BLOGGVILA - VADSTENA

Anemon, vänd mot ljuset.

Jag skriver - alltså finns jag.
Du läser - alltså finns du!

Hm, jag vet inte om Descartes skulle hålla med mig i min omformulering av hans bevingade uttryck:

"Je pense, donc je suis" = Jag tänker, alltså finns jag.

Nu är hösten här med nya uppdrag. Jag behöver vila från min närvaro här på bloggen. Fingrarna protesterar, kameralinsen också - men det är nödvändigt.

Jag läser och ber ur bönboken:

- Herre, ge mig ljus då jag nu skall fortsätta min vandring, så att jag klart kan se vad Du vill att jag skall göra, eller lämna ogjort...

Vi gör för många saker. Vill för mycket. Pressas av andra. Livet trycker på.
Foten trycker på bromspedalen och hjärnan säger stopp - inte fler intryck!

Paus. Jag finns ändå.

Jag drog mig undan till Vadstena i helgen för att fira heliga Birgitta, den 7 oktober.

Det var så fint att få samlas i Birgitta-systrarnas samlingssal inne i klostret och få ett samtal med syster Monika. Vi var en stor grupp samlade och vi lyssnade med andakt:

- Gud har gett oss tid till bön. Här lever vi i rytmen av bönen. Tidegärden är ett skydd runt tiden. Inget annat får ta dess plats.

Det är inte lika enkelt för er som lever ute i världen, fortsatte hon. Vi känner stor respekt för er som frivilligt söker till bönens gemenskap!

Någon i gruppen ställde en fråga:

- Vad tänker ni att heliga Birgitta kan betyda idag?

Syster Monika svarade:

- Heliga Birgitta visar hela tiden på Guds närvaro och Guds vilja.
Hon är ett föredöme i att inte vara rädd för att göra vad man anser vara rätt, särskilt inte vad gäller att förmana maktens män!

Birgitta var kritisk mot kyrkan - men lojal. Man får acceptera vissa saker som man inte är nöjd med, sa syster Monika.

Samling vid skrinet i Klosterkyrkan.

En annan fråga hamnade lite snett, men fick ett rakt svar:

- Vad kan heliga Birgitta betyda i klimatfrågan?

- Hm... det var ju inte aktuellt på den tiden, på 1300-talet... Möjligen kan jag svara kort: "Du är inte världens centrum..."

Upplys natten... Birgittas bön.

Det var en vacker dag i Vadstena. Maschaller var tända från Birgittasystrarnas kloster till den stora mäktiga Klosterkykran. Det glimmade i höstlöven, även från Pilgrimscentrum.

Snart skulle den högtidliga processionen till skrinet börja, där vi tillsammans skulle få sjunga Completorium - aftonbönen.

Heliga Birgitta levde nära jungfru Maria i bibelläsning och bön. Hon såg Jesus och hans liv genom hennes ögon. Det ger en alldeles speciell infallsvinkel, av moderlighet och ömhet.

Sveriges största lärjunge till Jesus.

Det var ett lyckligt sammanträffande i Vadstena denna helg att även Symbolföreningen var samlad här.
Det var årsmöte med delande av goda symbolövningar - allt ifrån hur man använder denna kunskap i samarbete med Arbetsförmedling och Försäkringskassa, till fotovernissage och rituell dans utifrån Psaltaren 23.

Nu är jag påfylld och välsignad rikligen och går nu in i bloggvila.

Jag behöver krafterna till att fokusera på predikan och själavård i Karlskrona - och om Gud vill - göra några närradioprogram i Sölvesborg, med kyrkans företrädare! 92,0 mHz.

Hornvingar på fötter.

Till nya läsare; ni hittar säkert några äldre guldkorn att läsa! Eller bara spana in bilderna.
Till er andra; vi möts i bloggosfären längre fram!

Jag skriver inte - men finns ändå!
Du läser inte - här - men finns fullt ut ändå!

Gud syns inte - men... det gör inte havet heller för fisken som simmar i det.

Lyssna nu till vad Herren säger att du skall låta vara ogjort... och ta emot höstens glödande färger.

Vilsamma hälsningar från Helene Sture Bloggfelt,

- vilande, tänkande, sovande, vakande...

... skrattande!