UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

torsdag 9 november 2017

TYSTNADEN BRYTS

Vi ser dig.


Kvinnors rasande kampanj "metoo" - mot sexuella trakasserier och övergrepp - är på väg att bli lika stort som när vi fick rösträtt...

Äntligen går det att skönja ett systraskap där kvinnor stöttar varann, och inte bara tiger bakom ryggen på de män som förnedrat oss.

Vilken oerhörd styrka när den ena efter den andra börjar berätta om vad de varit med om - och förpassar skammen och skulden dit där den hör hemma!

Hos den man som våldfört sig på henne.

Tystnadskulturen har fått gå i graven och sanningen uppstår ur mörka garderober och stängda dörrar.

456 skådespelerskor är i upprop mot alla sexövergrepp de varit utsatta för.

Skolor börja tala öppet om vad som händer mellan barnen och ungdomarna på rasterna.

Äntligen är det legitimt att tala om detta! Pinsamheten är borta.
Vi återtar kontrollen. Och drar ned byxorna på dinosaurierna...

Skam och skuld.


DÖDENS SNAROR OMGAV MIG
   DÖDSRIKETS FASOR NÅDDE MIG
      JAG VAR I NÖD OCH FÖRTVIVLAN.

JAG ÅKALLADE HERREN.
- HERRE, RÄDDA MITT LIV!

Så sänder Gud oss till varandra för att vi ska våga berätta.
Vi lyssnar, gråter, tröstar och lyssnar igen.
Det är början till läkande.

Och förfasar oss över vad en man kan tillåta sig göra, av nedlåtande kommentarer och respektlöst behandlande av kvinnors kroppar, där vår själ bor.
Jag orkar inte ge några exempel... då upprepar de sig, fast i skriftlig form och du har säkert läst tillräckligt många ändå.

Ett monster till!
 

Jag tänker på det här med tystnadskultur. Det är alltid några modiga som måste börja för att andra ska våga.
Mitt stora föredöme, min herre och Mästare, sade en gång så här:

DET SOM VISKAS I MÖRKER
  SKALL EN DAG ROPAS UT FRÅN TAKEN.

Nu ropas det!
Allt som varit dolt skall komma i dagen.

Men det kräver mod. Och styrka att tåla lidande och förakt innan tystnaden bryts.
Härskartekniken är kompakt på vissa arbetsplatser, i en del familjer, församlingar, föreningar, lärarrum... o s v.

Jesus talade inte bara om att lögner och svek skall få sin rätta dom, han talade också om Guds rike, där sanning och rättfärdighet bor.

Det ger mig kraft för varje dag att orka välja att tala, och inte tiga.

Jag ger all min kärlek och respekt till alla kvinnor, tjejer och flickor som nu börjar berätta.
Må Gud skydda och bevara våra själar så att vi läker ihop och blir hela och starka igen.

Titta på dessa foton. Utanför "Busfabriken" i Kungsmarken, Karlskrona, har man placerat två enorma dinosaurier för att välkomna barnen.

Till bus.

Fruktansvärt!

Det är väl inte roligt?? Bus är inte det samma som att skrämma skiten ur någon. Men det tycks vara ett tidens tecken.
Skräck är roligt. Skrämmas är kul. Retas är okej. Säja fula saker är bara på skoj. Och sedan flyttas gränserna fram, bit för bit.

Klappa lite på rumpan. Säga något om brösten. Ta för sig lite. På skoj. Men inuti flickan, tjejen, kvinnan är det skräck. På riktigt.

Metoo. Youtoo. Ididit. Youdidit.

Gör inte om det!

Stäng din rovlystna dinosauriekäft.

Youdidit.


Och jag ber att vi alla skall kunna ana något litet av Guds rike i all denna djävulskap.

JAG FÅR VANDRA INFÖR HERREN
   I DE LEVANDES LAND. Psaltaren 116:9

Talande hälsningar från Helene Sture Fransson,

- trakasserihatare, bushatare, förtryckshatare och hathatare...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar