Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 30 december 2019

OMVÄNDELSE, som ett barn


Det är jul hela tiden...


I år ligger helgdagarna tätt. Måndag, Julafton, Juldagen, Annandag och fredag, lördag och söndag efter Jul...
Vi som arbetar i kyrkan är igång hela tiden. I år finns det ingen återhämtning... förrän i januari. Men vi gör det för din skull, för att du ska få en underbar jul där den verkligen händer - i kyrkan.
Vi gör gudstjänster också för att vi måste - Kyrkolagen föreskriver gudstjänst på varje röd helgdag.
 
Här kommer min predikan, med temat "Guds barn", men jag valde att fokusera på ett annat ord.
 
LÄRJUNGARNA KOM FRAM TILL JESUS OCH FRÅGADE:
- VEM ÄR STÖRST I HIMMELRIKET?
 
HAN KALLADE TILL SIG ETT BARN OCH STÄLLDE DET FRAMFÖR DEM OCH SADE:
- SANNERLIGEN, OM NI INTE OMVÄNDER ER OCH BLIR SOM BARNEN, KOMMER NI ALDRG IN I HIMMELRIKET.
 
DE SOM GÖR SIG SJÄLVA SMÅ SOM DET HÄR BARNET, ÄR STÖRST I HIMMELRIKET.
OCH DEN SOM I MITT NAMN TAR EMOT ETT SÅDANT BARN, TAR EMOT MIG.
Matteus kap 18:15.
 
Gud börjar längst ned.


Vi är mitt i julfirandet och samlas idag kring bibeltexter med temat ”Guds barn”. Vi har fått lyssna till Jesaja som beskriver hur ”vargen bor med lammet och kalv och lejon betar tillsammans – och en liten pojke vallar dem”… (Du får själv läsa texten i Jesaja 11) och Apostlagärningarna som beskriver hur det utsatta barnet Moses blev Gamla Testamentets allra största ledare.

Och i evangeliet berättar Jesus alltså om barnen såsom de största i himmelriket.

Men det handlar inte om barn… inte alls! Det handlar om ett annat rike där OMVÄNDELSEN är ett faktum, som skapar det nya livet.


Helt om.
 
 
Det här är svårt att förstå för oss som har omvänt oss från fattigdom och lever i överflöd, för oss som inte är i väpnade konflikter utan lever i fred sedan många hundra år. Vad ska vi omvända oss ifrån?
 
Och att ta ett barn som exempel fungerar inte särskilt bra idag, då vi har stora svårigheter i skolan med ouppfostrade barn, som inte fått lära respekt, barn som driver med sina föräldrar där man inte alltid orkar ta konflikterna och sätta gränser.

Vi har romantiserat begreppet ”barn” och tappat fokus på det som är viktigt; att ta ansvar och att kunna lita på varandra.
 
Men vad är det då Jesus menar? Omvänd er…


Omvänd er.
 


Om vi skulle sätta en enda rubrik över alla händelser i Bibeln så är det just detta: att omvända sig. Människorna vänder sig gång på gång bort från Gud. De vill gå sin egen väg, skapa sina egna lagar som gynnar de egna intressena.
Människan är sitt eget högsta mått och behöver inte längre någon Gud, så är dagens uppfattning.
 
Och när vi tar bort Gud, då rycker vi undan grunden för vad som är rätt och fel… samtidigt som vi ropar efter en värdegrund som ska ge oss en riktning i livet. Ser vi inte att det hör ihop?

Att skapa sin egen mening är också ett credo för dagen – men det skapar bara oro och ångest, med en känsla av att allt tydligen är meningslöst… eftersom vi själva måste skapa vår mening.
 
Det är i denna vilsna tid som ropet på omvändelse nu kommer.

- Omvänder er bort från er själva! Omvänd dig från ditt eget stora Ego. Omvänd dig till den Gud, som älskar dig och som har en plan med ditt liv!


Gud vill tända din lykta.
 


Det handlar inte om att bara försöka leva klimatsmart och sluta flyga… eller äta färre kolhydrater och mindre mängd socker…
Nej, omvändelsen är en bättring som går på djupet, som är en konsekvens av ett verkligt möte med Gud.

Det är inte du som skapar Gud… det är Gud som skapar dig… och som ser dig och vet vem du är! Gud känner dina innersta behov, och ser hur vi försöker mätta vår existentiella ångest med konsumtion och yttre stimulans – utan någon som helst varaktig tillfredsställelse.
 

Johannes Döparen ropade:

- OMVÄND ER OCH GÖR BÄTTRING, FÖR HIMMELRIKET ÄR NÄRA!

Aha! Där fick vi en motivering! Vi ska omvända oss för att Guds himmelrike är nära – och det är ingen överstatlig myndighet, inte heller något världssamfund.

Omvänd er och rensa bort allt ogudaktigt i livet. Och då är det inte bara läpparnas bekännelse, utan en djupgående ånger som har täckning ända in i personlighetens djup!

Det nya livet kommer när vi vänder blicken mot Guds kärlek och låter den driva ut all rädsla.
 
Nyorientering!
 


Ja, man kan faktiskt säga att omvändelsen är en gåva från Gud själv!

Det är inte bara några enstaka synder som vi skall städa ur… utan vi får låta Gud förvandla oss fullständigt, så som bara Gud kan göra, med den kärlek som frälsningen innebär.
 
Nu är vi långt bort från det billiga evangeliet där man reducerar Guds ord till att handla om ”du duger”… Jasså? Gör jag inte?!
 
Ärligt talat – jag kan inte komma inför Herren och säga att jag duger inför hans himmelrike, utan att göra upp med alla fel och brister som jag skadat andra med… Dock, det duger mycket bra att komma som vi är! Men vi kan inte stanna där! Vi kan inte förbli i det.

I Guds totala kärlek kan inget mörker stanna kvar – allt måste ut, genomlysas, förlåtas – och lämnas.


Genomlyst.
 


Herren ber oss att lämna vår gamla existens och låta förlåtelse, sanning och renhet ge helt nya frukter i vårt liv.

Omvändelsens äkthet syns på dess etiska frukter, att vi vet vad som är rätt och fel och lever efter det.
 
Jesus vill visa hur Gud skapar kärlek till sanningen och till Guds vilja, och hat till synden.

Varje barn, som inte är förstört av de vuxnas falskhet, har denna inre kompass, som känner Guds hjärta.

 
Så här i årets sista skälvande dagar, kan denna söndag mellan jul och nyår bli ett verkligt avstamp till en avgörelse inför Gud, oavsett om det är första gången eller femtioandra gången.

Vi kan inte leva i Guds närhet och samtidigt behålla ett sätt att leva som föraktar Guds vilja.
 
Gud söker dig. Jesus uppmanar dig att komma till honom. Helig Ande påminner oss här och nu att det som Gud gjort för oss genom Jesus, det gäller!

Gud kommer oss mänskligt nära som ett barn i krubban i  Betlehem, men inte för att vi skall dyrka barnet, utan för att vi skall växa med honom och mogna.

 
Dyrka inte barnet.
 


När vi följer Jesus, leder han oss i sanningen in på lidandets väg, eftersom livslögnen inte tåler sanningen. Samtidigt är det befrielsens väg! Det är tillit, att Gud leder rätt. 

Tillit är att lita på Gud, precis så som det lilla barnet vänder sitt ansikte mot mor och far, och söker deras blick.
 
Att omvända sig är att bli liten som ett barn, ja, att bli fattig i anden, så att Gud kan få verka.

- Käre himmelske Far,
Tack för att Du vill verka i oss! Förlåt oss allt som hindrar Dig att ta plats.
Tack Jesus för att Du går här mitt ibland oss, och vänder oss om, mot Dig.
Amen.
 

JESUS FRÅN NASARET GÅR HÄR FRAM, ÄN SOM I GÅNGEN TID.
LÖSER FRÅN VANMAKT OCH SYND OCH SKAM,
GER OSS SIN KRAFT OCH FRID – HIMMELRIKET ÄR NÄRA! Sv Ps 39.


Välsignade hälsningar från en av många gudstjänster i juletid,

Helene F Sturefelt, predikant,

- med många skor som går åt alla håll - vilket är omvändelsens håll?

Gå åt ett annat håll!


Om du vill läsa mer, så finns här ett blogginlägg från den 8 december:

https://helenesturefelt.blogspot.com/2019/12/omvand-er-fran-vad-da.html

                                                                                      

 

lördag 28 december 2019

PSYKISK OHÄLSA Kvällsmässa

Kvällsmässa i Fredrikskyrkan.


Det var så välgörande att komma till kvällsmässan igår, där temat var Psykisk ohälsa.
Mitt i all julig välvilja kom ett ärligt tilltal, som träffade rakt i hjärtat.

Följ med till den nyrenoverade Fredrikskyrkan i Karlskrona! Jag har fått tillåtelse av diakon Kristin Lindström att dela några av hennes tankar.
Vi är alltför många som har erfarenhet av detta - psykisk ohälsa. Hon tog avstamp i rubriken "Guds barn".

- Vad kan det säga mig när det gäller min ohälsa? Att vara Guds barn, vad säger det om min litenhet, min sårbarhet och mitt hopp och mod? Vad säger det om min hjälplöshet i en fallen värld, full av andras synder, och mina?

Hur kan jag i allt detta kaos lita på Guds ord? Hör jag hans röst i allt brus?

Hur ska jag kunna höra Din röst?
 

Utanför kyrkan var ett stort, blått tält rest på torget. Musiker övade inför kommande konserter, de populära "Stilla Nätters Kapell". Namnet får mig att associera till Stilla natt i kyrkan, med det har inget med det att göra.

Basgångarna hördes in i kyrkan, men de nya dörrarnas isolering skapade just den stillhet vi behövde - att få höra sanningens ord och få ett korn av hopp från Guds eget ord.
Diakonen fortsatte:

Kvällsmässa varje fredag.


- Hur kan vi ens tänka "hopp" och vändning av det mörker som breder ut sig över stressade människor! Idag är ju brist på återhämtning ett av våra största problem! Det är en skada som breder ut sig i det yttre, och är smärtsamt sorgligt ända in i kropp och själ.

Det hela interagerar med vartannat - samhälle och individ.
Pressen på oss idag är så stor och förväntningarna är stora. Åsa FE Kockum skriver i boken "Ett liv i balans":

"Vi förväntas ha ett intressant yrkesliv, en härlig partner, spännande vänner, fint hem, lyckade barn, kreativitet, göra resor till okända platser, ha en vältränad kropp, äta rätt, vara engagerad med tydliga åsikter, ha fritidsintressen och ständig uppkoppling på media med kvicka uppdateringar och många följare och "lajks" - något som är helt omöjligt för många av oss."

Att vara ofullkomlig, sårbar och 'lagom' är en utmaning idag - vi blir så stressade för att vi skall tappa kontrollen. Det är så mycket att hålla reda på.
Jag blir rädd för att tappa min kontroll, tappa mitt fokus och rädd för att hamna utanför.

Idag ses nästan alla former av utanförskap som något dåligt och som man själv har bidragit till.

Vi ska vara så förb... lyckliga...


Kristin Lindström var mycket ärlig i sina ord!
Det var stort att i en kyrka få höra sanningen beskrivas av denna inre smärta. Jag kände mig både tacksam och helt förkrossad... för... ja... så här illa är det!

Hon tog upp svårigheten med att åldras och bli gammal, hur svårt det är för många pensionärer som inte får pengarna att räcka till. Detta är också ett utanförskap.

- Till viss det finns det så klart ett egenansvar som också är nyttigt att bejaka, men många har hamnat i extremlägen som man inte kan göra så mycket åt.

För de riktigt sjuka - de som inte har vare sig makt att förändra sin situation, eller röst att göra sig hörda - är detta en tragedi och stor sorg.
Också för dem som det kanske inte syns utanpå.

För att klara alla kriser och det höga tempot, tvingas även de som inte vill ha skygglappar mot omgivningen ändå att ha det... Behoven blir bara större och större utanför, och innanför har man mindre och mindre resurser, i form av energi.
Det finns ingen energi till att använda till andra. Man orkar knappt med den egna vardagen.


Varifrån får du din energi??
 

De rosaröda strålkastarna lyste upp Fredrikskyrkans väggar. Korset projiceras med vitt ljus, i väntan på en altartavla. Men det viktiga är att korset är där - ljus eller trä, det spelar ingen roll. Inuti mitt hjärta är korset för alltid det mönster jag lever efter.

Mina tankar for runt. Genom död till liv. Det gamla måste bort för att det nya skall kunna komma. Vänd dig inte om. Lämna... för att ta emot.

Men i den sårbarhet och utsatthet vi känner, är det inte så lätt. Vad skall lämnas när allt redan gått i kras?

JAG ÄR HOS DIG MIN GUD, SOM BARNET HOS SIN MAMMA,
JAG ÄR HOS DIG, SOM FÅGELN I SITT BO... Sv Ps 607.

Är det möjligt att vara buren - på djupet - av Gud själv?

Korset - ett livsmönster.


Kristin Lindström fortsatte sin reflektion om Psykisk ohälsa.

- Utmattningen formar det man ser. Ofta förstår inte de närmast anhöriga vad det är som händer. Jag tappar minnet, har svårt att komma ihåg information och jag kan komma av mig mitt i en uppgift.

Det kan vara väldigt jobbigt och utmanande att byta fokus mellan olika uppgifter, och komma tillbaka där man började. Det är svårt att koncentrera sig.
Man distraheras både av ljud, rörelser och synintryck. Man behöver vara ifred mycket, vara ensam och ostörd.

- Utmattningen gör att man blir trött jättefort, både fysiskt och mentalt. Därför tar det mycket längre tid än tidigare att återhämta sig efter en ansträngning.
Det är viktigt att få en tydlig dygnsrytm med vila och pauser.

Vem orkar oregelbundna arbetstider?


Här tänkte jag på alla som arbetar med oregelbundna arbetstider. Kroppen kan inte lita på att "nu är det dags att gå till jobbet", för det kan skifta - ibland kl 07, ibland kl 10 och ibland är det kvällsschema som gäller.
Det sliter oerhört mycket på en redan utmattad kropp!

Stressen äter upp järndepåerna i blodet, tröttheten ökar.

Förstår vi hur farligt detta är?

Diakonen i Stadsförsamlingen fortsatte:

- I relationer kan utmattningen missförstås. Våra närmaste vill se oss som vanligt; starka, och utan problem. När vi går undan för att vila och återhämta oss, kan det missförstås som lathet, likgiltighet och ökad egenvilja, ja, ökad egoism.

På sätt och vis tvingas vi tänka mer på oss själva, men den negativa attityden märker vi när vi måste försvara våra behov, förklara och förklara...
Utåt ser man ut som man har blivit som samhället; egostyrt. Det är lätt att känna sig anklagad.

- Utmattningen är en skada som även stroke kan orsaka. Man blir ensam och sorgsen, känner sig lätt maktlös, såsom man också gör när man åldras.

Maktlös.


- Men nu var ju temat "Guds barn". Är det inte så att vi blir ännu mer bekanta med barnet inom oss när vi blir glömska och tvingas trappa ned, när livet inte vill göra som vi vill, utan vi tvingas ödmjuka oss vara små... acceptera... vara i lidande... och be om hjälp?

Så sant, så sant! Här ville jag bara gråta...

Kristin fortsatte:

- Vi blir som barn när vi tvingas vara beroende av andras välvilja att förstå oss som dem vi är, och vill vara, se oss från rätt ljus.
Om vi möts av andra som är som en god förälder, som kan relatera just till min situation, då sjuder glädjen i mitt bröst och jag blir så tacksam att jag rent av börjar gråta.

Just då kanske jag orkar berätta om mitt liv och mina tankar, därför att du ser i mig en möjlighet. Du ser min vilja, min godhet, som gömmer sig bland alla begränsningar som jag har, och tvingas ha.

- Då blir jag som barnet som lyfts upp, och tröstas, och kan börja om.

JAG ÄR HOS DIG MIN GUD,
SOM BARNET HOS SIN MAMMA,
JAG ÄR HOS DIG, SOM FÅGELN I SITT BO.
NÄR NATTEN BÖRJAR KOMMA, BLI KVAR HOS MIG!
SÅ HAR JAG LUGN OCH RO.
Sv Ps 607

Vågar jag ens gå ut?
 

Låt oss be (ur en katolsk bönbok):

- Gud, jag ber att Du ger mig tålamod så att jag utan att klaga kan bära de prövningar som Du lägger på mig.
Hjälp mig att inte vara bitter över oförrätter och misslyckanden i det förgångna.
Lär mig kunna ta emot allt ur din hand och befria mig från onödig oro för framtiden.

När mina krafter sviktar och jag inte orkar mer, låt då någon god människa komma till min hjälp.
Du vet vad som är bäst för mig.

Ge mig kraft!


- Herre, jag håller på att bli gammal. Det är så mycket som har förändrats i samhället och i världen under min livstid. Allt går så svindlande fort.
Ge mig ett öppet sinne för allt detta nya.
Låt mig ännu vara till hjälp och glädje för någon.

Ibland blir jag trött och modlös. Bevara mig då från bitterhet och klagan, och kom till mig med mod och tröst!
När jag känner mig onödig och onyttig, hjälp mig då att vara viss om att det finns en mening i allt som sker.
Hjälp mig vara trygg under Ditt beskydd.
Din är äran, nu och alltid. Amen.
 
 
Varma hälsningar från Helene F Sturefelt, via Kristin Lindström, med tack!
 
 Skönhet i Karlskrona.
 
 
 
  
 
 
 

torsdag 26 december 2019

JULENS BERG-OCH-DALBANA

Annandag Jul.


Hänger du med i alla texter som läses i kyrkan dessa dagar?
Nej, jag vet, de flesta går dit för de fina julsångernas skull... men vi är några som är mycket intresserade av vad som faktiskt sägs.

Ena dagen är Jesus liten bebis, idag på Annandag Jul är han vuxen igen och talar om vikten att inte förneka Honom.
På söndag ska det talas om "Guds barn" - dock är Jesus fortfarande vuxen; men han lyfter fram vikten av att omvända sig och bli som ett barn. (Ett inlägg kommer).

Som i krubban?

Eller, som Claes Eriksson i Galenskaparna föreslår:

- … och lindade honom och lade honom i en kundvagn utanför IKEA...

Stopp! Här kan han inte ligga!
 

Kyrkoåret gör snabba kast mellan Guds oerhörda gåva att komma till oss i mänsklig gestalt, och vår oförmåga att ta emot troende människor som berättar om denna Gud.

Herdarna och de vise männen har just gett Jesus sin hyllning, när kung Herodes vill ha tag i honom för att döda honom.

Hyllningar och hot.

Liv och död, sida vid sida, som vanligt.

Jag tittar på min gran och konstaterar att det bara fanns rött glitter kvar i min jullåda. Från Betlehems stjärna i toppen ser det ut som att det rinner rött blod ned över granens gröna grenar.
De röda julkulorna förstärker intrycket.

DEN SOM FINNER SITT LIV, SKALL MISTA DET.
OCH DEN SOM MISTER SITT LIV, FÖR MIN SKULL, SKALL FINNA DET.
Matt 10:39.

Rött martyrglitter.
 
 

Utanför min dörr hänger en juldekoration med ett granatäpple i silver. Det är en hälsning till mina syriska grannar, men även en djupgående, äldre symbol som tidigt började användas i kristen konst.

Under medeltiden framställdes Jesusbarnet ibland med ett granatäpple i handen. Det vill visa på Jesu kommande lidande och uppståndelse, med oräkneliga frön som ger nytt liv.

Alla som delat ett granatäpple vet att dess saft påminner om blod... och den kan fläcka ned hela köket om man inte ser upp...
… för att inte tala om det riktiga blod som många kristna har offrat då de inte velat avsäga sig sin kärlek till Jesus Kristus.

"Igår blev Kristus född på jorden, för att Stefanos idag skulle födas i himlen."

Julekrans. Törnekrans.


Stefanos var ju en av de allra första kristna martyrerna som släpades ut ur staden för att stenas.
Folket tålde inte den sanning och den kärlek som han förmedlade. Fylld av Helig Ande såg han nämligen himmelen öppen:

HAN SÅG GUDS HÄRLIGHET OCH JESUS SOM STOD PÅ GUDS HÖGRA SIDA.
Apg 7:55.

Ett sådant övermod - hybris - och en sådan hädelse kunde bara sluta med döden.
Men ett kännetecken på att det verkligen är en Gudsman som talar, är att det är förlåtelse - inte hat - som är det sista som sägs:

STEFANOS ÅKALLADE HERREN OCH SADE:
- HERRE JESUS, TAG EMOT MIN ANDE.

HAN FÖLL PÅ KNÄ OCH ROPADE HÖGT:
- HERRE, STÄLL DEM INTE TILL SVARS FÖR DENNA SYND.

MED DE ORDEN DOG HAN.
OCKSÅ SAUL TYCKTE DET VAR RIKTIGT ATT HAN DÖDADES.


Silver, med blodssaft.
 

Om man tittar i tidningarnas predikoturer så kan man läsa att idag sjungs det massor av julsånger i våra kyrkor. Det spelas piano och fiol, det är solister och cellister, och alla vill så väl och vill förgylla även denna juldag.

Det är bara det att denna goda vilja kan hamna i diket, om den inte rimmar med de texter som skall läsas på Annandag Jul. Profeten Mika hörs från tredje årgångens läsningar:

VE MIG!
DET ÄR SOM NÄR FRUKTEN PLOCKATS OCH DEN SISTA VINSKÖRDEN ÄR ÖVER:
DET FINNS INGA DRUVOR ATT ÄTA,
INGA FÄRSKA FIKON FÖR MIN HUNGER.

Men... vi har fikon på vårt kaffebord... dadlar och aprikoser också. Ischoklad och pepparkakor saknas inte heller. Vad menar profeten?

DE TROFASTA ÄR BORTA UR LANDET,
INTE EN ÄRLIG MÄNNISKA FINNS KVAR.

ALLA LIGGER PÅ LUR FÖR ATT MÖRDA,
DE VILL FÅNGA VARANDRA I SINA NÄT...

Fångstnät?


Är det en framtidsvision, när det inte längre finns några konsekvenser för kriminella gäng, brott och våld med dödsskjutningar? Alla de trofasta har flytt landet?
Polisen orkar inte hålla emot. Inte en ärlig människa finns kvar. Det politiska systemet har imploderat för alla ville fånga varandra i sina nät.

Jul, jul, strålande jul. Ej upplysta gårdar. Är det släckt eller tänt? Glans över vita vidder. Ej hus och palats. Det finns ingen plats.

Vi sjunger om tider som farit och om snö som inte längre finns. Ondskan är borttagen som begrepp, men själva verkligheten kvarstår.

Vem kan genomskåda sin samtid?


Profeten Mika får fortsätta:

DE ÄR IVRIGA ATT GÖRA DET ONDA.
STORMANNEN FORDRAR GÅVOR, DOMAREN LÅTER SIG KÖPAS.
DEN MÄKTIGE KOMMER MED KRAV, JA, ALLTING BLIR FÖRVRIDET.

Stora varuhus har infört "annandags-rean" som en ny markör i konsumtionens kyrkoår, ty nu måste allt julskräp bort! De fordrar att kunderna ska lämna sina julbord och pressa ut det sista ur sina swisch-konton.
Och vi gör det gärna. Strålande stjärna...

Det värsta är att domare kan låta sig köpas, att rättsväsendet inte alltid är opartiskt och att allt lätt kan bli helt förvridet. Eller snarare, att vi har en lagstiftning som är så invecklad att det inte alltid går att döma uppenbara fall av felaktigheter.
Intet nytt under solen. Profeten och journalisten kan rapportera om samma saker, i evighet, amen.

Intet nytt under solen.


DEN BÄSTE AV DEM ÄR SOM ETT TÖRNSNÅR,
DEN ÄRLIGASTE VÄRRE ÄN EN TAGGHÄCK.

DEN DAG DINA VÄKTARE FÖRKUNNAT, ÄR INNE.
STRAFFETS DAG HAR KOMMIT.

Äntligen!
Vilken lättnad det skulle vara om Sverige på allvar fick uppleva rättmätiga konsekvenser av allt orättfärdigt, som släpps mellan fingrarna!

På den glidande skalan av vad som är rätt och fel säger profeten att vi kan hamna i det läge där den bäste är som ett törnsnår.
Och den ärligaste är värre än en tagghäck.

Hur ond är då inte ondskan! Vilken botanisk växt kan illustrera det?? Granatäpplet igen, men i form av en handgranat? Eller en köttätande växt med klibbiga kanter?

Av frukten skall trädet kännas.


Det kommer en dag då ondskan inte ska bortförklaras längre. Profeten ropar att Straffets dag har kommit! Men ännu hellre Frälsningens Dag.
Jag ryser när jag läser fortsättningen.

NU DRABBAR FÖRVIRRINGEN FOLKET.
TRO INTE PÅ EN VÄN.
LITA INTE PÅ EN FÖRTROGEN.

VAKTA DIN TUNGA INFÖR KVINNAN I DIN FAMN.
TY SONEN FÖRAKTAR SIN FAR, DOTTERN TROTSAR SIN MOR OCH SONHUSTRUN SIN SVÄRMOR, OCH EN MANS HUSFOLK BLIR HANS FIENDER.

Om lögn och osanning premieras, då blir det så här.
När sanningen inte står högt i kurs, då blomstrar angiveriet och opålitligheten tar död på människors förtroende. Diktaturer i öst och i söder lever med detta.
Hur ska vi kunna rädda människor ur Förvirringen, när vi själva håller på att mista vår inre kompass?

Sväng vänster. Eller höger.


Klarar vi av att förlåta dem som lurar och förleder oss? Kan vi genomskåda förvirringen, eller är vi redan blinda? Är det försent?
Berg-och-dalbanan skenar.

Du barn av Betlehem, vi ber:
Ge våra ögon ljus och rena vårt hjärta, att vi kan bli barn hos Dig, Gud.

O, Jesus, dem som klagar i denna jämmerns dal, nu med din hjälp ledsaga till himlens högtidssal.

Tack, Herre, för Ditt Ord som hjälper oss att se klart på det som skiner falskt.
Hjälp oss att avslöja det falska ljus som lurar oss att tro att ont är gott, och gott är ont.

Jag tittar upp och tittar ut.
Julens berg-och-dalbana har sin pendel också i vädret.

Småfåglarna sjöng i buskarna när vi gick till julottan. Ingen rimfrost glimrade som kunde coola ned naturen.
Regnet gjorde marken ännu brunare och tråkigare, och vi fortsätter drömma om en snövit jul, för den rätta känslans skull.

Likväl gick vi en lång runda och solen tittade fram en kort stund. Något konstigt låg upprullat framför oss -  jag tror vi hittade kraftledningarna till himmelen...


Himmelska kraftledningar.
 

Röda granathälsningar på Annandagen,

Helene Sture Julefelt,

- som med glädje låter julgranen förkunna budskapet,
- och som med samma glädje läser Bibeln om profeternas domsord - det får min dag att ljusna.

Var hälsad sköna morgonstund, som av profeters helga mun är oss bebådad vorden!
Fotografera kan jag, men videofilma... nä... särskilt inte i ottan! Håll till godo ialla fall, sången är underbar!

Psalm 119.






NY SÅNG om JOSEF!

      



    JOSEF STÅR I SKUGGAN 
 
 
JOSEF STÅR I SKUGGAN BAKOM 
KVINNAN SOM HAN ÄLSKAR SÅ 
NÅGOT HÄNDER BORTOM FATTNING 
LIVETS TÄNDS – HAN MÅSTE GÅ. 
 
HUR HAR DETTA KUNNAT HÄNDA? 
- VÄNTA BARN, UTAN  MAN? 
JOSEF STÅR I SKUGGAN BAKOM 
KVINNAN SOM GUDS KÄRLEK FANN. 
 
Refr:  GUD MED OSS – IMMANUEL 
           JESUS KRIST, TILL TIDENS SLUT. :// 3 ggr 
 
MEN PÅ NATTEN KOMMER DRÖMMEN 
HERRENS ÄNGEL TALAR NU: 
- HELIG ANDE SKAPAR BARNET 
TA MARIA TILL DIN FRU. 
 
FOSTERFAR ÅT GUDENS SON! 
HAN ÄR KALLAD ATT FÖRSVARA 
KÄRLEK SOM DET STÖRSTA LÅN! 
JESUS BLIR VÅR STJÄRNA KLARA. 
 
Refr: GUD MED OSS – IMMANUEL 
          JESUS KRIST, TILL TIDENS SLUT. :// 3 ggr 
 
HERREN RÄDDAR UT UR VANMAKT 
GRIPER IN OCH FYLLER LÖFTET 
ALLT ÄR SOM PROFETEN SAGT 
”GUD MED OSS” ÄR HELA SYFTET. 
 
NÄR RESURSERNA TAR SLUT 
VISAR HERREN NYA VÄGAR 
JOSEF GÅR UR SKUGGAN UT 
SER SIN KVINNA, SOM NU SEGRAR! 
 
Refr:  GUD MED OSS – IMMANUEL 
           JESUS KRIST, TILL TIDENS SLUT. :// 3 ggr 
 
 
                                                                                                         Helene F Sturefelt 
         Sölvesborg, 2019-12-19. 

 
 
 Denna Josefsång är skriven av Gudrun Rosén.
 
 
Men jag vet inte om det gick att ladda upp den som vi skrev igår... ? 
Är filen för stor?
Jag satte refrängen, Staffan Sundås gjorde versens melodi.