SVENSKA KYRKAN - Kryp tillbaka till KORSET

Genomlys mig.

Är Svenska kyrkan tom och tömd på sitt innehåll?

Nej, det är hon inte, än, men hon driver sig själv åt det hållet, vilket den senaste veckans artiklar i tidningar och på Facebook visar med stor tydlighet.

Identitetskrisen blir allt djupare. Predikan allt tunnare. Och korsen allt färre...

... liksom de kristna i Mellanöstern.
Många troende i Sverige väntar fortfarande på att högsta ledningen ÄB ska uttala ett fördömande mot folkmorden på kristna som IS utför.

Men det är tyst.

Ser vi inte?

I denna obegripliga tystnad har ett upprop startats på FB; att ta ett foto på sitt eget halssmyckes-kors och lägga ut det, som stöd.
"Mitt kors" har efter bara några dagar redan 4000 "selfies" på Facebook.

I sin iver att inte stöta sig med andra religionsutövare vill nu Svenska kyrkans ledning ta bort korset.
Kommunikationschef Gunnar Sjöberg, själv präst, ogillar uppmaningen att bära sitt kors i solidaritet för förföljda kristna, med orden:

- Uppmaningen känns uppviglande och okristlig i de motsättningar som redan råder. Vill vi dra saken till religionskrig?

Vad är detta??

Om inte annat än en oerhörd rädsla för islam.

Hur är det möjligt att Svenska kyrkans ledning kan ge efter för en sådan oro?
Kanske är det något jag inte förstår, men i så fall måste jag få uttrycka det.

Göm ditt farliga kors.

Jag upplever det som att inte alla lever med Bibelordet längre, det som ger oss vår kristna identitet:

TY TALET OM KORSET ÄR EN DÅRSKAP... 1 Korinterbrevet 1:18.

RÄDSLA FINNS INTE I KÄRLEKEN,
   UTAN DEN FULLKOMLIGA KÄRLEKEN FÖRDRIVER RÄDSLAN.

RÄDSLAN HÖR SAMMAN MED STRAFF... 1 Joh brev 4:18

Redan har många lämnat Svenska kyrkan då det uppdagades onödigt dyra resor för församlingsarbetare.
Men nu lämnar allt fler av en annan anledning, som är ännu värre.
Ann Heberlein skriver:

- De är besvikna på den kyrka de varit trogna sedan de döptes.

I Svenska Dagbladet skriver Margit Richert:
- Gudstjänsterna har reducerats till icke-förpliktigande doftljusandlighet...

Doftljusandlighet?

Jag backar några steg och tänker mig tillbaka till mitt eget sökande i tonåren.

Om jag då hade mött en kyrka som inte talat om sin herre Jesus Kristus, utan bara lekt lekar och tänt värmeljus, ja då hade jag inte varit kristen.

Om jag hade mött en kyrka som inte var stolt över sin tro, ja då hade jag inte smittats av någon frimodig glädje, utan dragit vidare, osökt och ofrälst.

Om jag inte hade hört predikningar som beskrev mitt elände - och vägen ut ur det - då hade jag inte varit befriad från synden utan kvar i mitt mörker.

Kvar i mörkret?

Jag dröjer mig kvar vid det gamla uttrycket "Förspillda tillfällen", allvarsrubriken som togs bort i den nya evangelieboken.
Det finns en text där från Johannes Uppenbarelsesbok - Andligt liv i fara att dö:

OCH SKRIV TILL ÄNGELN FÖR FÖRSAMLINGEN I SARDES:
SÅ SÄGER HAN SOM HAR GUDS SJU ANDAR OCH DE SJU STJÄRNORNA:

- JAG KÄNNER DINA GÄRNINGAR, DET HETER OM DIG ATT DU LEVER, MEN DU ÄR DÖD.

VAKNA UPP OCH STÄRK DET SOM FINNS KVAR, OCH SOM VAR NÄRA ATT DÖ.
Joh Uppb 3:1-2.

Lyssna till ängeln!

Är Svenska kyrkan på väg att andligen dö?

Är våra biskopar, prostar och kyrkoherdar så förblindade av tidsandan att ni inte ser vad som håller på att hända?
Vill ni inte leda en kristen kyrka?
Vill ni omformatera vår kyrka till en allmän religiös inrättning med psykologiska kåserier och tamhet?

Vem skall försvara och förklara kristendomen om inte ni gör det?

Jo, jag vet... Fotfolket! Församlingsborna. Den lilla troende människan som fortfarande läser sin Bibel och lever i gemenskap med Jesus Kristus.

Nej, inte alla kyrkoledare går i den fållan. Men ni måste visa er nu! Tala!
Förkunna i den kraft Helig Ande ger er!

KOM IHÅG VAD DU HAR HÖRT OCH TAGIT EMOT
  OCH BEVARA DET - OCH VÄND OM! Joh Uppb 3:3

Läs. Förkunna!

Men lugna dig nu, Helene, vi måste vara lite smidiga! Realpolitiskt kloka, milt gränslösa och välkomnade.
Ja, med så låga trösklar att de är nedfilade till gropar, där vi faller.

TALET OM KORSET ÄR EN DÅRSKAP...

... FÖR DEM SOM GÅR FÖRLORADE - vilka är de?
MEN FÖR OSS SOM RÄDDAS ÄR DET EN GUDS KRAFT.

Guds kraft! Ja!
Tystnad kan vara smart realpolitik ibland, men just nu behöver vi ord som tolkar vad som sker.

Naturen talar om vi tiger.

Jag hade en mardröm:

- Det kom ett stort folk och invaderade vårt land. Vi tog bort allt som kännetecknade vår identitet - inte av tvång utan av egen vilja.
Efter ett tag fanns det en annan svartare flagga, en annan svartare mänskosyn och fullt med månar över allt.

Solen hade gått i moln, folket kunde bara krypa och kvinnorna var borta, insvepta i svarta lakan.
Rädslan var stor. Ingen vågade tala. Ingen hade andra åsikter än den offentliga.

Och mitt i alltihop satt Japans president och ropade från sin tron:

- Jag vill avgå! Jag är för gammal...
- Nej, du fortsätter, du är ju gudomlig. Hur skulle det se ut om en gudomlig människa detroniserade sig själv och blev som en av oss?!

Heliga böcker bars omkring, högt ovanför huvudena, med vacker ornamentik men obegriplig text.
Alla bugade och böjde sig, tills en liten pojke sa:

- Den här boken är likadan som kejsarens nya kläder. Tom.

Jag vaknade med ett ryck.
Vilken hemsk dröm!
Men när jag läste morgontidningen såg jag att det bara hade börjat...

Korsberga fina kyrka.

Så, vad ska vi ha Svenska kyrkan till?
En moder kan göra fel, hon kan glömma sitt barn, men hon kan också vända om och göra rätt.
Säga förlåt.

Krypa till korset...

Ja, snälla kyrkan, kryp tillbaka till korset!

Visa oss alla vad Jesus har gjort för oss på korset, med en försoning som är gränslös - för alla!
Det är Jesus och hans gärning som är gränslös... inte vår undfallenhet i en förment religionsneutralitet.

Igenom ska du.

Men Gunnar Sjöberg är rädd att högerextremister ska utnyttja korset till sina grumliga syften.
Alltså bör vi inte visa korset alls.
Även vänsterradikala och andra extremister kan ta det som är vårt.

Jaha, men då kan vi inte göra något över huvud taget eftersom allt kan kidnappas och missbrukas.
Det är fel väg att gå.

Tvärtom ska vi ta tillbaka både kors och flagga, visa på dess innehåll, utbilda och undervisa, missionera bland muslimer, ateister, buddhister, likgiltiga medlemmar, skåningar och cyklister... alla!

Vi byter innehåll.

Och så gör vi ett saligt medlemsbyte:

- Alla ni som inte är intresserade av kyrkans innehåll; ni kan gå ur kyrkan.
- Och alla ni som vill fira kristna gudstjänster med lovsång, förbön och bibelvarma predikningar, ni kan komma tillbaka!

- Ni som fortfarande är medlemmar och står förundrat och ser på vad som händer; ni vaknar nu, letar upp ert kors och er konfirmationsbibel och kräver av er kyrkoherde att få kunskap utifrån era frågor.

Byt plats med varann!
Det blir ungefär lika många kvar - fast med en helt annan glöd och längtan efter Guds Ord.

Jag vill se Dig!

Allvarsordet, till mig själv, till dig och våra kyrkoledare är alltså det som ängeln säger till församlingen i Sardes i gamla Turkiet, men nu till kyrkokansliet i Uppsala, Malmö och Stockholm.

- Vi får se upp så vi inte är andligt döda, trots att vi tycker oss ha namnet om att vara levande... med doftljus och utan krav på omvändelse.
Och utan kors.

Den extrema islamismen angriper allt som de uppfattar om osedligt och otrohet mot Allah.
Det andliga kriget är redan här, och det blir inte mindre av att vi är undfallande.
Tvärtom dränerar vi oss själva på kraft.

Dialog kan bara ske när vars och ens tro beskrivs utan förminskning.

Förminskar inte.

Jag gläder mig åt att tillhöra en missionskyrka som inte räder korset.

Vid nattvardsringen i söndags sågs en ljuvlig blandning människor från hela världen.
På knä stod vi sida vid sida - syriskt ortodoxa, eritreaner, yazidier, längtande muslimer och gammaltroende kyrkfolk...

I några kyrkor är den kristna identiteten stark.
Och det är där man inte är rädd, där man inte skäms för "korsets dårskap" och där samtalstonen är god och Kristus-centrerad.


Käre himmelske Far,
Hjälp din kyrka i Sverige att krypa tillbaka till korset.
Förlåt oss att vi skäms så för evangeliet...

Tänd på nytt Ditt brinnande ljus av tro i våra hjärtan.

Jesus Kristus,
Hjälp mig att alla timmar bära dagens tyngd i lydnad mot Din kärlek.

Tack att jag får förena min börda med din, när Du bar Ditt kors.

Låt kroppens krafter räcka till, och ge oss en sådan iver att likna Dig att vi gärna möter dem Du sänder i vår väg.

I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn, amen.

Jesus, Du är där!

Är det dags att spika upp nya teser på kyrkporten?
Luther såg sin kyrka tappa sitt budskap. Men hans reformation har tagit slut och det är dags att spika igen... 499 år senare.

Korsmärkta hälsningar från en som inte vill krypa, för vem som helst..

Helene Sture Medlemsfelt, 

- som studerade på balkongen det Ord som gett mig nytt liv och stor glädje.

- mina ljus är luktfria... men kanske sotar veken något för den som inte har mina erfarenheter,
- partipolitiskt obunden.