UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 31 oktober 2017

LUTHER och ARBETET

Vitt arbete.



Har du hört uttrycket att ha "Luther på sin axel"?
Den strama plikt- och arbetsmoralen i Sverige tillskrivs Martin Luther. Vi påstår också gärna att det är Luthers fel när vi har dåligt samvete om man latar eller roar sig...

Men är det verkligen hans fel?

Just idag, den 31 oktober 2017, är det 500 år sedan Luther spikade upp sina teser på Wittenbergs kyrkport.
Jag läser Birgit Stolts utmärkta bok om "Luther själv" där hon gör upp med många vanföreställningar som moralistiska efterträdare orsakade.

Vad är "lutherskt?"

Hon citerar en f d minister som menade att han var "lutheransk" i sin hårda flit- och pliktkänsla.

En f d landshövding i Visby förklarade sin uppfattning så här:
. Vi har väldigt mycket som vi kallar för synd, pekpinnar hit och dit, en liten Luther på axeln. Honom skulle vi behöva kasta av oss ibland.
(sid 51).
Och en semesterfirare säger:
- Även om jag är ute och seglar så vill jag känna mig lite nyttig, att jag har presterat något.

Ute och seglar?


Expressen uppmanade den 1 juni 2001 i en ledarrubrik:
- Våga vägra Luther!

Men alla dessa missuppfattningar har faktiskt ingenting med Martin Luther att göra!

Birgit Stolt, professor i tyska vid Stockholms universitet och hedersdoktor i teologi i Uppsala, ska ta oss vidare i vad ordet "arbete" kan stå för.

Det svenska ordet för "arbete" är tyskt... och kom med medeltidens många hantverkare som invandrade till Sveriges städer. (sid 28).
Ord som "snickare, skräddare och slaktare" är låneord från lågtyskan.

Ute på landsbygden talade man istället om "verka, orka, yrka, slita och träla".

Idag har det engelska ordet "job" gett oss begreppet för förvärvsarbete, utan någon tanke på ansvar och kallelse.
- Jag ska gå till jobbet. Och sen går jag hem...

Vill gå hem.

Luther bröt med uppfattningen att det bara var det andliga ståndets medlemmar som hade en kallelse, vocatio.
Det kontemplativa livet i klostret är inte mer värt inför Gud än världsligt arbete.

Man kan säga att Luther faktiskt demokratiserade kallelsetanken till att gälla alla, menar Birgit Stolt.

Alla yrken har sina förpliktelser givna av Gud, och därmed en fullvärdig kallelse.

Har du förresten tänkt på att ordet "yrke" hör ihop med att "orka"...!

Luther poängterade också "lekmännens" kallelse, alltså att varje människa har genom Kristus möjlighet att nå Gud, utan förmedling av präst eller påve.

Det var en radikal demokratisering av hela troslivet!! (sid 31)

Alla är lika.


Jag tycker det är så underbart att läsa hur Luther själv beskriver arbetet:

SKALL NU INTE ETT HJÄRTA DANSA OCH FLÖDA ÖVER AV STOR GLÄDJE NÄR DET GÅR TILL SITT ARBETE, FÖR ATT GÖRA VAD SOM VAR DET ANBEFALLT, SÅ ATT DET KUNDE SÄGA:

- SE, DETTA ÄR BÄTTRE ÄN ALLA KARTUSIAN-MUNKARS HELIGHET, OM DE ÄN FASTAR SIG TILL DÖDS OCH OAVBRUTET BER PÅ SINA BARA KNÄN! (WA 30:1, 149).

Han talar av egen erfarenhet...

Här finns ingen sammanbiten pliktmoral, skriver Birgit Stolt. Avgörande är tron. Det är människans tro som ger glädje, tacksamhet och verksamhetslust.

Nu förstår jag varför så många har brukat anklaga mig för att vara en streber, vilja prestera och vara duktig...
- Nej, inte alls! har jag svarat. Jag gör detta för att det är roligt!

Jag har mitt fokus på glädjen i Herren, det hade Luther också, men mina vänner såg bara arbetet som ett slitsamt jobb, utan koppling vare sig till kallelse eller Gud.

- Men kan vi få låna dina anteckningar, Helene...
- Jasså... det passar då!

Streber.

Luther lyfter upp sin tids låg-statusyrken till stor värdighet.

I sin Huspostilla skriver Luther:

OM DET INTE ÄR MER ÄN ATT SOPA GOLVET SÅ KAN DU GÖRA DET MED GLÄDJE, I MEDVETANDE OM ATT GUD SER DET MED VÄLBEHAG.

Flickornas och kvinnornas sysslor får sitt rättmätiga värde, med Guds hjälp, då Luther prisar deras matlagning, spinnande, diskande och badande av alla barn...

Det är alltså inte fråga om nervös rastlöshet, utan om en inre drivkraft som ger glädje och känslan av värde, mening med livet och tillfredsställelse.

DÅ ÄR DET OCKSÅ DJÄVULEN TILL FÖRTRET!
UPPFYLLER VI TROGET VÅRT YRKE I DET "STÅND" GUD GIVITT OSS, KAN VI SÄGA MED TILLFREDSSTÄLLELSE TILL DJÄVUELN:
- I DAG HAR JAG GJORT DET OCH DET DÄRFÖR ATT GUD HAR BEFALLT MIG TILL DET.

Ja, allt arbete sker Gud Fadern till ära och medmänniskan till hjälp och glädje.

Inte rastlöshet.


Så, ska vi ha Luther på axeln eller inte?

Jo, jag vill gärna ha honom där!

Alla Luthers råd om vikten av avkoppling, vila och tacksamt tillvaratagande av livets glädjeämnen står i bjärt kontrast till dagens svenska uppfattning, skriver Birgit Stolt.

Att vi skall ha dåligt samvete så snart vi ägnar oss åt förströelser istället för "nyttigt arbete" har inte med Luther att göra. Han har ingen som helst skuld i detta!

Snarare är det något helt annat vi kan ge honom "skulden" för - eller snarare vår varma tacksamhet - nämligen:

1. Utbredd läskunnighet. Det är Luthers förklarande katekes som är orsaken till att analfabetismen utrotades i Sverige!

Därför tycker jag att svenska skolor självklart skall ha sina skolavslutningar i kyrkan - med Fader Vår och Välsignelse! Annars är själva skolan historielös när den inte förstår varifrån den kommer...

2. En gemensam sångskatt. Luther skrev många psalmer, där han lånade melodier från krogen men satte nya kristliga texter.
Den folkliga körverksamheten har också sin upprinnelse ur Luthers sångarglädje.

3. Uppskattning av arbetets värde där var och en har sin kallelse. Detta ligger också till grund för vår kamp mot arbetslöshet samt delaktighet i samhällslivet i stort.

Det är detta som är lutherskt!!

Nu är reformatorn reformerad.

Inte insnöad.


Snart ska vi spika upp nya teser på kyrkporten.
Ber att få återkomma till det.

Men det blev ju konstigt med vinterbilder i oktober... fast å andra sidan har vi i Blekinge fått vår första frostnatt i natt.

Mycket arbetsamma hälsningar från eder lutherska bloggerska,

Helene Sture Lutherfelt,

- glad bokstavsarbetare.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar