Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 30 december 2017

FOTON och BLOGGRUBRIKER

Gott nytt år!


Det är nyårshelg och snart går år 2017 till historien.

För hundra år sedan kämpade världsmakterna om herraväldet, och 1:a världskriget gick in i sin slutfas till fred året därpå.
1917 var också året då konungen stadfäste den nya översättningen av Bibeln till modern svenska.

Vi behöver ständigt söka freden, både mellan länder och folk och mellan religioner och bibeluttolkare.

Kommer du ihåg förra nyårsafton? I Malmö såg det ut som på gatorna i det krigshärjade Syrien, där nyårsraketer orsakade kaos. Det var hemskt!
I år är det allt fler kommuner som förbjuder nyårssmällare på offentliga platser.
Lidköping har till och med tänk sig ersätta denna rykande och bullriga tillställning med laserljusshow. Bra!

Snart ett minne blott.


Festligt ska det vara, men det får inte skada någon, och unga pojkar och män får visa sitt behov av att skjuta och smälla på annat vis.

Nu över till ämnet. Foton och bloggrubriker.

Jag lägger ned stort arbete på mina artiklar. Det tar tid att samla ihop kunskap, det tar mer tid att bearbeta tankarna och ännu mer tid att lyssna in när tillfället är rätt att publicera.

En del inlägg är värda att letas upp och läsas igen. Här är en del av årets rubriker.


I januari skrev jag om NYÅRSFIRANDET I RÖK, toleransen blir vår undergång.
TRE KRONOR OCH STJÄRNAN lät de vise männens gå på en ishockeymatch...

Jag läste en intressant artikel om hur de sju dvärgarna kunde beskriva en utmattning, intressant! SJUKSKRIVEN MED DE SJU DVÄRGARNA.

Bibelstudierna i Karlshamn har fått stort utrymme. FÖRLÅTELSE OCH RENHET och FRIMODIGHET OCH FRUKTAN samt TOMHET OCH FULLHET.

Från sjuk Butter till frisk Toker.


I februari skrev jag några referat av några goda föreläsare. Listerkyrkan besök av EFS f d föreståndare Anders Sjöberg och hans kunskap om Israel utifrån Gamla Testamentet; INYMPAD I ISRAEL och FRÅN ÅNGER TILL TRÖST. Läs gärna hans utmärkta teologi!

I Vadstena föreläste f d biskop Martin Lind FRÅN PILGRIM TILL PILGRIM.

För sju år sedan var jag med i TV4's matlagningsprogram "Halv åtta hos mig". Ibland smyger jag inte ett recept bland alla djupsinniga reflektioner... så vi inte glömmer att baka en kaka ibland! STURELLAS DADELKAKA är ett konkret exempel på integration mellan arabisk och nordiska smaker.

Ett mycket tungt med nödvändigt ämne fick sitt utrymme i bibelstudiet kring GUDS TUKTAN OCH AGA.

Syster Katarina från Omberg talade milt om en tufft ämne i bloggrubriken GISSEL OCH SLÖA KNIVAR.
Och vad händer om man tackar nej till kallelsen? VILL INTE HA ERBJUDANDET.

Lås inte kärleken.


I mars läste vi Hebreerbrevet kapitel 12 ESAU SÄLJER FÖRSTFÖDSLORÄTTEN och GUD - EN FÖRTÄRANDE ELD samt ÄNGLAR, SIMSON OCH PENGAR.

Frågan om ren mat fick sin plats under rubriken REN MAT OCH LOVSÅNG.


I april jag gav mig på att läsa om Medkänsla i en "tegelstensbok" nämligen dialogen mellan DALAI LAMA OCH DESMOND TUTU. Där fanns så mycket att hämta att jag fortsatte skriva ETT LÄKARBESÖK och MEDKÄNSLA OCH COMPASSION.

Bibelstudiegruppen ville nu fortsätta med det svåraste av svårt i Bibeln, nämligen Johannes Uppenbarelses bok. Jaha... Vet ni vad ni ger er in på?
Det visste de.
Jag hängde en sjal över dem för att illustrera första kapitlet, som avhandlade relationen mellan UPPENBARA OCH AVSLÖJA.

Vi fortsatte med LIK EN MÄNNISKOSON och att EFESOS GLÖMT 1:a KÄRLEKEN.

Men... vad är det som...


Världen har plågats av våld och terrorattacker. Många analyser görs, men man missar ofta förståelsen då vi i Sverige är så religionsblinda.

Ibland är jag rädd för att uttrycka det som är mina erfarenheter. Det skrivna ordet som blir offentligt kan ibland ha ett högt pris om man blir missförstådd, eller attackerad själv som visselblåsare.
Likväl måste vi bruka vår demokratiska röst att ge andra infallsvinklar än de politiskt korrekta. TERROR OCH BÖN.

Påsken kom och jag skrev bland annat om RÖD OCH GUL HELG, MUSLIMENS LÅNGFREDAG och OCKUPERAD PÅSKDAG.

För att illustrera de oerhörda umbäranden som våra flyktingar genomgått gjorde Sölvesborgs kommun en utställning på vår bro. MAKABER VANDRING.
Syftet var gott men ingen hade lust att gå på bron längre - allra minst våra vänner som fick sina trauman upprivna igen, bara för att den sömniga svensken skulle vakna.

POLYKARPOS MARTYR och SMYRNAS LIDANDE fick en otäck verklighetsanknytning.

Osmaklig utställning.


Maj månad kom med hopp om vår. ELDIG VALBORG, BABY-PSALM-SÅNG och VÅRHYLLNING gjorde livet gott att leva.

Men bibelstudierna fortsatte utmana både intellekt och hjärta i THYATIRA OCH SATANS ORGIER.
Jag var tvungen att åka till Lund och koppla av lite, och mötte då den största Ask jag någonsin sett! En keltisk meditation blev det i ASKEN I LUND, men fortsatte reflektera över BEHÖVS DJÄVULEN?

Slutet av maj förde mig till det heliga landet. Inom loppet av samma vecka besöktes Jerusalem av Donald Trump, vår lilla turistresa samt tusentals judar från hela världen som ville fira JERUSALEM 50 ÅR ENAD STAD.
Vilken fantastisk dag!

Med glädje och iver skrev jag om DÖDA HAVET LÄGSTA PUNKTEN, PINGSTENS VATTEN SILOADAMMEN och återvände sedan till Sverige.

Döda havets salta vikar.


Det blev ingen varm sommar. Juni hade varannandagsväder. DU GAMLA, DU TRÖTTA.
Sweden Rock måste få ge krydda till tillvaron KRISTEN HÅRDROCKARE och DESSA TRÖJOR OCH KROPPAR med Little Steven.

En ny motionsform såg dagens ljus då en joggare satt i system att plocka skräp samtidigt som hon var ute och sprang. "Plogging" = plocka skräp och jogga gjorde Sancta Garbish mycket glad! SOM EN PENNA I FJÄDERBUSKEN.

Midsommar kom och den där ekivoka stången såg plötsligt ut som en livmoder... MIDSOMMAR-NOJA.
Filmen JORDGUBBSLANDET spelades in här på Listerlandet med ett mycket viktigt budskap om vår rasism mot de polska gästarbetarna. Skrattet satte sig i halsen och biosalongbesökarna vred sig av pinsamhet - en mycket sevärd film.

ESSÉERNA I QUMRAN och FRÄLSNINGENS HORN ger intressant läsning och inblick.

Grottorna i Qumran.


Juli månad, hur är det med mänskovärdet? Läs om du vill INTE ALLS LIKA VÄRDA och SKÖNHET OCH VÄLSIGNELSER. Mer ville jag inte skriva denna månad.

Augusti kom. Jesus Kristus är mitt centrum mitt i den värld jag lever i.
Hur landar han här och nu? KRISTI FÖRKLARINGSDAG, GUDS LÖFTEN OCH VÅR BRIST samt LÄR KÄNNA KRISTUS kan ge några goda tankar. Eller vackra foton...

Ett hemskt åskoväder gav relief åt Shalom's årsmöte på Hjälmareds folkhögskola ÅSK-BÖN VID SJÖN FÄRGAREN.

Allt fler hör av sig till mig angående New Age. Hur ska man som kristen förhålla sig till denna nyandlighet? Och hur ska den som länge suttit fast i seanser, meditationer och yoga ta sig loss och hitta den riktige Kristus - inte bara hans kristallenergier?
Med stort allvar och varsam själavård försökte jag formulera min erfarenhet i ENSAM I NEW AGE och ALLT ÄR SOM DET SKA (inte!).

Det går inte att förstå kristendomen utan den judiska bakgrunden i Gamla Testamentet. Det går inte heller att förstå Jesus om man tar bort offerlamms-teologin. Läs GUDS LAMM, EN BLODIG HISTORIA.

Hotfullt över Shalom Israel.


September var fylld av insändare och artiklar om det stundande kyrkovalet. Jag skrev FÖRVIRRAD I KYRKOVALET och VAD VILL SVENSKA KYRKAN?

Liksom Martin Luther är jag kritiskt lojal till den kyrka jag har min tillhörighet. Men det är Gud jag tjänar, inte bara en organisation. Böner, böner!

På nattduksbordet, som jag inte har, låg Laura Petris bok om Ignatius av Loyola tillsammans med Wilfrid Stinissens andaktsbok "Idag är Guds dag". Det är mat för själen! RENHJÄRTAD GLÄDJE blev nästa blogginlägg.

FRÅN ILLA TILL VÄRRE fick många läsare, över 355 meddelar statistiken. Det är bra för att vara en sådan smal blogg. Sturella är stolt.

Einstein sa:
- Var en röst. Inte ett eko.

En obehaglig marsch i Göteborg tvingade mig att skriva om YOM KIPPUR OCH NAZZAR.

Göteborg 2017.


I oktober behövde jag bloggvila. Kanske du också, bästa läsare.

Men det är ju Luthers 500 årsfirande av de teser han spikade upp i Wittenberg, och det ville jag absolut reflektera kring. PILGRIMSVANDRING I LUTHERS ANDA och LUTHER OCH ARBETET.

November 2017 går till historien som det stora rama-skriet från världens många kvinnor under upproret #meToo, där sexuella trakasserier och våldtäkter återförde skam och skuld dit där den hör hemma - hos de våldsamma männen. TYSTNADEN BRYTS.

I samband med det skrev jag med stor vånda ett inlägg om VÅLDTÄKTEN I GIVA, en mycket obehaglig händelse i Gamla Testamentet.
Men vi måste förstå skillnaden mellan att skildra en mörk tid med "berättande text" och texter som "föreskriver" lagar som ska hållas.

Det går inte att läsa Domarbokens kapitel 19 som att Gud ville den här våldtäkten. Gud vill inget ont, men det gör människan.
Med tålamod sänder Gud profeter som förmanar folket till besinning och förändring. Det är en av nycklarna till förståelse av Gamla Testamentet. Okunskap är en svår misstolkare.

LÅT-GÅ-SÖNDAGEN och HJORTEN OCH JÄGAREN funderade på kulturella yttringar såsom Black Friday och rituell dans.

Djävla våldtäktsmän!


Årets sista månad december kom med en glad "flash-mob" i Bromölla, där kören JoyVoice överraskade alla julklappsköpare i JOYVOICE I SÖLVESBORG.

Relativism och religionsblandning fick skarp kritik i inlägget RELATIVISM - "Min" SANNING, liksom NÄR VI LJUGER OM JULEN.

Pedagoger och läroböcker ger känslan av att "religion" tillhör förgången tid och de där "andra", med smak av omodernitet och ovetenskaplighet.
Det motverkar jag gärna genom att vara motsatsen, alltså modern och vetenskaplig, efter bästa förmåga. Även religionsblyga svenskar måste ha ett språk för de stora existentiella frågorna, eller hur?

Nobelfesten med alla spännande vetenskapliga framsteg fick min glada uppmärksamhet i NOBELPRIS OCH SVARTA HÅL.

Men det är inte bara de stora frågorna som får uppmärksamhet. Även lite hälsosam galenskap är nödvändig i SLÄKTJULETRÄFF med alla våra förvirrade familjekonstellationer.

Destruktiv energi.


Med denna tillbakablick vill jag önska er alla ett gott slut på 2017 och en bön inför det nya året 2018:

Käre himmelske Fader,
- tack för detta år, med dess glädje och sorger, regn och solsken.

Hjälp oss att ta emot ljus och kärlek ur Din hand, men hjälp oss också att avslöja ondskans rötter och inte vara naiva.

Jesus, Du som varnade för att falska profeter skall komma, hjälp oss att stå emot alla de lockrop vi kommer att få möta med snabba lösningar på svåra problem.

Helig Ande, hjälp oss vara så modiga att vi vågar avstå vår bekvämlighet till förmån för naturen och klimatet, och hjälp oss våga gå in i mission bland de ofrälsta med räddning.

Kom med hälsa till de sjuka, arbete till de arbetslösa, hopp till de förtvivlade och glädje till de likgiltiga.
Amen.

Solen återvänder.


HERREN har begravt ditt förflutna i Kristi hjärta. Han bär omsorg om din framtid. Ta emot den.

De varmaste hälsningar från Helene F Sturefelt,

- alias allt möjligt knasigt som går att rimma på -felt...

- och tänk om det är som salig Kjell sa på pastoralinstitutet i Lund: "Så här kan det vara, eller precis tvärtom...".
Tänk på det du! Sannare kan ingen vara än Guds lilla Sturilla...

Pang!!

fredag 29 december 2017

ÅRSKAVALKAD 2017

Vilket gott år 2017!


Nu behöver jag sammanfatta mitt år 2017 för mig själv.
Det kanske inte intresserar dig, men du får tjuvkika ändå om du vill. Jag kommer vara personlig, men inte privat.

I vinjetten beskriver jag ju mig själv som morgontrött pilgrim, ukulelespelande hårdrockare, nej-sägande ja-sägare och en underdog-fotograf med HSP-personlighet... Jodå.
Det räcker ju till.
Dessutom symbolpedagog och präst, där denna blogg drivs helt i privat regi, utanför arbetstid, med egna åsikter som endast jag står för.

Och du vet ju syftet - att berätta om vad vår kristna tro betyder för mig i vardagen, där Bibeln och lokaltidningen driver fram artiklarna - och där jag hoppas att mitt hjärta skall beröra ditt.

Samt mina foton. Se bilderna. De talar.

Jag är aldrig ute och fotograferar, tro't eller ej! Det är motiven som kommer till mig. Jag ser en konstrast, en skuggning i ljuset, och jag tvärnitar där jag forsar fram på cykeln och hamnar ibland i diket i jakten på den bästa fotovinkeln...

Den som färdas mot Gud börjar ständigt om på nytt.
  Börja om! Lämna missmodet bakom dig.
    Låt din själ leva. (Broder Roger, Taizé).

Lycka.


JANUARI 2017

Det här året skulle visa sig innehålla stora förändringar, mycket stora, till det bättre.
Jag har levt med en svår utbrändhet i över fem år, men med goda kontakter både med Försäkringskassa, Arbetsförmedling och läkare har jag fått det stöd jag behövt.

Januari var min andra termin i Karlshamns församling där jag arbetsprövade.

Vaddå arbetspröva?? Jag vet väl hur man jobbar??

Jag var så provocerad. Men det handlade om motsatsen. Att i arbetsmiljön säga "nej".
- Nej det kan jag inte, nej det går inte, nej det orkar jag inte, nej det vill jag inte, nej det har jag inte kapacitet till, nej det är inte mitt område, nej inte just nu...

Hjälp! Så säger man inte! Absolut inte i kyrkan och apppsoluuut inte som präst, dessutom kvinna, som ju alltid ska ställa upp på andras hjälpbehov.

Tills hon stupar själv.

Men nu fick jag vara del i diakonens fantastiska projektgrupp, jag fick leda en bibelstudiegrupp och våga hålla andakt för de paranta syföreningsdamerna.
Ingen kan förstå hur oerhört svårt det var att ta sig över trösken från sjukskrivning till att våga stå framför folk igen...
Jag led alla möjliga kval. Men hade min ukulele med, att hålla i handen som skydd.

Tusen tack alla fina arbetskamrater och Karlshamns kloke kyrkoherde!

Carl Gustavs kyrka, Karlshamn.


FEBRUARI 2017

Under många år har jag brukat åka upp till Vadstena pilgrimscenter i februari. Så även i år.

Där är de bästa talarna, de bästa teologerna och de mest erfarna pilgrimsvandrarna.

När hjärnan är skadad av stress klarar man inte av nya intryck. Därför har det varit så gott att få komma hem till Vadstena, till trygga miljöer och stadiga rutiner.

Där jag tidigare har kunnat sluka böcker och åhöra timslånga föredrag är det nu stopp.
45 minuter max. Sedan paus. Ut. Frisk luft!

Inte orkar jag hälsa så hjärtligt på folk längre, helst inte kramas. Distans är nödvändig. Och alla nya människor får fortsätta vara nya. Jag har ingen ledig plats i hårddisken för att ta in fler relationer.

Solglasögon, en extra tröja och öronproppar är mitt livsnödvändiga skydd mot alla intryck.

På bussarna i Motala står det "Tyvärr ej i tjänst". Just så är det.

I Blekinge var det också snö och den fick vi njuta av. Februari är ofta ljus och kall. Det är skönt.

Pilgrimsvandring, Vadstena.


MARS 2017

En stor anledning till mitt tillfrisknande är utbildningen till Symbol-pedagog.
Många av de kreativa uttryck som vi stoppat undan i vår effektiva värld får här en dominerande plats.

Bildskapande, arbete med drömmar, musik och dans.

God litteratur på klassisk psykologisk grund gav ord åt det jag diffust visste.
Åke Högberg, psykiatriker och skapare av denna utbildning, har förtjänstfullt visat hur kraftfull symbolen är för att komma åt underliggande smärta och mörker.

Jag har målat och gråtit, jag har dansat och gråtit, jag har drömt och förundrats över hur oerhört skickligt vårt undermedvetna är att klä ut livssituationer i dessa nattliga teaterscener.

Mötet med den danska prästen Brita Haugen i Lund var verkligen häftigt!
Hon ledde oss i rituell dans, där vi gestaltade spänningen mellan fastetid och bebådelse, i form av "ormen och örnen".

Bokmässan i Olofström var också grädde på moset, där jag fick läsa ur min fina lilla rosa pilgrimsbok "Den långsamma kärleken". Det finns några exemplar kvar.

Symbolerna visar kampen.
 


APRIL 2017

Min förre läkare frågade:
- Hur många hjärnhalvor har du?
Jag svarade:
- Två.
- Hur många har du använt?
- En... pep jag.
- Hur många har du då kvar...?
- Den andra... men jag vet inte hur man använder den...

Med värme såg han på den brutna, överarbetade och totalt slutkörda människan han hade framför sig och sa:
- Logistikhalvan är utmattad. Nu ska du använda den kreativa halvan, och vila. Om du inte gör det, då är det risk för att...

Tack. Jag förstår allvaret. Och fick inskrivet i journalen att kreativiteten är vägen tillbaka till hälsa. Helt enkelt att jag skall ha roligt...!!

Detta var 2012, för fem år sedan. Aldrig trodde jag att återhämtningen skulle ta så lång tid!

Ukuleleorkestern UKKE FELLOW'Z är ett riktigt vitaminpiller! Här har jag hämtat så mycket glädje och kraft att det motsvarar en hel pillerburk, om man nu äter mediciner, vilket jag inte gör.

Varje måndag träffas vi och övar. Och är ute på turné en gång i månaden, till glädje för många.
Jag kan inte tacka noooog för detta musikaliskt roliga sammanhang!

Den glada ukulelen.


MAJ 2017

Min ekonomi är i botten. Tänk dig själv, sjukskriven i fem och ett halvt år.
Och så kom skatteåterbäringen.
Jag räknade nollorna... och trodde inte det var sant. Så mycket pengar! Till mig?!

- Priiisa Gud, ha ha!!

Nu är rätta tillfället att göra det jag i så många år längtat efter - jag åker till ISRAEL!

Alla som varit i det heliga landet vet att det är livets stora resa. Platserna är så starka, intrycken så djupa och spår efter Guds välsignelse finns överallt. Liksom hotet mot judarna.

Israelresan i den hebreiska bibelns fotspår (allts Gamla Testamentet) har fördjupat min tro, och du vet ju att erfarenheterna därifrån ofta präglar mina artiklar.

Dessutom, denna månad, blev vi fem symbolsystrar invigda och bekräftade i vår kunskap, till att nu använda detta där vi står. Jag väntar fortfarande på att få ett genombrott...
Vilken underbar månad maj var!

Israel.


JUNI 2017

Om man bor i Sölvesborg finns det en sak som dominerar hela kommunen i juni, och det är SWEDEN ROCK.
Studentfirande och skolavslutningar får anpassa sig efter deras datum, så är det bara.

Jag gjorde mig åter redo att vara inne på själva festivalområdet tillsammans med SIK - Sölvesborgs IshockeyKlubb - som har en god laganda och som tar hand om all pant.
Efter varje konsert är det rent igen när vi gått fram med våra räfsor.

Det är inte dumt att städa till Little Steven och Rival Sons.
Men jag gick när Venom svärtade ned luften med sitt mörker. Och jag missade Scorpions... hur kunde jag??

Jag var för trött... Mat- och sovklockan ringde och det vara bara till att inse sin begränsning.

Kvällen efter inväntade jag sista konserten som In Flames höll, men de intresserade mig inte.
Jag åt en "Texmex" istället och tog festivalbussen hem, lade mig i badkaret med varmt vatten och sov i rena lakan, till skillnad från de många 33.000 som kämpade i sina tunna tält.

Juni är en underbar månad!

Det blev inte sämre av att jag vid midsommartid mötte ett par seende, leende ögon...

Snällrockare.


JULI 2017

Vad är det som händer?! Kan kärleken verkligen vara möjlig igen?

Jag har under mina tre år i min lilla lägenhet sakta byggt upp mitt eget liv, i min egen bubbla, för att lära känna mig själv.
Någon relation har det inte funnits plats för. Den saken vilar i Guds händer.

Men tydligen tyckte vår Herre att det var dags nu...

Härliga Hällevik och båttur ut till Hanö fick hjärtat att svalla över. Nu händer det!
Gamla sår är läkta och Guds nåd är ständigt ny. Jag är meeeer än tacksam.

I juli månad har Carl Gustavs kyrka i Karlshamn sommarkyrka mitt i stan.
Nu fick jag blomma ut lite till i min tjänst, med spontana samtal om tro och liv, och min Kärlek fick sig mig i aktion.

Det är bra. Man måste träffa varandra på jobbet också. Och känna lukten av arbete i sitt anletes svett...
Jag är så oerhört stolt att jag nu allt mer frimodigt vågade hålla andakter, och till och med predika, med en stabil känsla i hela kroppen.

Både min läkare och kontaktpersonerna på FK och AF såg att Karlshamn gjorde mig gott och att formkurvan sakta pekade uppåt.
Och det blev ju inte sämre av att kärleken drabbade mig.

- Det är så enkelt att känna ett VI.

Vi, på Hanö.


AUGUSTI 2017

Det blev ingen varm sommar, men jag badade varannan dag i alla fall. Man kan ju cykla sig varm och sedan doppa sig lite snabbt. Det var min hälsokur för kropp och själ.

Hjälmareds folkhögskola var platsen för SHALOM's sommarkonferens.
Kunskapen om Israel fördjupades, både i bön och med föreläsare som hade insides fakta.
Jag har försökt dela så mycket jag förmår i några blogginlägg.

Augusti är också tiden för trad jazz-festivalen i Hällevik. Det känns som om hela New Orleans är på besök... Och Gunnel Carling blåser ju taket av varenda festivaltält med sin skicklighet!

Vår eminenta ukulele-orkester var också en del av sammanhanget. För barnen anordnades en liten jazz-festival, där vi spelade Lennart Hellsings barnsånger i upphettat tempo, med gästartister på trombon och trumpet. Härligt!

Jag har många alter egon. Krakel Spektakel är en - pajasen. Sancta Garbish är en annan - hon som plockar skräp i kärlek till naturen.
Kommunen fick en del påhälsningar i form av både soppåsar och tidningsartiklar...

Håll rent!

Jazzfestival i Hällevik.


SEPTEMBER 2017

I allt det nya som händer måste man också lämna det gamla bakom sig. Det är inte lätt.

När vi levde prästgårdsliv hade vi många katter. En av dem, Albus, var vår trotjänare och han var min mjukaste själavårdare...
Men en dag fick vi veta att han hade sprungit ut oförsiktigt framför en bil. Det gjorde så ont att veta, men nu vilar han på djurkyrkogården och är i himmelen, hos Gud.

Vilken tröst en katt kan ge!

En dag kom ett brev med posten från FK. Det handlade om livränta.
Jag har svårt för att läsa krånglig text, vem har inte det, och fick hjälp att tyda den krångliga kanslisvenskan.

- Din ansökan om att få din utbrändhet klassad som arbetsskada godkännes härmed.
Du kommer att få livränta på den halvtid du inte kan arbeta.

Livränta... Ränta på liv... ??

Jag tror tillvaron stannade i ett par minuter. Eller år.

I 25 års tid har jag arbetat så hårt i Svenska kyrkan, med två begravningar i veckan, konfirmander, vigslar, dop, gudstjänster, katekumenat, mission, själavård, personalsamling och ledningsgrupp...

... tills ingenting fanns kvar av mig, utom mina sparade mail i rop på hjälp i vår underbemanning, rop på stopp i denna överbelastning...
Intervjun på Arbets- och miljöverket i Uppsala var också tunga "bevis".

Nu kom allt tillbaka. Tiden stannade verkligen. För jag fick den tillbaka!
All ackumulerad stress och trötthet fick nu sitt erkännande.

Som arbetsskada.

Detta är en enorm seger för oss alla inom Svenska kyrkan, som hamnat i kläm i en organisation som inte kunna värna sina medarbetare, utan tagit ut mer kraft än vad som varit möjligt.
Jag kommer att skriva en artikel om detta så småningom.

Det betyder att jag från och med nu äger min tid, till 50%.
Den andra halvan får arbetsgivaren. Men inte en minut över det!

Tack gode Gud för denna RÄNTA PÅ LIV!
Och tack samhället för ditt trygga skattesystem där jag än en gång får skatteåterbäring... av redan inbetalda pengar.

Livränta. Ränta på livet.



OKTOBER 2017

Alla vet att man inte skall gå tillbaka till sin gamla arbetsplats efter en lång utmattning.
Men så fick det bli. Under tårar och kamp, och med den egendomliga situationen att hälften av personalen var utbytt...

- Hej jag heter Helene, det var jag som brukade hålla i den stora schemaläggningen.. jasså det är du som gör det nu... jaha, det var ju bra...

Och jag upptäckte också att jag nu har blivit äldst bland kollegorna. Det är jag som har silverhåret...
och den mesta erfarenheten!

Nu måste jag hitta en ny roll. "Andlig moder"? Herre, visa mig din väg.

Att tågpendla till Karlskrona från Sölvesborg har visat sig vara en god modell.
I tyst kupé får jag lugn och ro att arbeta. Resan hem ger mig tid för reflektion, om jag inte somnar av trötthet. Och jag kommer hem utvilad.

I detta kaos att börja arbeta "på riktigt" önskar man att allt annat vore harmoniskt.
Men Sölvesborgshem har renoverat våra lägenheter under hela hösten. Stambyte, borrande, rivande, makadam-damm överallt, hantverkare som går in och ut alldeles för tidigt på morgonen...

Nerverna har krupit utanpå kroppen på oss alla, och i-landsproblemet med att ha en mulltoa på balkongen och en duschkabin på gården har varit svåra att hantera, stackars oss.

Ända fördelen var att jag kunde spela AC/DC på nästhögsta volym om jag ville...

Badrumsrenovering.


NOVEMBER 2017

Jag är djupt välsignad med goda familjerelationer på många håll.
Mitt fjärde barnbarn såg dagens ljus hemma i hallen innan ambulansen kom. Kvinnan är stark.

Som mormor har jag fått följa med dotterdottern till barndansen på "Step by step" och dottersonen till scouterna.

Där har minsann Sancta Garbish dykt upp, och utmanat dessa unga scouter att vara noga med renhållning, skräpslänging och att sopsortera rätt. Panta mera!

- Alltid redo!

Kärleken har frodats och vi har byggt på vår relation. Man flyttar inte ihop i den här åldern, hur som helst. Närbo, kärbo och turbo...

Samhörigheten är stor och förlovningen kom.

Vid Sölvesborgsbron finns en fin plats som är förberedd till en utomhus-vigselplats. Den är invigd nu.

17-11-17 klockan sjutton minuter över elva. Förstås!
Så välsignat vacker denna gråa novembermånad har varit! Och visst lyste solen just denna dag.

17-11-17


DECEMBER 2017

Från Körslaget på TV4 har kören JOYVOICE vuxit sig stark i landet. Med en enkel och glad pedagogik har ca 100 personer vågat börja sjunga i denna kör. Så roligt vi har haft!

- Dressed for succés, Try Everything, Hero och Time of My Life har varit låtar som tolkat in hela vår kärleksrelation, med varma leenden.

Höjdpunkten var när JoyVoice gjorde en "flash-mob" - spontant samling - på ICA Maxi i Bromölla, där vi sjöng för fulla halsar mitt ibland alla stressade julklappshandlare.
Mycket roligt!

Och mycket välgörande för hälsan. Jag har ju läkarens order att vara kreativ, annars...

I år fyller min BLOGG åtta år.
Jag har suttit här och formulerat mina tankar, först för mig själv, men också för att jag vet att min röst behövs i mediabruset.

Att våga stå för vår kristna tro är viktigare än någonsin. Och då får vi uppmuntra varandra, med kunskap, insikter och böner.
Men allvaret får inte bli större än att STURELLA kan dra sina bisarra ordvitsar och bildsätta med foton som inte alls passar in, tills bildtexten kommer...

1.551 artiklar har jag skrivit, med ca hundra läsare per dag, ibland många fler, och under dessa åtta år har mina artiklar blivit lästa av 264.650 personer. Säger statistiken.

Jag är mer än nöjd med detta år 2017.

Gott nytt år!


Av nästa år 2018 vill jag åstadkomma min första fotoutställning, skriva min första barnbok, samt få dela med mig av mina erfarenheter både som präst och symbolpedagog - och mormor!

De varmaste årshälsningar från

Helene Sture Kavalkadfelt.




torsdag 28 december 2017

JESUS - OFFERLAMMET I BETLEHEM


Herdarnas äng i Betlehem.


Det här inlägget är baserat på ledarsidan i tidningen SHALOM som kom igår, med posten.
Jonas Lönngren, styrelseledamot i Shalom, har skrivit en reflektion kring hur vi politiserar julens budskap.

Istället för att fokusera på Jesus, talar vi hellre om Palestina och dagens mur som är uppbyggd i Jerusalem.
Shaloms ledare tar avstånd från detta sätt att förkunna inom svensk kristenhet.

Till dig som inte vet vad Shalom är, står det följande i deras bekännelse:

"Organisationen Shalom har en klar bekännelse till Jesus som Messias.
De bibliska utsagorna att judarna är Guds egendomsfolk och att frälsningen kommer från judarna, utgör grunden för kärleken till det judiska folket".

Denna bekännelse delar jag.

Se vidare www.shalom.se och maila till info@shalom.se

Shalom - organisation och tidskrift.


Själv satt jag i turistbussen till Betlehem i maj månad och såg allt detta med egna ögon. Det är mina foton som nu får illustrera det Jonas Lönngren skriver.

Han undrar om en del kyrkor har glömt bort vad som är viktigast under julen då vi berättar vad som hände en gång.

- Det spända läget i Israel har gjort att de hellre - kanske omedvetet - fokuserar på denna konflikt än att Jesus föddes.

Han tar ett exempel från "lille Sven" som kommer hem från kyrkans barntimmar, där pedagogerna har läst ur boken "Sanna och Farmor firar jul":

För länge sedan i ett land som hette Palestina bodde Maria och Josef. De skulle bli föräldrar.
Svens föräldrar fick nu förklara för honom var Palestina ligger.

Var är vi nu?


I en till synes oskyldig barnbok om julen dras blicken bort från Jesusbarnet och blir en politisk fråga:

- Är det riktigt att det fanns ett land som hette Palestina på Jesu tid?

I våra Biblar stod det "Palestina på Jesu tid" fram till 1970, skriver Jonas Lönngren. Men nu har det ändrats till "Israel under Jesu tid".

- Varför går inte författaren till barnboken på samma linje, utan använder en felaktig beteckning på landet där Jesus föddes?

Händelsen eller platsen?


Ett klargörande:

Området på Jesu tid hette Judeen och Galileen. Det är dessa namn vi möter i evangelierna, eller hur?

Namnet Palestina fick området först år 135 f Kr, när romarna krossade Bar Kochba-upproret och körde ut judarna.
(Läs mer i Mackarbéerböckerna sist i Gamla Testamentet).


Ledarsidan i tidningen Shalom fortsätter berätta hur lille Sven några veckor senare går med sin familj till kyrkan på julafton.

"Kyrkoherden talade till barnen om Jesu födelse, om Betlehem. Under största delen av pratstunden med barnen pratade kyrkoherden om muren i Israel. En mur som inte fanns på Jesu tid.
Kyrkoherden säger att:

- Det är en mur som idag skiljer människor åt. Där folket i Betlehem är förtryckta av Israel och måste köa vid check-pointen...

Kyrkoherden följer vad vår förre ärkebiskop  skrev i bönboken "En vandring till Betlehem" för några år sedan:

Om Jesus skulle födas i år skulle han inte födas i Betlehem. Maria och Josef skulle inte släppas in vid check-pointen, inte heller de tre vise männen, och herdarna skulle vara fast innanför murarna och inte få lämna Betlehem.

Slut citat.

Närmar oss muren. 2017.


Här måste jag göra ett medgivande.

Jag kommer ihåg det julkortet som skickades ut det året. Med dramatiska penseldrag såg man den lilla åsnan Maria red på nästan klämmas mellan murarnas kraftiga betongväggar.

Jag predikade efter ärkebiskopens ord. Min kunskap var inte större då. Jag förstod inte att hela den socialdemokratiska kyrkoeliten står på Palestinas sida; alltså de arabiska muslimernas sida.

Nu vet jag bättre. Jag har själv varit på plats. Jag har lyssnat, jag har samtalat både med araber och judar.
Och jag ber om ursäkt för att även min förkunnelse tidigare har varit ensidig och politisk och felaktig.

Se vi kör upp till Jerusalem.


Tillbaka till Jonas Lönngrens reflektion.

- Vi måste nu fråga oss varför vi inte kan ha fokus på själva födelsen? Varför skall vi inrikta oss på politik och inte på vad Jesus har gjort för oss?

Och så föreslår han en mycket ovanligt psalm att sjunga i juletid; påskpsalmen 143:

    GUDS RENA LAMM OSKYLDIG
        PÅ KORSET FÖR OSS SLAKTAD...

Hur kan dessa gamla ord från 1500-talet höra ihop med julens budskap?
Vad är kopplingen mellan Betlehem, Jesu födelse och påsken?

Mina tankar går tillbaka till Israelresan i maj.

Där någonstans...


Jag hade gått ur vår turistbuss och stod och tittade ut över ett fält, strax intill ett järnstaket.
Stora höghus klättrade med sin bebyggelse nedför bergssluttningen. Landskapet är kalt och fult.

Vi är inne på Västbanken. Här är det förbjudet för judar att vistas. Israels regering har satt upp skyltarna för deras säkerhets skull, som inte kan garanteras eftersom det inte finns någon israelisk polis i Betlehem.

Jag samtalade med vår muslimske busschaufför från Jordanien. Issa sa:

- Många israeler är här ändå. Men ingen pratar med dem. Inget händer. Det är ganska lugnt.

Det finns inga jobb för israeler i den palestinska autonomin. Men det finns det för araber i Israel.

Muslimskt område.


Jag skjuter in ännu ett minne:

Vi åt lunch på en restaurant som såg ut som klippt ur Tusen och en Natt... Tjocka draperier, dofter och Mellanösterns sångstjärna Fairouz i högtalarna.

Plötsligt kom tårarna...

De palestinska flyktingar jag lärt känna från Hanöhus här hemma har så många gånger bjudit oss på denna mat - humus, falafel och taboule - och spelat Fairouz's oändligt vackra sånger för oss.
Då är det de som har gråtit, av djupaste hemlängtan.

Nu grät jag deras tårar.

Borta fast hemma.


Jag kände mig som hemma... Jag är de. De är jag.
Dock delar jag inte deras inställning till det judiska folket.

Vår guide berättade detsamma som Johan Lönngren skriver i sin ledare:

- I Betlehem på Jesu tid födde man upp en del av de får som skulle offras i templet under påsken.
När påsken närmade sig fördes djuren från Betlehem upp till Jerusalem för att slaktas.

De fördes in genom Fårporten till Betesda-dammen där man tvättade dem.

Psalmförfattaren från 1500-talet kan mycket väl ha sett denna koppling.

Tvättas.


Jag sträckte på halsen för att se över järnstaketet.
Där borta var Herdarnas äng...!! Det var där herdarna vallade tempelhjordarna. Det är ju helig mark... !!
Och ändå ser det så intetsägande ut.

Men den ortodoxa kyrkan finns där, mitt emot ängen, i bön och tillbedjan.

Jag kunde ana grottor lång bort i bergskanten, grottor som var till skydd för djuren, säkerligen med stall utanför.

Ungefär som man bygger ett förtält till husvagnen... Förlåt min jämförelse...

Det betyder att när muslimerna beskriver Jesu födelse i en grotta så är det inte alls fel.
Och att berätta om stallet är inte heller fel. Det skulle kunna vara två sidor av samma sak.

Grottstall. Stallgrotta.


Jag förundrades över den här kopplingen mellan herdarnas vallande av fårhjorden som skulle bli offerlamm vid påsken, och att Jesus föddes precis där, för vår skull, för våra synders skull, som Guds rena lamm...

Enligt traditionen, skriver Jonas Lönngren, kom Jesus in genom Fårporten, sista gången han kom in i Jerusalem.

- Är inte likheten slående; Jesus som är född utan synd är Guds rena offerlamm!

Det är väl detta vi skall fokusera på och föra vidare, ut till våra medmänniskor, att JESUS FÖDDES BLAND DE ANDRA OFFERLAMMEN I BETLEHEM.

Det här är så stort!
Jag tappar nästan andan.

Julen varar väl till påska... Ja! Det är sant! Denna enkla lilla julmelodi gömmer ju hela evangeliet!!

Julen och påsken i ett skal.


Gud tar sin boning ibland oss, med början längst ned bland de fattigaste fattiga, här i Bet Shaou - Stjärnornas By.
Evangeliet bubblar av glädje som ska vara "en stor glädje för hela folket", som det står i Lukas 2:10.

Det är detta vi skall berätta om, i barnböcker, vid julkrubbor, vid samlingar för barn och vuxna - inte om politiska landområden och murars eventuella nackdelar eller fördelar.

Jesus föddes bland offerlammen i Betlehem som Människosonen, för att gå offrets väg till Golgata.
Och där dö för din och min skull, som det sista offerlammet, fullbordat för evigt.

Nu är försoningen fullkomnad. Nu är Gudsrelationen upprättad.

- Tack för att vägen till Dig alltid är öppen genom Jesus Kristus, ber vi ju i våra gudstjänster.

Tänk att få vara tillsammans med Jesus i all evighet! Är inte detta något att glädjas och vara tacksam över? Jo, absolut!

Såsom i himmelen, så ock på jorden.


Efter vår lunch besökte vi en souvenir-affär. Den drivs av en kristen familj, med högsta kvalitet på sitt hantverk. Allt olivträ och all pärlemor är äkta vara.

Det är inte lätt att vara kristen bland den muslimska majoriteten här, men många turister besöker deras shop och det är en stor uppmuntran.

I min bokhylla står nu en julkrubba utskuren i ett olivträ-stycke, med känslan av att Jesus föddes i en grotta, tvärs över fältet. Jag känner mig så ödmjuk.

Hans offer är min frihet.

Och för min inre syn ser jag ett av lammen gå fram till hans krubba och blicka ned på honom.

- Du och jag. Jag och du. Snart ska vi vara i Jerusalem tillsammans.. vårt blod skall flyta...
Ullen skall klippas. Jag är tyst och du kommer också att vara lika tyst, då de anklagar dig inför stora rådet...

Bä, bä vita lamm, nu är ullen röd.

Röd... är julens färg. Förstår du nu varför?
 

Jag avslutar denna artikel med den fina julpsalmen nr 115:

O BETLEHEM, DU LILLA STAD, HUR TYST DU LIGGER DÄR
   FÖRSÄNKT I DJUP OCH DRÖMLÖS SÖMN
      NÄR SKAPARUNDRET SKER.

EN STJÄRNA TÄNDS OCH MÖRKRET HAR ÖVER DEN EJ MAKT.
OCH ALLA SLÄKTENS HOPP OCH TRO STÄMT MÖTE DENNA NATT.


Shalom. Frid till er alla! I Jesu namn.

Helene F Sturefelt,

- Israelresenär och lamm-älskare.

Frid och Fred.

ANNANDAG JULS PREDIKAN

Vilken utsiktspunkt har du?


Alla som har stått vid spisen under julen får äntligen lite lättnad när Annandagen kommer. Då finns tid att själv få gå i kyrkan.

Och så möts man av evangeliets tuffaste budskap, som får sill och skinka att åka upp och ned i magen...

Detta vet många församlingar och lägger därför in konserter och "julens sånger" just denna dag. För att slippa genera allvaret med att bekänna sin kristna tro.

Men så har jag aldrig arbetat. Med allvarlig glädje har jag sett till att alla tre bibeltexter blir lästa och att församlingen själv får sjunga - och inte bara konsumera duktiga solisters prestationer.

Följ med till Möllebackskyrkan i Karlskrona!
Här är den predikan jag förkunnade för församlingen. Fotona - som illustrerar Martyrernas Dag - är tagna på väggen i kyrksalen, där finns dessa vackra glasfönster.

Drömmer om en vit jul. Men den är röd.


För att predikan ska bli begriplig är det bra om du har läst bibeltexterna:

* Jeremia 1:17-19
* Apostlagärningarna 6:8-17
* Matteus 10;16-22

I FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN.

Annandag Jul - från krubban till korset, från det varma, goda och snälla till det hotfulla, jagade och ansatta.
Temat idag är "Martyrerna" - de som vittnat med sitt liv om att deras kärlek till Jesus Kristus är på riktigt.
De första martyrerna blev lärjungarna - alla utom Johannes, som troligen dog en åldermans död.

* Profeten Jeremia talar Herrens ord, att han skall vara som en befäst stad. "De skall angripa dig men inte besegra dig".
Jag tolkar detta som att orden även gäller Jerusalem.

* Apostlagärningarna berättar om Stefanos som blev utsatt för falska anklagelser och rena lögner.
Dock var hans ansikte som en ängels, av sann och skär renhet.

* Och Jesus talar klarspråk i evangeliet och säger att han sänder oss som får in bland vargar.
Var kloka. Var oskyldiga. Akta er för människorna.

Det handlar om Sanning och Lögn. Sanningen. I bestämd form pluralis.

Julen är grön.


Vår egen tid dras med oerhörda problem vad gäller sanningen. Vi hör om en amerikansk president som kommer med falska nyheter, "fake news".

Vi hör om de skriande vittnesmålen från kvinnor i alla sammanhang, där tystnaden nu bryts och många berättar om sexuella övergrepp; #meToo.

I vår egen kyrka har en debatt rasat på Facebook om kristenhetens sekularisering och behovet att ta tillbaka korsets omistliga centrum; #mittkors.

De flyktingar vi lär känna berättar om förföljelse och ibland även tortyr när de inte vill underkasta sig, utan istället bekänner Jesus Kristus som sitt hjärtas herre.

Det är en svår tid vi lever i - politiskt, andligt och relationsmässigt.
Men jag vill försöka lyfta fram hoppet och ljuset i detta mörker, i form av att det finns en SANNING som är omutbar - inte "min" sanning eller "din" sanning, utan Guds sanning.

Nu dyker vi ned i Bibelns vittnesbörd.

Spänt. Vad är sanning?
 

Spänningen mellan sanning och lögn har stor plats i Bibeln.
Guds väsen är "Ande och sanning". Gud är rättfärdig och därför fiende till all lögn.

När någon frågar dig:
- Vilken gud tror du på? Vem är Gud för dig? Då är detta ett gott svar:
- Gud är Ande och sanning. Utifrån det kan ett sökande samtal leta sig fram.

När vi läser Gamla Testamentet ser vi att den religiösa lögnen ofta återkommer som ett ämne hos profeterna.
Det är avgudadyrkan, trolldom, andebesvärjelser och spåmän som lockar Guds folk till avfall.

Idag skulle vi kunna kalla detta för ockultism, med seanser och tarotkort, som lockar oss till avfall från relationen med Gud.

Jesus, hjälp oss!


De sanna profeterna klagar ofta över att Guds folk vilseleds genom lögnaktiga lycko-profetior:
- Allt står väl till, allt står väl till...

... när det inte gör det.

Men det är detta vi hellre vill höra.

När Gud blev människa i Jesusbarnet i Betlehem så är det den slutgiltiga uppenbarelsen av Sanningen.
Kristen tro är ingen uttänkt filosofi eller religiös lära, nej, kristendomen är en uppenbarad gåva från Gud själv.

Det betyder också att dessa tvåtusen år har inneburit en stegring av kampen mellan lögn och sanning.
Lögnens fader ger sig inte så lätt...

Ständig kamp.


Vår farmor Frida visste att det fanns något som hette "rätt och fel", att det fanns en kamp mellan ont och gott, och hon kunde definiera det och svävade inte på målet.
Farmor visste att Jesus var Vägen, Sanningen och Livet - inte en väg, inte en sanning - utan den omutbara sanningen från Gud själv.

Men idag är det inte så.
Sanningens största fiende heter Relativismen. Det finns inga absoluta värden längre, tänker vi. (se inlägget om Relativism och "min sanning" 6/12).

Och det blir ju inte bättre av att "sanningen" har missbrukats och dömt ut det som är fel, på ett kärlekslöst sätt!


Likaså är det med de meditationsformer som är vanliga idag, då man ska låta tankar och känslor komma och gå, utan att värdera dem. Det betyder att man sakta avhänder sig sin förmåga att erfara vad som är rätt och fel.
Jag har själv suttit där...

Här trivs relativismen mycket bra! Och vi ser detta i att vi får allt svårare att sätta gränser emot det som går emot den kristna mänskosynen och Gudssynen.

En sanning. Eller sanning-en.


Jesus sa ju att vi skulle vara "kloka som ormar och oskyldiga som duvor". Men är vi det?
Vi vågar inte längre tala om det som är fel, för då kan någon bli sårad eller kränkt... och så får problemen fortsätta.

Guds fiende, lögnens fader, skrattar och får fritt spelrum att härja ibland oss.

Vi känner oss vanmäktiga över att våldtäktsmän frias i domstolarna, att kvinnor inte blir trodda, att konvertiter misstros på Migrationsverket och att obekväma politiska sanningar stämplas som rasism i världens mest demokratiska land. Åsikterna är inte längre fria.

Vanmakt.


Stefanos råkade ut för en situation som plågat så många, nämligen falsk ryktesspridning.
Det är ett brott mot åttonde budet!

"Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa".

Säkert har flera av er råkat ut för det.
Några personer bestämmer sig för att sprida falska rykten om dig, hittar på saker du inte sagt, eller förvränger dina ord och stoppar in ett "inte".. eller tar bort samma ord... och sätter in det du gjort i fel sammanhang - och sprider det vidare.

Falsk ryktesspridning kan förstöra en människas liv.

Då gäller det att var och en av oss söker sanningens källa, och hejdar ryktesspridningen, särskilt på sociala medier i vår tid.

Läs det finstilta!



Vad blev Stefanos anklagad för?
- Att han yttrat sig hädiskt mot Mose och Gud.
- Att han angrep templet och påstod att Jesus skulle förstöra det.

Halvt rätt. Halv sanning = stor lögn.

Jesus hade talat om sig själv som det tempel som korsfästelsen skulle förstöra - men återuppbygga i uppståndelsen.

Den sanning Bibeln lyfter fram är att vi människor är besmittade av girighet och synd. Vi är inte alls gudomliga. Vi är snarare i stort behov av den frälsning vi själva inte kan åstadkomma.

Det är Jesus som är sann Gud och sann Människa. Han är vår räddning.

Guds ord avslöjar våra bedrägerier, vårt förtal och trolöshet, för annars bryts tilliten mellan oss ned. All förtrolig gemenskap blir otänkbar om dessa lögner får smyga runt fritt.

Halvsanning.


Att vara sann och ärlig är en livshållning, ett ständigt övande.

Att vara "oskyldig som en duva" är att ha ett uppriktigt hjärta, alltså inte att jaga bokstavlig korrekthet för då blir vi hårda fundamentalister.

Och att vara "kloka som ormar" är att använda sitt förstånd, och ge hederliga svar till dem som vill veta mer om vår kristna tro.

Men, tänk om kravet på sanning kolliderar med andra plikter?

Tänk om det finns fall där sanningen blir ett svek?


Vi vet att vi kan komma i situationer där vi genom att uppenbara sanningen kan bryta ett löfte.
Att avslöja det som är sant kan leda till att vi utlämnar förtroenden, och att vi t o m kan svika vårt land och folk.

Bibeln berättar om både Abraham och David som använde sig av tvetydigheter för att rädda sig ur dödsfällor.
ex) Abraham sade att Sara var hans syster inför Farao, inte hans hustru för att rädda dem ur en svår situation.

Man kan säga att "total öppenhet" har sina gränser. Ingen är förpliktigad till att "säga allt till alla" - det är inte så sanningen ska fungera.

Men kärleken är det största budet, och kommer vi i knipa så måste sanningen underordna sig kärleken.

Nu avrundar vi denna Annandagspredikan.

Underordning.


Håll dina händer framför dig. I den ena handen lägger Gud Sanningen. I den andra ger Gud dig Kärleken.

- Sanning utan kärlek blir hård och kan skada.
- Kärlek utan sanning blir feg och till slut falsk.

Knäpp händerna. Låt dessa båda storheter bli den enhet Gud önskar.


Till sist, låt mig få avsluta med ett vittnesmål från en kristen broder som tillfångatogs av IS, i det grymma kriget i Mellanöstern.

Mannen var bakbunden och nu skulle han tvingas konvertera till islam, eller dö.
Soldaterna höll fram en ikon framför honom och sa:
- Spotta på den! Spotta på din Jesus!

Då mötte den kristne brodern Jesu blick på ikonen. Ögonen blev levande. Och han hörde Jesus viska:
- De har redan spottat på mig... jag är redan korsfäst för din skull... för deras skuld... Jag känner ditt hjärta, jag vet att du älskar mig. Spotta du... Du är fri.

Amen.

Jag älskar dig. Älska mig tillbaka.


Tack käre himmelske Fader att ditt eget väsen är Ande och Sanning! Du är min frihet.
Tack att Du kan rena våra hjärtan och tankar, helt och fullt.

Förlåt oss alla svek... all trolöshet och feghet.
Jesus Kristus, hjälp oss att bekänna Dig som Guds son, precis som vi får bekänna oss vara Guds barn.
I Jesu namn, amen.

PSALMER att sjunga:

118 - Fröjdas vart sinne, julen är inne.
113 - Det är en ros utsprungen - om att klaga i denna jämmerns dal.
 57 - Sin enda grund har kyrkan i Kristus frälsaren - När lögn och våld förmeras var är då jordens salt?
123 - Lyss till änglasångens ord.
120 vers 6-8 - Och himmel skall förgås och jord...

Harmoni.


Tacksamma hälsningar till er alla, med en bön om att vi ska få leva i allvarlig glädje och glädjefyllt jule-allvar.

Helene F Sturefelt,

- komminister i Karlskrona Aspö pastorat,
- och predikant i EFS Möllebackskyrkan.