Påve Franciskus, 2013-2025.
Den stora händelsen som alla talar om just nu är att påven FRANCISKUS har dött.
Efter att ha hållit sitt sedvanliga påsktal från balkongen i Rom var hans livsgärning slut.
Tidigt på Annandagens morgon somnade han in, då en stroke avslutade kroppens sista krafter.
Franciskus visste nog vad som hände...
Hur många gånger under sitt 88 åriga liv hade han inte hört evangeliernas berättelse om Jesus på påsken!
När Jesus uppstår på Påskdagen vinkar påven för sista gången till världens folk.
När lärjungarna går ut från Jerusalem till Emmaus och får följe med en okänd - som visade sig vara Jesus - så får påven följe ut ur livet av samme Herre, in i döden, och ut igen, på Andra Sidan.
Det är stort!
Visste påven att detta var hans sista tal?
Frågan är vilken makt kristendomen har, och i detta fallet den katolska kyrkan.
Påven Franciskus var känd för sin enkla livsstil. Han värnade de fattiga, flyktingar och klimatkris.
Han revolutionerade sin kyrka då han på en flygplan intervjuades och talade om homosexualitet:
- Om båda vill leva tillsammans och leva troget med varann, vem är jag att döma?
Denne påve har dessutom utnämnt kvinnor till flera viktiga poster inom hierarkin - vilket är ett viktigt steg för kvinnor att snart kunna prästvigas i katolska kyrkan.
Margit Sahlin, Sveriges första kvinnliga präst.
Ännu mer dessutom lär det vara så att Franciskus var beredd att släppa på celibattvånget för att bli präst...
Att få leva ut sin naturgivna sexualitet i ett gott äktenskap skulle spara många djävulskt syndiga övergrepp - - - När påven Benediktus XVI den sextonde avgick 2013 befann sig katolska kyrkan
i sin djupaste kris på århundraden.
Men det förändrades när argentinaren Jorge Bergoglio blev påven Franciskus. En helt ny inriktning tog form, utan behov av maktanspråk.
Hej då! Vila i frid! Och stort TACK.
Nu vill jag fokusera på den politiska makt som ligger osynlig i vår kristna tro.
Jag citerar ledarsidan i vår lokaltidning, där militärhistoriker och kommunikations-rådgivaren Erik Gutiérrez-Aranda skriver i Sydöstran, 23/4-25:
"Hur många divisioner har påven? frågade Stalin hånfullt under Jaltakonferensen 1945, när Churchill föreslog att påven borde involveras i diskussionen om Polens framtid.
Den sovjetiske diktatorn var övertygad om att endast militär styrka hade verklig betydelse.
Historien gav sitt ironiska svar genom att en polsk teolog och författare valdes till påve och var verksam under åren 1978 till 2005.
Denne Johannes Paulus II blev katalysator för demokratirörelsens framväxt i Östeuropa under Kalla Kriget, och sedemera Sovjetunionens fall.
Läxan om en mjuk makt är lika relevant idag."
Johannes Paulus II på plats som förändrade världen.
Militärhistorikern fortsätter:
"Katolska kyrkan är med sina 1,2 miljarder anhängare en global kraft vars inflytande ofta förbises när världsledare fokuserar på militär styrka och ekonomiska sanktioner.
Denna mjuka makt formar människors djupaste övertygelser på ett sätt som politiker sällan lyckas med."
Jag har varit i Polen, i Gdansk, och sett de platser där Johannes Paulus II verkade. Det berättas om en tyst manifestation då tusentals katoliker samlades och påven höjde sin hand till välsignelse - en gest som tyst manade till frihetskamp, utan våld.
En kort tid senare föll muren, 1989.
Som turister kände vi historiens vingslag i Gdansk.
Nu spekuleras det ifall det kan vara möjligt att vår svenske kardinal Anders Arborelius kan bli den nye påven? Möjligheten finns eftersom han är en av de 135 kardinaler som skall komma överens om vem de vill välja. Dock känner de inte varandra så väl - utspridda över hela världen - men vi får se.
Den helige Ande verkar än idag.
Påven Franciskus har visat att Vatikanen kan anpassa sig efter sin tid och uppvisat "en smidighet som får världsledare att framstå som kortsiktiga" skriver Erik Gutiérrez-Aranda. Han tänker en svindlande tanke:
"Tänk en påve från landet där Gustav Vasa genomförde en av Europas mest systematiska utrotningar av katolicismen. Kloster revs, kyrkoskatter konfiskerades och präster fördrevs i en reformation som blev modell för andra protestantiska länder.
Fram samma land, som idag rankas bland världens mest sekulariserade samhällen, skulle den universella kyrkans ledare träda fram... Det skulle i så fall vara en paradox jämförbar med när drottning Kristina chockade Europa genom att abdikera från Sveriges tron och konvertera till katolicismen på 1600-talet."
En god artikel av Erik Gutiérrez-Aranda.
Vår svenske kardinal Anders Arborelius är dock inte särskilt förtjust i att få denna fråga vad han tror om sina möjligheter att bli biskop.
Innan påven Franciskus dog hade han nämligen bett honom om att inte längre behöva vara kardinal. Arborelius längtar tillbaka till klosterlivet i Skåne.
Påven hade beviljat förfrågan - men inte angett från och med när det kunde tänkas ske.
- Så just nu hänger jag lite löst, säger Anders Arborelius trött.
Jag gillar honom. Anders Arborelius har vid flera tillfällen gästat pilgrimsdagarna i Vadstena då teologin utformats kring denna rörelse.
- När är alldeles för känslomässiga i er tro, sa Arborelius vid ett föredrag. Ni är impregnerade av era sportfrågor "Hur känns det?"... Ni skulle säkerligen kunna säga så till Jesus på korset...
Det finns en vilsammare inställning till trons liv.
Tack!
Pilgrimsteologdagar i Vätternkyrkan, Vadstena.
Jag citerar militärhistorikern Erik igen, i hans spännande spekulationer:
"För Vatikanen skulle det kunna erbjuda en unik möjlighet att välja en påve från sekulariseringens epicentrum! Det skulle sända ett tydligt budskap:
- Om katolska kyrkan kan återfå inflytande i Sverige, så kan den göra det var som helst i världen!
Dessutom har katolska kyrkan ett diplomatiskt nätverk som når platser där konventionella politiska kanaler står maktlösa.
Det vore historiens fulländade ironi om katolicismens återkomst i Norden symboliseras genom en svensk påve.
Stalins fråga får då sitt definitiva svar: Påvens 'divisioner' består av människors hjärtan - en kraft som visat sig mer uthållig än både vapensystem och världsliga maktstrukturer."
Människors hjärtan är det starkaste vapnet.
Jag känner mig hoppfullt glad!
Jag vill tro på den gemensamt kristna kraften från alla samfund - inte bara katolska kyrkan som har lite att lära av oss andra - där bönen kan försätta berg och där Sanning och Kärlek kan fälla även vår tids despoter.
Kommunikationsrådgivaren Erik Gutiérrez-Aranda får sista ordet:
"Att många betraktar scenariot som jag tecknat som osannolikt är förståeligt.
Men samma skepsis mötte tanken på att en polsk kardinal skulle bli påve under Kalla Krigets höjdpunkt, och leda till upplösningen av det sovjetiska imperiet och framväxten av ett fritt Europa.
Historien har en förmåga att överraska även de mest klarsynta bedömare".
Påven Franciskus dog den 21 april 2025.
Påven Franciskus är död.
Men Jesus lever!
Käre himmelske Fader - överraska oss!
Utse en ledare som står för Sanning, Kärlek och Enkelhet.
Låt varje ledare avsäga sig lögnen, likgiltigheten och lyxen.
Herre, ge oss ödmjukast den fred vi själva inte kan skapa.
Amen!
Hjärtliga divisionshälsningar,
Helene F Sturefelt,
- ekumenisk protestantkristen, med Jesus i centrum.
Herren använder Arborelius där han bäst behövs.