BÄTTRE ÅT OSS,
OCH DÄRFÖR SKALL DE UPPNÅ FULLKOMLIGHETEN FÖRST TILLSAMMANS MED OSS.

När vi fått smaka och erfara Guds godhet, vet vi att vi har vårt hemland i himlen.
Under tiden som vi är "gäster och främlingar här" får vi hjälpas åt att vårda livet till nästa generation, så de har något att ta över...

I tro, i relation med Gud, tar vi livet på allvar, som en gåva att förvalta, och fortsätter vandra i de spår som äldre tiders gudsmän och gudskvinnor trampat upp åt oss.

Jag tror!!

Åh! Nu skingras dimman! Det lättar ute och ljuset avslöjar de vackraste blommor i januari.

Im-bildning är den enda utbildning jag har... Eller hur var det nu?

De mest trosvissa och klara hälsningar genom dimman!
Eder bibelstudieledare och amatörfotograf

Helene F Sturefelt,

- som tackar Gud för er alla.