ACCEPTANS

Förvirring. Var är fokus?

GUD, GE MIG SINNESRO
ATT ACCEPTERA DET JAG INTE KAN FÖRÄNDRA
MOD ATT FÖRÄNDRA DET JAG KAN
OCH FÖRSTÅND ATT INSE SKILLNADEN.

Detta är en bön att bedja varje dag!
Nej, varje minut... varje sekund...

Men vad innebär att "acceptera"? Är det att ge upp? Bli likgiltig? Passiv?

Här möts djup kristen erfarenhet och österländsk "mindfulness".
Jag bryter min bloggpaus.
Detta är så viktigt att jag Måste Skriva.

På slutet kommer en hårdrockslåt med tyska gruppen Accept, som spelade på Sweden Rock förra året.

Sköna rockare.

Jag läser om Maria i Lukasevangeliet som inte kunde acceptera ängelns bud att hon skulle bli mor utan att vara tillsammans med Josef.

Och jag läser psykolog Anna Kåvers bok "Att leva ett liv, inte vinna ett krig" på Natur&Kulturs förlag.

När stora förändringar drabbar, måste vi förhålla oss till det, utan att fly.

Känner du "Ingrid i växeln"?
Du ver hon som på det stora företaget också fungerade som kamratsjälavårdare när medarbetarna var helt slut.
Hon lyssnade och sa, på sin breda skånska:

- Jae, då tar vi denne dagen till detta!

Alltså, det är lika bra att du accepterar att det är just precis så svårt som det är.
Känn din känsla, och var i den, tills den klingar av.

Ingrid i växeln var en klok kvinna - utan att känna till vare sig Lukasevangeliet eller österländsk visdom.

Born to Lose. Live to Win.

Nu vill jag citera Anna Kåvers bok, några rader ur det kapitel som handlar om Acceptans - att komma till ro med verkligheten.

Med acceptans menas att välja att se och stå ut med både den yttre och inre verkligheten, utan att fly, undvika, förvränga eller döma den.

Och att handla utifrån denna verklighet i riktnig mot sina värderingar och mål.

En del människor har inte så stort känsloregister. För dem är detta inget problem.
De jagar inte upp sig och reagerar inte känslomässigt alls.
I rätt sammanhang kan dessa icke känsliga personer vara till stor nytta och skapa lugn.
Men de kan också orsaka problem och låsningar.

För oss som är högsensitiva (HSP) är känslora ofta översvallande.
Vi känner känslor som andra inte ens vet finns.
Det kan vara till stor nytta i rätt sammanhang, men är också oerhört tröttsamt för oss själva, och ibland även för omgivningen.

Unga Maria i Lukasevangeliet hade inte tänkt sig bli gravid redan.
Och inte på det sättet, utanför äktenskapet och utanför sexualiteten.

Nu står ängeln där och påstår att hon skall bli havande.
Hon protesterar:

MARIA SA TILL ÄNGELN:
- HUR SKALL DET SKE? JAG HAR JU ALDRIG HAFT NÅGON MAN.
                                                                      Luk kap 1:26-38

Hur går det till?

Att ta emot livet som gåva innebär också stora risker.

Vi blir ifrågasatta, vi kan inte förklara, vi blir misstänkliggjorda, vad pågår här, egentligen?

Då är det lättare att fly, bortförklara det hela, undvika folk eller förvränga sanningen - Det var nog inte menat så...
Eller förbanna och fördöma budbäraren.

Men det blir inte bättre...

Skit händer.
Vi blir sjuka, arbetslösa, tappar modet, folk dör och krig och konflikter uppstår på nya platser.

Gud, ge mig sinnesro, att acceptera...

Plats för sinnesro. Också.

Anna Kåver lyfter fram en definition till på ordet "Acceptans":

Att acceptera är att godtaga något eller någon utan restriktioner.

Begreppet "accept" är en juridisk term som innebär just att godta, utan förändringar, en överrenskommelse eller ett kontrakt.

En mer psykologisk definition:

- att tolerera känslor som är förknippade med ett starkt obehag i en obehaglig situation, utan att varken undvika, fly, attackera, förvränga eller döma.

Hon menar att om man inte accepterar smärtan, så förvärras den till rent lidande.

Lindrar lidandet.

Men hon lyfter också fram motsatsen; att njuta av en ledig dag utan att hela tiden tänka på att det hela är övergående...

Anna Kåver använder sig av det österländska begreppet Mindfullness och sammanfattar det så:

Mindfullness är Medveten Närvaro, som är en förutsättning för Acceptans, som i sin tur är en förutsättning för Förändring.

Det är mycket att tänka på. Stora insikter.
Reflektionstid nödvändig.

Världens bästa festival!

Rush på scenen.

Åter igen betonar denna goda psykolog att acceptansen inte innebär att vi automatiskt tycker att den obehagliga situationen är bra, rätt, rättvis eller vacker.

Försök se läget utan skygglappar eller värderingar.

Allting i livet har en orsak, vare sig vi känner till den eller inte, och vare sig om vi gillar den eller inte.

Hjälp mig fokusera.

Under denna fasteperiod fram till påsk, övar jag mig i att göra "fokusbyte" från det som tynger mig i privatlivet, till att försöka göra något "roligt" som ger energi.

Inte lätt.

Men precis som jungfru Maria släppte taget om kontrollen och lät Gud göra det Gud hade tänkt ut, försöker jag också låta Gud göra med mitt liv såsom Gud har tänkt - även om jag inte förstår varför alla dessa svårigheter ska drabba mig.

Den meningslösa frågan "varför" finns inte i mitt vokabulär.
Den frågan kan ändå bara besvaras med ett "därför" eller "varför inte?".

Varför inte?

Gud, ge mig sinnesro att acceptera...
Men inte genom att vara passiv! Här rings telefonsamtal till berörda parter - sedan släpper jag.
Orkar inte mer. Ska inte mer.

Det är att "acceptera genom handling" som Anna Kåver skriver.

Att acceptera genom att ge upp och tappa kraft är inte det jag menar med acceptans.
Tvärtom.

Paradoxalt nog kan en accepterande inställning bryta inre låsningar och blockeringar, och göra oss öppna, flexibla och mer aktiva att hitta lösningar ur problemet.
Eller förändra något som vi vill förändra.

Känslorna får sitt utlopp i skogen. Och sinnet får sitt lugn i samma skog.

Skog. På Sweden Rock.

Mycket kan vara omöjligt för oss människor.
Men Maria fick höra dessa förunderliga ord:

INGET ÄR OMÖJLIGT FÖR GUD.

Så hör då min bön, det vet jag att du gör Herre, men svara på ett sätt som jag begriper!

Psaltarens ord ger mig perspektiv:

OM INTE HERREN BYGGER HUSET
ÄR BYGGARNAS MÖDA FÖRGÄVES.
                                                                     Psalt 127:1

DE SOM SÅR MED TÅRAR
SKALL SKÖRDA MED JUBEL.

GRÅTANDE GÅR DE OCH SÅR SIN SÄD,
JUBLANDE KOMMER DE ÅTER OCH BÄR SINA KÄRVAR.
                                                                    Psalt 126:5-6.

MÅ DET SKE MED MIG SOM DU HAR SAGT.
                                                                    Luk 1:38.

Hör vår bön.

Hälsningar i stormens öga, bortom kontrollen, med tillfällig vila och med tack för boken "Att leva ett liv, inte vinna ett krig",

Helene F Sturefelt,
- som längtar efter SRF 2014 i Sölvesborg i juni:

Tyska Accept på Sweden Rock 2013.

Och medan man inväntar sinnesron är hårdrocken för många ett sätt att få utlopp för sin oro, utan att bli galna... Här är en liveupptagning med Accept "Restless and Wild":

https://www.youtube.com/watch?v=n1Z--KDFr9s