UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 3 juli 2018

HELIG DANS UR DJUPEN - De Profundis Ove Johnsson

Dans till Guds ära.


Alla tittar inte på fotboll. Några dansar och några går i kyrkan.
En del kombinerar alltihop.

Denna vecka startar Sölvesborgs stora marknadsvecka "Killebom" med tivoli och olika kulturaktörer.
Redan ikväll inviger Svenska kyrkan detta evenemang med fötternas bön... alltså cirkeldans; det som också kallas Helig Dans.

Följ med!

Du kan smygöva med mig en stund...

Och den självutnämnde prosten - framlidne Ove Johnsson - ska få komma till tals, ur djupen.

Bönesångerna från Taizé gör gott för själen och är lätta att dansa till. Med enkla rörelser - där man kan tänka att Chi Gongen har härmat oss - gestaltar vi först VENI CREATOR SPIRITUS.


St Nicolai cirkeldansare, Sölvesborg.


I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.
Livet är som en dans! I alla fall när det går bra för oss, då säger vi att livet går som en dans, eller hur?

Men vi kan inte dansa av oss själva. Vi kan inte ta ett enda steg av oss själva om inte Gud gett oss livet.
Och blåst livsande in i oss - den livets Ande som också vil ge oss gemenskap med Gud.

Den första dansen vi dansade här under kyrkvalven i Sankt Nicolai kyrka, är en bön som hette just så: "Skapar-Ande, kom till oss in" - Veni Creator Spiritus.

Nästa dans vill också forma en bön från klostret i Taizé i södra Frankrike. Sjung med i texten!

I MIN GUD HAR JAG FUNNIT STYRKA,
I MIN HERRE HAR JAG ALLT,
HAN HAR ÖPPNAT FÖR MIG EN VÄG
OCH BYTT MIN ÄNGSLAN I JUBELSÅNG.

Gemenskap mellan himmel och jord.


En människa kan hamna i djupaste mörker och förtvivlan, och faller ned på knä inför Livets Skapare. Bibelns Gud är den Gud som upprättar människan.
Gud reser oss upp, renar oss i förlåtelse och försoning. Det är då jublet föds inom oss.

JUBILATE DEO, JUBILATE DEO!

Men kan jag jubla trots att jag inte är glad?

Ja, den kristna Gudsgemenskapen är inte beroende av känslor. Tvärtom, det bygger på ett handfast faktum att det är Gud som först har älskat oss!
Det är Gud som är aktören, subjektet, och vi som är mottagaren, objektet för denna Guds stora kärlek.

Eller om du så vill; det är Gud som för oss i dansen, och vi som följer...

Jubilate Deo.


Så, när motgångar möter oss blir bönen från Taizé - med originalord på polska - så här.

GUD, DU ÄR KÄRLEK, LÄR OSS ATT VÅGA LEVA I TILLIT.
GUD, DU ÄR KÄRLEK, JAG ÄR TRYGG HOS DIG.

"Bog, jest miloscia"...

Tvivlaren, ateisten, sökaren och den troende har alla det gemensamt att i nöden då ropar vi på Gud.
Ingen av oss kommer undan svårigheter, men det är stor skillnad på hur vi hanterar den.

Vi sitter här i kyrkan under det stora medeltidskrucifixet. Jesus Kristus är den ende guden som har sår...
Gud har genom Jesus själv gått in under vår synd och brist och löst oss ur skuld, vrede och skam.
Jesus är befriaren! Förlösaren!

Älskade Jesus.


Jesus hade Psaltaren som sin bönbok. Vi ska lyssna till orden ur Psaltaren 130; "Ur djupen":

UR DJUPEN ROPAR JAG TILL DIG, HERRE,
HERRE, HÖR MIN RÖST, LÅT DINA ÖRON LYSSNA TILL MINA BÖNERS LJUD.

OM DU, HERRE, VILL TILLRÄKNA MISSGÄRNINGAR,
HERRE, VEM KAN DÅ BESTÅ?

DOCK HOS DIG ÄR JU FÖRLÅTELSE, FÖR ATT MAN MÅ FRUKTA DIG.

JAG VÄNTAR EFTER HERREN, MIN SJÄL VÄNTAR,
OCH JAG HOPPAS PÅ HANS ORD.
MIN SJÄL VÄNTAR EFTER HERREN MER ÄN VÄKTAREN EFTER MORGONEN,
JA, MER ÄN VÄKTAREN EFTER MORGONEN.

HOPPAS PÅ HERREN, ISRAELL, TY HOS HERREN ÄR NÅD,
OCH MYCKEN FÖRLOSSNING ÄR HOS HONOM.

OCH HAN SKALL FÖRLOSSA ISRAEL FRÅN ALLA DESS MISSGÄRNINAR. Psaltaren 130.

Ceacarea vid havet, Israel.


Många här i Sölvesborg minns säkert den självutnämnde prosten Ove Johnsson, ett riktigt original!
Jag håller hans maskinskrivna "Herdabrev" i min hand, från 1974. Han skriver så här om Djupen i Psalt 130, jag citerar:

"DE PROFUNDIS

Käre medvandrare, har du någon gång förts ner i de väldiga djupen?
Tacka i så  fall Gud för det. Det finns nämligen inget hälsosammare för själen än att då och då vara gäst i förtvivlans bottenlösa dal.
Kan detta vara möjligt, säger kanske du som alltid befinner dig i sinnenas jämnvikt och aldrig gjort upplevelsen att falla - falla djupt.

Jo, det är möjligt. Där nere i djupen sker det underbara att hela den gamla människan förintas. Jag renas och förnyas och så stiger jag till sist åter upp i Ljuset , pånyttfödd och tvagen ren.

Var aldrig rädd för djupen, de väldiga djupen, min vän. På ett djupt fall följer alltid en stigning och i ödmjukhetens diskreta  mässhake sjunger jag sedan segerns sköna liturgi.

Faller... Lyfts upp. I Ljuset.



"Ur djupen ropar jag till Dig" heter det i en av våra mest allvarliga och gripande psaltarpsalmer.
Ja, här där. För att kunna och våga ropa till Gud fordras ofta att vi befinner oss i en påtaglig nödsitutation,
Framgångens barn ropar sällan eller aldrig till Gud. De menar sig icke vara i behov av Honom. De har för länge sedan glömt att det var ju Gud som gav dem framgången och lyckan.
Dock - i nödens stund vet de var Gud finns.


Tillåt mig ta ett exempel. Ateistens fall blir hans fall.
Jag menar då som så att hans fall blir också den ateists fall och undergång som finns inom honom.
Jag hoppas ni förstår mig rätt.
Jag menar nämligen som så att när exempelvis Gudsförnekaren faller, då blir detta hans fall orsaken till hans förnekelses förintelse… och tänk vilken salig upphöjelse!

De profundis, bröder! De profundis, systrar! Det är det enda som håller, ty ur djupen predikar Gud."

Slut citat.

Ur djupen. Ivön.


Ur djupen predikar Gud. Låt oss be.

- TACK käre himmelske Fader för Livets skönhet, för naturen, vänskap, dans och gläjde.
- HJÄLP oss att vårda våra relationer, vårda miljön - idag ber vi särskilt om REGN till torkande skördar och vissnande växtlighet.

- FÖRLÅT oss när vi glömmer att tacka dig, Gud, för livet. Förlåt oss Jesus Kristus när vi inte tar Ditt försoningsverk på allvar. Förlåt oss, Helige Ande, när vi bara pratar om Dig, men inte vågar fyllas av Dig och din kraft. Veni, creator Spiritus...

Vår Fader, Du som är i himmelen, Låt Ditt namn bli helgat...

Ge oss regn!


Sista dansen är till bönesången "Adoramus Te Domine" (som felaktigt översatts till "Med alla änglar"), som betyder "jag beundrar Dig, Herre, jag tillber dig Herre" (genusperspektiv och kristofobi spelar ibland ett spratt mot oss även inom kyrkan....)

Denna dans är vårt svar på Guds kärlek. Vi svarar an på Guds aktiva sökande efter oss.
Ja, Herre, jag vill ge dig min lovsång, beundran och tillbedjan.

I adore you!

Vi ger Gud all ära denna kväll!

Ära vare Gud i höjden.


MÅ DIN VÄG GÅ DIG TILL MÖTES
OCH MÅ VINDEN VARA DIN VÄN
OCH MÅ SOLEN VÄRMA DIN KIND.

OCH MÅ REGNET VATTNA SJÄLENS JORD.
OCH TILLS VI SES IGEN, MÅ GUD HÅLLA
HÅLLA DIG, I SIN HAND.

Herren välsigne dig och bevare dig,
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.

I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn, amen!

Må din väg gå dig till mötes.


Eder meddansare och cirkelbedjande präst Helene F Sturefelt,

- som känner stort släktskap med gamle Ove Johnsson, ty vi är samma andas barn,
- och jag välkomnar er alla på lördag 7 juli till biograf Scala i Sölvesborg kl 18.00 då vi gör ett minnesprogram om Ove, med tonsatta dikter och högläsning ur hans Herdabrev,

- och som undrar i skrivande stund hur det ska gå för Sverige i fotbolls-VM mot Schweiz?
Nu förstår världen att vi inte är samma land... eller spelar de mot  sig själva? Nja...
En liten bön för Sverige också, amen.


Amen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar