Sant eller falskt.
Död eller levande. Vår eller vinter.
Det är frågan.
Och hela den kristna kyrkan jublar i påskens tider:
- KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN!
- JA, HAN ÄR SANNERLIGEN UPPSTÅNDEN!
Men det finns en lögn som gror vid sidan om sanningen.
Det är ett livsavgörande val, vilket vi väljer att bygga vårt liv på.
Följ med till Hällevik och till påskdagens gudstjänst!
Musiken flödade, evangeliet lästes på arabiska, också, och predikan hölls av pastor Ulf Ohlqvist.
Jag återger några tankar utifrån berättelsen om Maria från Magdala och hennes förtvivlan vid Jesu grav.
Vad är sant? Vad är lögn?
Slå upp Johannes evangelium kapitel 20:11-18.
MEN MARIA STOD OCH GRÄT UTANFÖR GRAVEN.
GRÅTANDE LUTADE HON SIG IN OCH FICK DÅ SE TVÅ ÄNGLAR I VITA KLÄDER SITTA DÄR JESU KROPP HADE LEGAT,
EN VID HUVUDET OCH EN VID FÖTTERNA.
OCH DE SADE TILL HENNE:
-VARFÖR GRÅTER DU, KVINNA?
HON SVARADE:
- DE HAR FLYTTAT BORT MIN HERRE, OCH JAG VET INTE VAR DE HAR LAGT HONOM.
Detta var ju det mest naturliga att tänka, att någon hade flyttat bort den döda kroppen.
Det är fortfarande ett argument idag bland dem som inte vågar ta sig närmare in i skeendet.
Men motargumentet är starkare:
När ryktet om att Jesus hade uppstått spred sig, hade de som "gömt honom" lätt kunnat ta fram den döda kroppen och motbevisa uppståndelsen.
Men det fanns ingen död kropp att visa....
NÄR HON HADE SAGT DET, VÄNDE HON SIG OM OCH SÅG JESUS STÅ DÄR, MEN HON FÖRSTOD INTE ATT DET VAR HAN.
JESUS SA TILL HENNE:
- VARFÖR GRÅTER DU, KVINNA? VEM LETAR DU EFTER?
HON TRODDE DET VAR TRÄDGÅRDSVAKTEN OCH SVARADE:
- OM DET ÄR DU SOM HAR BURIT BORT HONOM, HERRE, SÅ SÄG MIG VAR DU HAR LAGT HONOM, SÅ ATT JAG KAN HÄMTA HONOM.
Jesus är både pedagog och psykolog.
Han talar till Maria och inväntar hennes svar. Han ser att hon gråter och ber hennes sätta ord på vad hon känner.
Och Marias kärlek till Jesus är så stor att hon tror sig själv kunna hämta och bära den döda kroppen, bara hon får veta var den är!
Söta lilla Maria från Magdala!
Men så skulle jag också ha gjort... bortom sans och förnuft.
Ty kärleken och döden är alltid bort sans och förnuft. Inga lagar eller regler kan hålla dem fångna.
Eller hur !?!
JESUS SADE TILL HENNE:
- MARIA!
HON VÄNDE SIG OM OCH SADE TILL HONOM:
- RABBOUNI! (DET ÄR HEBREISKA OCH BETYDER "MÄSTARE").
Vet du vad det vackraste kärleksordet är ?
Det är inte någon skön poesi eller laddade uttryck. Det är att få höra sitt namn... nämnas med värme...
- Maria! Helene! Och ditt namn...
Plötsligt öppnades hjärtats dörr och hon såg. Förstod. Allt stod klart.
Och hon ville omfamna honom.
Storkramas.
Jesus, är det du? Lever du? Åh, är du verkligen här?!
Men Jesus måste hejda henne lite.
Ta det lugnt.
Kroppskontakt var inte tillbörligt. Vänta.
JESUS SADE:
- RÖR INTE VID MIG, JAG HAR ÄNNU INTE STIGIT UPP TILL MIN FADER OCH ER FADER, MIN GUD OCH ER GUD.
MARIA FRÅN MAGDALA GICK DÅ TILL LÄRJUNGARNA OCH TALADE OM FÖR DEM ATT HON HADE SETT HERREN, OCH ATT HAN HADE SAGT DETTA TILL HENNE.
Jo, vi vill röra!
Vi vill vara fysiska för att förstå.
Om jag inte "ser Gud" finns inte Gud. Det är den sökandens enklaste argument.
Och simplaste.
För ty det finns så mycket som våra fysiska ögon inte kan se - alltifrån elektricitet till vänskap.
Men vi "ser" effekten".
Och det är det som är det viktigaste vad gäller alla existentiella frågor.
Vad händer sedan?
Den icke vittnesgilla kvinnan går till de vittnesgilla männen och påstår att hon har mött Jesus.
Sorge-psykos?
Döds-chock?
Önske-tänkande?
Nej, inget av detta. Inte lögn. Men sanning.
Hon såg, med egna ögon. Och det fick effekt.
Effekten var att hon bröt mot alla sociala regler och började tala, orden bara vällde ur henne.
Hon påstod saker som var omöjliga och hon gjorde det med kraft, med den kraft som kommer ur att man just befriats ur ångestens dödsgrepp och själv blivit levandegjord, inifrån.
Det går inte att inbilla sig fram i livet.
Lögnen avslöjar sig alltid till sist.
Det går inte att bygga en kyrka heller på lögn, den håller inte i tvåtusen år...
Läs fortsättningen själv i hela kapitel 20, om hur männen börjar springa... om hur Jesus visar sig för alla som kan känna igen honom och bekräfta att det verkligen är han.
Läs om hur den tvivlande Tomas får sticka in fingret i hans sår, om det nu var nödvändigt för att tro...
Att i Listerkyrkan få höra detta evangelium läsas på arabiska för de muslimer som var där, är mer än stort!
Muhammed missuppfattade situationen och skrev i Koranen att Jesus inte dött för våra synder. Nej, Allah lät någon annan (Simon från Cyrene) göra det i hans ställe.
Jesus slapp, menar islam, han upptogs direkt till himlen. Så mycket älskade Gud honom.
Men om den lögnen är sann;
1) ... då kvarstår vi i den avbrutna kontakten med Gud.
2) Våra synder är inte försonade.
3) Döden är inte besegrad.
4) Våldet fick sista ordet.
Både tveksamma sökare, svenska ateister och asylsökande muslimer behöver bli befriade från denna lögn.
Bygg en församling, eller ett samhälle, på dessa fyra punkter och - ja, var så god och se dig om i världen...
Därför är Jesu uppståndelse så oerhört viktig för mig!
Hans död på korset var ju den totala övergivenheten. Gud har varit där före dig.
Döden besegrades inifrån. Inte med teorier utan med blod. Och förlåtelse.
Hans uppståndelse tvingar oss att ge upp lögnen som livsbas och hat och död som livsmodell.
Hela detta mysterium har Gud dessutom lagt ned i vårens skeenden, där livet just nu återvänder.
Den torra löken får liv.
Det är sannerligen en uppståndelsetro för ögat! Och näsan...
Detta är mina tankar.
Pastorn avslutade med att uppmuntra oss söka Uppståndelsens kraft.
The Power of Resurrection.
Och våga berätta detta för andra. Det gör jag nu för dig, bästa bloggläsare.
Sammanfattning.
Vi kan välja att gå kvar i Marias sorgesamma långfredagsstämning och gråta över allt som är förlorat.
Vi kan välja att vara kvar i våra tvivel och låta livsprocessen stanna upp.
Men vi kan också välja att lita på att det Gud gjorde med Jesus är sant.
Och bär än idag.
Annars måste du förklara för mig varför kyrkan ännu finns... trots sina fel och brister.
Du måste förklara för mig varför så många kristna bärs av en glädje, som är bortom sans och förnuft.
Varför försoning och förlåtelse är den mänskosyn som förändrar världen.
Varför?
Hur är det möjligt om allt är en lögn?
Nej, kära vän, låt oss med full frimodighet ta den levande Jesus Kristus in i våra hjärtan och bygga resten av våra dagar och år på detta faktum att den första påskens händelser är det som bär världen.
Låt oss be:
Herre Jesus Kristus, Du som vandrar vid vår sida,
gör våra hjärtan brinnande och öppna våra ögon,
så att vi känner igen Dig.
Tack för att Du möter oss i Skriftens Ord och i det brutna brödet.
Låt oss glada berätta för andra att Du lever.
Din är äran i evighet, Amen!
GLAD PÅSK!
Jesus Lever.
Du också.
De gulaste, varmaste, gladaste och mest levande hälsningar från
Helene Sture Påskfelt,
- som fotograferade Wämö kyrkogård i Karlskrona i förrgår på påskafton, då haglet föll över staun, som ett tecken på att vi Måste välja mellan liv och död, tro och tvivel, sanning och lögn.
Solen kom dagen efter. På Påskdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar