UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 2 november 2016

PÅVEN ÄR INTE FADERN

Vem är Fadern?


Jag är ingen god kristen. Jag klarar nog inte att leva i försoningen.
Men jag var glad i flera timmar!

Som hela världen vet.. så har påve Franciskus I varit i Lund, på den 499:onde årsdagen av reformationen.

Lutherska världsförbundet stod som inbjudare att tillsammans fira denna dag.
Det var mäktigt, det var stort och det var mycket högtidligt.

Påven vinkar vid Domkyrkan.


Gudstjänsten i Lunds Domkyrka var utformad som en försoningshandling.

Det började med tacksamhet och glädje över vad vi tillsammans har i evangeliet.
Båda sidor erkände sedan att man tillfogat varandra skada genom de många åren.
Båda bad om förlåtelse.
Det avslutades med fem punkter där de båda kyrkorna nu vill gå vidare i gemenskap.

Musik och sång var lämpligt nog hämtat från Taizé, det verkliga fredscentrat i världen, där alla kyrkofamiljers ungdomar möts och lär av varandra.

Försoningsgudstjänsten i Lund.


Jag såg denna gudstjänst här hemma och satt med knäppta händer och glädjetårar i ögonen i flera timmar.
Det här var historiskt stort!
Även på ett personligt plan.

Det var nämligen så att hela påvedömet hade kunnat fälla både min tro och gärning...
När jag läste kyrkohistoria i Lund på 1980-talet var det just den medeltida maktkyrkan med påvarna i spetsen som fick mig att tveka inför all kyrklig överhet.

Hur kan man missbruka Guds ord och Jesu kärlek så totalt?

Det som räddade mig var just Taizémötet i Paris 1986 som hölls vid nyår.
Den lovsång och innerliga bönegemenskap som fanns där drog mig tillbaka till tron, och till kyrkan.

Vad är du glad åt?


Men exakt vad är påven glad för vad gäller Luthers reformation 31 oktober 1517?

Luthers stora kritik var ju de tunga bördorna på den vanliga människan att hon skulle prestera långa botgöringar inför Gud, köpa avlatsbrev och gärna gå pilgrimsvandring till Jerusalem.
Ju fler böner hon bad, desto bättre var det.
Och ju fler goda gärningar hon gjorde desto färre år i skärselden...

Vad är detta?

Ingenting av detta finns i Bibeln! Och det lyfte Luther fram med skarp skärpa!

Inför Gud kommer vi med två tomma händer. Endast av nåd är vi frälsta.
Det accepterar påven. Men ändå finns traditionen kvar med de goda gärningarna som kan förbättra läget.

Om traditionen har gått vilse, då får man släppa det.
Eller sluta läsa Bibeln.
Jag vet vad jag väljer.

Kardinalen ber. Jag också.


Vår egen lutherska kyrka kämpar med politisering och sekularisering.
Förslaget till ny handbok för gudstjänstlivet är så politiskt korrekt att det känns som om psykologin är mer i fokus än frälsningen.

Det jag gärna vill lyfta in från katolska kyrkan är just allvaret i gudstjänstfirandet.
Trons hängivenhet kan jag sakna i vår egen kyrka.

Men jag behöver inga helgon som mellanhänder att bedja till.
Och inga traditioner som lämnat Skriften.

Det var ju inga småsaker...


När påven åter satt på flygplanet mot Rom fick han några följdfrågor av media, gällande ämbetet och kvinnliga präster.

Utanför skrivet manus talade nu påven fritt och tvekade inte på att säga sitt Nej till oss.
Det har ju Johannes Paulus II fastställt och det kan inte ändras.
En påves ord gäller.
Påven är ofelbar.

Detta är helt bisarrt!

Dessutom var han upplyst om att i Sverige är kvinnorna starka, ja, så pass starka att det kanske är därför svenska män åker utomlands för att skaffa sig fruar... - - -

Det är bättre att påven håller sig till teologi än att kommentera den verklighet han inte känner till.
Nej, fel... Om påven inte känner till denna vår verklighet, då kan han inte göra teologi!

Bara detta med att förbjuda kondomer visar ju att denne "fader" - som inte har några biologiska barn - inte vet vad han talar om.

Förlåt, med jag är på krigsstigen.

Påven kände också till att vi en gång hade en kvinna som drottning - som var så stark att hon blev änka tre gånger...
Vad är detta? Vad menas? Vem var det?

Ibland tror jag att vissa åsikter är ren ovana.
Franciskus - du behöver umgås mer med starka kvinnor för att lära känna den andra halva av mänskligheten som Gud skapade!

Krama henne mer!


Nu ska jag ge några goda ord för att motivera mina åsikter.

Vad gäller ämbetet så är alla döpta människor PRÄSTER:

Den allra första "påven", Petrus själv, skriver i sitt första brev om Jesus som hörnstenen:

... DÅ BLIR OCKSÅ NI TILL LEVANDE STENAR I ETT ANDLIGT HUSBYGGE.

NI BLIR ETT HELIGT PRÄSTERSKAP 
OCH KAN FRAMBÄRA ANDLIGA OFFER
SOM GUD VILL TA EMOT, TACK VARE JESUS KRISTUS. 1 Petr 2:5

Så är det. Den Gud som inte har anseende till person kallar oss alla.
Svårare än så är det inte.
Sedan har vi byggt upp en ordning att utrusta den som kallas till präst, genom god utbildning.

Men det allmänna prästadömet gäller!

Luther var tydlig med detta, vilket vi har kvar i "dop i krissituation" där det står:

- Dop i krissituation får förrättas av någon som är döpt.

Domkyrkans dopfunt.


Påven är ingen fader.
Att själv låta sig kallas för "den helige Fadern" är en direkt hädelse.
Varför det då?

Jesus själv har en diskussion med de laglärda om att upphöja sig själv.
Det är Matteus som återger detta:

NI SKALL INTE LÅTA ER KALLS RABBI, TY EN ÄR EN LÄROMÄSTARE OCH NI ÄR ALLA BRÖDER.
NI SKALL INTE KALLA NÅGON HÄR PÅ JORDEN FÖR ER FADER, 
TY EN ÄR ER FADER, HAN SOM ÄR I HIMLEN.

INTE HELLER SKALL NI LÅTA ER KALLS LÄRARE, TY EN ÄR EN LÄRARE, KRISTUS.
Matteus kap 23:8-10

Jag vill höra alla katolska och ortodoxa präster förklara sig här utifrån detta Jesus-ord.
Ni upphöjer er själva.
Kom ned på den här jorden, och ta den titel som anstår er.

Jesus talar om konsekvensen om att upphöja sig själv på detta sätt:

DEN SOM ÄR STÖRST BLAND ER SKALL VARA DE ANDRAS TJÄNARE.

DEN SOM UPPHÖJER SIG SKALL BLI FÖRÖDMJUKAD
OCH DEN SOM ÖDMJUKAR SIG SKALL BLI UPPHÖJD. Matt 23:11-12


Nedsänkt. Upphöjd...


Påven Franciskus värnar om de fattiga. Han besöker dem och uppmuntrar dem.
Men åker sedan hem till rikedomen i Vatikanstaten.
Liv och lära stämmer inte.

Var det inte just det som Luther också påpekade?
Eller tvärtom...
Luther var så rädd för att gärningarna skulle skymma sikten för frälsningen att han nästan glömde bort att de var en konsekvens av det Jesus gjort för oss.

Eller som aposteln Jakob skriver:

VAD HJÄLPER DET  OM NÅGON SÄGER SIG HA TRO
MEN INTE HAR GÄRNINGAR?
INTE KAN VÄL TRON RÄDDA HONOM?

OM EN BRODER ELLER SYSTER ÄR UTAN KLÄDER OCH SAKNAR MAT FÖR DAGEN, VAD HJÄLPER DET DÅ OM NÅGON AV ER SÄGER:

- GÅ I FRID, HÅLLER ER VARMA OCH ÄT ER MÄTTA MEN INTE GER DEM VAD KROPPEN BEHÖVER?

SÅ ÄR DET OCKSÅ MED TRON I SIG SJÄLV.
UTAN GÄRNINGAR ÄR DEN DÖD. Jakobs brev 2:14-17

På vilken sida står påven här?
Denna "halm-epistel" borde kunna korrigera båda sidor.
Även mig, som gick förbi tiggaren idag...

Fortfarande fördömd. Vi också?


Men är det så mycket bättre att kalla sig själv för herde då?
Kyrkoherde... så fint!
Det är väl lika illa i så fall.

Nej. Inte om vi läser dialogen mellan Jesus och Johannes:

- SIMON, JOHANNES SON, ÄLSKAR DU MIG?
SIMON SVARADE:
- JA HERRE, DU VET ATT JAG HAR DIG KÄR.
JESUS SADE:
- VAR EN HERDE FÖR MINA FÅR.
Johannes evangelium kap 21:16

Herderollen är en uppgift, inte en fin titel.
Varje ledare i kyrkan skall ta hand om sin församling, skydda den och visa omsorg, leda till de gröna ängarna.

Är kungen en herde? Lands-fader?


En annan del av det katolska prästämbetet som gått över styr är celibatet.

Paulus skriver om församlingsledarens egenskaper till Timoteus och jämför med att ta hand om sin familj:

HAN SKALL KUNNA STYRA SITT HUS OCH FÅ SINA BARN ATT UNDERORDNA SIG, ALLT I VÄRDIGA FORMER.

FÖR HUR SKALL NÅGON SOM INTE KAN STYRA SITT EGET HUS KUNNA TA HAND OM GUDS FÖRSAMLING?
1 Tim 3:4


Var en herde för mitt hus.


Och att vara upptänd av begär är inget som rekommenderas:

TILL DE OGIFTA OCH ÄNKORNA SÄGER JAG ATT DET ÄR BÄST FÖR DEM OM DE FÖRBLIR VAD DE ÄR, LIKSOM JAG.
MEN OM DE INTE KAN BEHÄRSKA SIG BÖR DE GIFTA SIG,
DET ÄR BÄTTRE ATT GIFTA SIG ÄN ATT BRINNA AV ÅTRÅ.
1 Kor 7:8

Nåja, att vara gift och vara präst är ingen garanti för sexuella frestelser och felsteg.
Men att bygga in celibatet i det manliga prästämbetet har inget stöd i Skriften, på något sätt.

Detta upptäckte även Luther, som lämnade klostret och gifte sig med en nunna...!

Må kärleken segra - i alla dess varianter!

Mina finaste vänner från Vadstena!


Nu orkar jag inte skriva mer, och du har säkert fullt upp med att läsa alla artiklar på sociala medier om påvens besök.

Jag vill dock avsluta med att jag tar det på stort allvar, detta steg mot försoning mellan den katolska och protestantiska kyrkan.

Mitt eget bidrag är ynkligt, men dock:
Jag har flera gånger gått fram till nattvarden i katolska kyrkan, just för min längtans skull efter enhet i Kristus.

Mässan kunde påven inte fira med oss... Nattvarden var bara till för de rättroende katolikerna på Malmö stadion.
Tårar, tårar... Var modig nu! Bryt trenden! Låt helig Ande stå över alla de traditioner som ni byggt upp som murar mot oss!

Du har makt att riva muren!


Det här är inget relationsproblem. Vi har ömsesidigt vänner hos varandra.
Det är ett läro-problem, hur vi uppfattar kyrkans innehåll.
Vad är det då vi ska be om förlåtelse för?

Som evangeliskt kristen och lutheran kan jag inte be om förlåtelse för att Luther ville föra tillbaka katolska kyrkan till Guds ord.
De står i skuld till oss... och... eller...?

 "såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro..."... Förlåt då.

Gemenskap - ja!


Samma konflikt upprepades ju när statskyrkan på 1800-talet hade fastnat i andra diken och väckelserörelserna kom.
Den personliga kristendomen ville gjuta liv i en stelnad religiositet.

Så håller det på...

Jag skiljer mellan människor och lära.
Den mänskliga gemenskapen väger tyngre i vardagslivet.

Men såsom katolska kyrkans lära är utformad, med bland annat påvens ofelbarhet, där kvarstår stötestenen och kritiken.

Böner. Och nya reformer?

Böner, böner, böner... bönor, nej mera böner....

Helt ofelbara hälsningar från Fader Helene,

- en okristen syndare som kämpar mot maktfullkomlighet och obibliskt höga hästar.

P.S. Kungen kanske är en bättre landsfader än vi förstår - med valspråket "För Sverige i Tiden" visar han vägen även för kyrkan.
Kan inte påven hämta inspiration från kung Carl XVI Gustav?!
"Katolska kyrkan i Tiden" -det skulle underlättat för Jesus att verka då...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar