VEM TOG MIN HIMMEL?

Finns himmelen?

När tvivlarna var tillräckligt många kunde de unna sig att hånskratta åt min tro, i sin förnekelse-kör.
De kom med dumma argument och tråkiga gliringar om alla "religiösa".

- Tror du verkligen på "gator av guld"?!
- Hur kan du tro på en himmel när det ser ut som det gör på jorden?
- Religion är ett opium för folken...

Till och med på universitet fick vi läsa kritisk religions-filosofisk litteratur, utan att den vägdes upp av sin motsats, tron på en himmel och en kärleksfull Gud.

Välkomna till detta blogginlägg, där jag fortfarande dansar i jazz-takt efter fyra dagars tradjazz-festival i härliga Hällevik, och där den himmelska musiken har lyft mångas tro igen.

Uno Hellgren leder jazzparaden framåt.

Jazzen har ju sina rötter i slavarnas arbetssånger, där Negro spirituals växte till blues, gospel och jazz.
Texterna var sjungna böner till den Gud som genom hela Bibeln lovar sitt folk att lösa dem ur slaveriet.

OPPRESSED SO HARD I COULD NOT GO...
- LET MY PEOPLE GO!
GO DOWN, MOSES...

Förtrycket var så förbannat tungt. Men kanske kunde bomullsfältens vita tussar få dem att lyfta blicken mot den himmel som väntar efter detta jordeliv? Bönesångerna gav dem kraft att orka fortsätta en dag till, och en dag till...

Bomullstussar.

Låt oss pröva den utsagan att religion skulle vara ett opium för folken.
Vi låtsas att det inte finns någon himmel och inte heller någon Gud.

Vem riktade då dessa troende arbetarslavar sin sång till? Hur var det möjligt att denna "Ingen" kunde ge dem livsmod att orka fortsatta?

Om religionen - alltså kristendomen - var ett opium, då skulle ju alla dessa människor varit bedövade, uppgivna och destruktiva?

Märk väl, "religioner" är lika olika som partipolitiska lösningsmodeller!
Det finns religiösa tankesystem som bedövar, och det finns destruktiva religioner som legitimerar våld.
Och! Det finns en religion som befriar.

Martin Luther King kom ur denna mörka bakgrund, med Jesus i sitt hjärta. Han hade tillgång till hela Guds kraft och delade han sin dröm med en hel värld - och apartheidpolitiken började vackla.
Vilken kraft!

Vilken levande tro!

Visst ser vi himlen...

Nu tar vi nästa anklagelse.

Hur kunde de tro på en himmel när de behandlades så grymt av de vita "slav-ägarna"??

Om man bara har ett mänskligt makt-perspektiv med sinnet vänt mot det materiella, då blir det omöjligt att förstå denna tro.
Men kristen tro har inget med de yttre omständigheterna att göra.

Gud finns oavsett om vi krigar, skapar tullunioner eller kör ihjäl varandra.

Mamma och pappa finns oavsett om spisen exploderar, veckopengen uteblir eller skäller på en.

Vår kristna tro är en erfarenhet. En relation. Inte ett tankesystem.
Och att någon berättar om sitt möte med Jesus.

Gud finns oavsett.

Jag läser ur Romarbrevet:

HUR SKALL DE KUNNA ÅKALLA DEN SOM INTE HAR KOMMIT TILL TRO PÅ?

HUR SKALL DE KUNNA TRO PÅ DEN SOM DE INTE HAR HÖRT?

HUR KAN NÅGON FÖRKUNNA UTAN ATT VARA UTSÄND?
Romarbrevet kap 10:14.

Bibelläsningen fanns där. Berättelserna blev till sånger på arbetsfältet. Och i det hårda arbetet kom Guds närvaro och gav livsmod i en hopplös situation.
Vi vet att utan hopp överlever inte en människa.

Alltså, vem är du att kritisera en så stark Gudsrelation som kristendomen är, att den kan bära människor igenom ett slaveri - och sedan bryta dess förbannelse??

Inga fler ursäkter.

 

Nu har jag en motfråga till förnekaren:

- Hur kan du förklara att det över huvud taget finns något gott när det ser ut som det gör i vår värld??
Det är det som är frågan. Inte motsatsen!

Varifrån kommer det goda? Varifrån kommer den fantastiska naturen med sina intelligenta naturlagar? Varifrån kommer människans samvete?

Det är du som äger bevisbördan. Inte jag.

Jag vet ju redan.

Och lever i gemenskap med denna "Någon".

Någon?

Nu tar vi den tredje anklagelsen. Fantasifostret "gator av guld". Vem har hittat på det?
Hur dum får man vara?

Ja du...

Denna extremsommar har bjudit på många spektakulära solnedgångar. Den ena knallröd, den andra gyllengul, som utav guld.

Och du som har suttit uppe i ett flygplan och flugit över världen när solen går upp och bryter igenom molnen, har kanske verkligen sett dessa "gator av guld..."?!

Föraning.

Flera gånger under tradjazz-festivalen hördes "Pärleporten" ljuda med trumpeter, tromboner och jublande basgångar. Vad är det för hitte-på?

Här har vi ännu en tonsättning av en bibeltext, denna gång från Johannes Uppenbarelse, där han fick skåda in i himmelen, och såg det nya Jerusalem:

DE TOLV PORTARNA VAR TOLV PÄRLOR, VARJE PORT AV EN ENDA PÄRLA.

OCH DEN BREDA GATAN GENOM STADEN VAR AV RENT GULD, SOM VAR SOM GENOMSKINLIGT GLAS... Uppb kap 21:21

Här har vi gatorna av guld! Och de är såsom genomskinligt glas...
Och portarna är som stora pärlor... gode Gud så makalöst vackert!!

Om vi bara visste...

 

Om kejsarens palats och kungens tronsal är otroligt påkostat, så är det ju ingenting i jämförelse med tillvaro där allt är fullkomnat...

Men kanske vänder du dig mot den alltför konkreta beskrivningen?
Himmelen ska väl vara andlig och esoterisk...?

Bibeln låter oss ana att den Gud som skapat världen och hela universum tycks vara mycket fysisk.
Vi är ju kroppar! Och Gud valde att själv komma i kroppslig form för att möta oss på vår nivå, i Jesus Kristus.
Och när vi dör läggs våra kroppar i graven, i väntan på den fysiska uppståndelsen.
Eftersom Jesus uppstod kroppsligen.

Här finns det historiska skeendet som gör att "himmelen har landat på jorden"!

Landning.

En liten bit av denna himmel finns som en skärva inom oss alla.
Men vi får inte tillgång till den förrän vi ber om förlåtelse för allt det negativa vi är en del av.

Som till exempel den engelske slavägare i Amerika som blir frälst och kommer till insikt om sina synder, och sedan Guds stora nåd - då får han syn på himmelen!

Han hette J Newton och skrev 1779 en av våra mest älskade psalmer: Amazing grace.

OÄNDLIG NÅD MIG HERREN GAV
OCH ÄN IDAG MIG GER.
JAG KOMMIT HEM, JAG VILSEN VAR
VAR BLIND, MEN NU JAG SER... Sv Ps 231.

Visste du det?

När Guds kärlek bryter in i en människas liv, då kan den grymmaste slavägare bli befriad från sin egoism, så att han i sin tur kan frige dem han har förtryckt.
Det kan bara Levande Gud åstadkomma.

Inte ett tankesystem som lämnar hjärtats mörker utan åtgärd.

Frige!

När jag var barn visste jag att det fanns en himmel.
När jag var tonåring retades denna visshet bort. Och jag kunde inte hålla emot gliringarna som stukade min själ.

Senare hörde jag många svagtroende präster predika grönsaksevangelium och ett socialdemokratiskt himmelrike i betong med rättvisepatos som frälsningslära.
Då gömde sig Guds himmel ännu längre in i själens skrymslen.

Himlen var förvisad och satt och skämdes i den pragmatiska socialrealistiska teologi-garderoben.

Så kom de terapeutiska psykolog-prästerna och förkunnade att "himmelriket finns inom er", allt enligt Jesus i Bergspredikan, men utan omvändelse... En sanning som var halv och därmed landade fel.

Himlen ryms inte inom mig...

Men idag, då hände något...

Tradjazzfestivalen avslutades med en stor och glad jazzgudstjänst i Listerkyrkan.
Husbandet var där med förstärkning av festivalens stipendiat, trombonisten Daniel Hesselgren.
Med snygga, fräscha tongångar spelades de gamla läsarsångerna i proffsiga arrangemang och med stort hjärta från varje musiker.

- We shall walk through the streets of the city - vilken stad är det, tror du?
Inte Sölvesborg i alla fall!

- Walking with the King - vilken kung är det, tror du?
Inte Karl den sextonde Gustav.

- Oh when the Saints, go marching in... Vilka helgon är det, tror du?
Inte de självutnämnda!

Foto-jazz på plexiglas.

Alla sånger handlade om himmelen. Att lyfta blicken mot det som är bortom denna horisont.

Nu var hånskrattarnas förnekelse-kör helt bortblåst.
Tvivlarna och kritikerna satt och klappade händerna i takt. Ledarens varma och kärleksfulla attityd mot alla fick alla att öppna sina sinnen.
Det var påtagligt att Guds närvaro var där!

Och när hela rytm- och blåssektionen triggade varandra så var det nära en musikalisk orgasm, med hälsning från Big Bang själv! Och Gud log ifrån sin himmel ända ned på jorden, och landade i våra hjärtan.

Med tårar öppnade jag den där stängda garderoben och släppte ut min inspärrade himmelstro - och välkomnade den tillsammans med några vänner.

Släpp ut mig!

När alla helgon skall marschera in i himmelen en gång vid tidens slut, då är det min brinnande (!) önskan att få vara med i den skaran - renad och befriad av Jesu kärlek!

Och det är min innerliga bön att vi ska sluta skämmas för vår tro - varken förminska eller förstora den  - utan frimodigt berätta om Guds himmel för varandra.

TY OM DU MED DIN MUN BEKÄNNER ATT JESUS ÄR HERRE, OCH I DITT HJÄRTA TROR ATT GUD HAR UPPVÄCKT HONOM FRÅN DE DÖDA, SKALL DU BLI RÄDDAD.

HJÄRTATS TRO LEDER TILL RÄTTFÄRDIGHET OCH MUNNENS BEKÄNNELSE TILL RÄDDNING.

SKRIFTEN SÄGER JU:
- INGEN SOM TROR PÅ HONOM SKALL STÅ DÄR MED SKAM...
Romarbrevet kap 10:9-10

Inte skam.

Jo, den engelske slavskepparen John Newman, som blev präst och psalmdiktare, skrev just om det:

JAG KOM UR TVIVEL, MÖRKA DJUP,
UR VANMAKT OCH UR SKAM
DEN NÅD SOM BAR MIG INTILL NU
SKALL BÄRA ÄNDA FRAM! SvPs 231:3.


Så, kom ut ur garderoben du också! Kom ut ur dina tvivel och ur din skam, det är inte din plats!
Jesus välkomnar dig ut i friheten, där hans försoning blir ditt nya liv.

Nu andas jag jordens luft, fyllt av himmel.

Och av regn!!

Hurra och halleluja! Det regnar våt himmel över oss! Eller är det små pärlor...?

Det är bara i mötet mellan dessa enheter - himmel och jord - som människan blir hel.

Var välsignad.

Hel. Helene.

Herre, jag kan se molnen dansa över himmelen, och bakom det värsta oväder döljer sig din rena tillvaro.
Varje morgon spänner Du himlavalvet över oss som en hälsning att Du är där.
Tack Jesus att Du for igenom molnens skyar tillbaka till din himmelska existens - i väntan på oss.
Det är min tröst.
Nej, det är mitt hopp och min stora styrka!

Amen!

Molnrika hälsningar från Helene Sture Himmelsfelt,

- lycklig.

P.S. - fotokonstnären heter Pia Carlström.

Oh when the Saints!

Preben Nissen.