Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 6 juli 2016

YOGA ÄR RELIGION

Bara en inredningsdetalj?

Yoga är religion.

Kundalini-yogan är en del av Shaktismen.

Indiens religioner har lockat oss västerlänningar ända sedan Beatles på 70-talet satt och mediterade i rökelse och med mantra.
Men idag förnekar vi att yoga är religion, och det ogillar jag. Ärlighet vill jag ha.

Nu ska jag göra det omöjliga - på ett kort blogginlägg visa dig på vilket sätt yoga är den stora frälsningsvägen inom Indiens religioner.

Lupin.


Den indiska kulturens utveckling är lång och rik.
Det är mycket intressant att läsa om den äldsta vediska religionen, om Brahmanismen, Jainismen, Buddhismen och Hinduismen.

* Grundläggande är att det är en polyteism - alltså förekomsten av många gudar och gudsuppfattningar.

* Människans "problem" är att hon samlar på sig dålig karma genom sina negativa handlingar.
Detta skapar det ständiga kretsloppet av att återfödas - tills man uppnått det stora utslocknandet.

Reinkarnationen är alltså en förbannelse, inte något positivt, som vi ibland tror, för att "fortsätta leva".

* Den viktigaste metoden att nå frihet från det materiella är YOGA.
Då kan man uppnå begärens och viljans passivitet.

Begäret att vilja blomma.


Innan jag fortsätter vill jag klargöra syftet med varför jag skriver:

- Yoga i dagens Sverige framställs som en andlig metod fri från religion. Detta är både okunnigt och osant.

- Yogan bör ha en sann varudeklaration, liksom allt annat vi sysslar med, utan att dölja dess bakgrund eller syfte.

- Det står var och en fritt i detta land att tillämpa både buddhism och hinduism... men då ska man veta att det är det man gör!
I alla fall vill jag veta vad jag gör...

- Det finns goda psykologiska upptäckter att göra om sig själv, med yogans hjälp, till viss gräns (se förra inlägget).
Rent fysiskt kan också blodtrycket gå ned och det är bra.

- Men, när det talas om "andlighet utan religion" så måste det klargöras vad andlighet betyder. Det har med "ande" att göra... men vilken? Vilka?

Den andliga effekten kan bli mycket negativ, då man bjuder in en andlig värld som inte alltid är av ljuset.
Det ska jag fördjupa en annan gång.

Livets effekt.


Nu börjar vi.

Världssjälen - Brahman - manifesterar sig i två gestalter, enligt upanishadernas ståndpunkt:

- i en ren form, som den ande vilken är varje individs kärna.
- i en förgrovad form, som bildar elementen, kropparna och världen.

Jag citerar ur Helmuth von Glasenapps stora verk "Indiens religioner" (Studentlitteratur), sid 114:

"Den frälsningssökande människans uppgift består därför i att genom andliga övningar - yoga - isolera det rent andliga, som bor i hennes hjärta, från det materiellas inflytelser.... så att det andliga kan uppgå i all-anden liksom 'rent vatten, som hälles i rent vatten'. "

Det är alltså en konflikt mellan kropp och själ, mellan ande och materia.

Detta har människan i alla tider kämpat med. Hur ska vi få ihop livet till en helhet? Eller är det och förblir splittrat?

När man inte vet om detta, befinner man sig i okunskap.

"Själarna har i verkligheten ingen förbindelse med kropparna, i vilka de skenbart genomgår lust och smärta och lyder under karmas lag". (sid 150).

Kunskap blir då en nödvändig väg till frälsning.

Om jag saknar kunskap...


Glasenapp beskriver det på följande vis:

"Metoderna för den andliga meditationen har alltid spelat en stor roll i de indiska religionerna.

Asketernas koncentrationsövningar kunde - som i buddhismen och jainismen - inrikta sig på kunskapen om världs-sammanhanget, eller de förlöstas överjordiska höghet - som i upanishaderna - antingen på den allt behärskande all-anden, eller slutligen på en personlig gud."

Hänger du med?

Det gäller att läsa långsamt... för att hinna förstå, annars är det ju ingen mening.

Det är alltså ett enormt tankearbete som ligger bakom den indiska filosofin och de många religiösa aspekterna.

Tänk, tänk...


Nu kommer vi till de ÅTTA YOGA-"LEMMARNA" som jag utlovade i förr-förra inlägget.

Den är formulerad av en man som hette Patanjali.

Han kunde inte definiera den evige guden.
Hans metafysik är därför åt det ateistiska hållet - shankya - men han vill visa samspelet mellan ur-naturen och ande-monader (vet inte vad det är).
Patanjali har ingen plats för en världsskapare annat som en "individuell själ", som i motsats till alla andra själar aldrig dragits in i okunnighet och lidande - sansara.

Här är Patanjalis metodik för uppnående av andlig fullkomning:

1. Moraliskt leverne; såsom icke-våld, sanningsenlighet, icke-stöld, kyskhet och egendomslöshet.

2. Yttre och inre luttring; såsom renhet, förnöjsamhet, askes, studier och gudshängivenhet. (Vilken då?)

3. Intagande av bestämda kroppsställningar - asana - sätt att sitta.

4. Andningsreglering.

5. Tillbakadragande av sinnena från objekten.

6. Fixering av tänkandet på en bestämd punkt.

7. Meditation.

8. Dess stegring... till Försäkningen.

Målet med dessa övningar är att isolera själen från materien, samtidigt som yogan begåvar själen med vissa undergörande krafter och skänker den till slut frälsningen. (sid 151).

Hur blir jag fri från denna kropp?


Allt detta finns med i dagens yoga, i större eller mindre mått, men avklätt sitt religiösa syfte.
Kvar är "psykologisk självkännedom" och mjukare muskler. Tror man.

Den medicinska yogan har frikopplats från den religiösa yogan.
Men vi är många som inte tror att det låter sig göras...

Min fråga är då:

- Varför behåller ni ord och uttryck på sanskrit om det är frikopplat från Indiens religioner?
Att ni kvarhåller detta, visar på en omedveten (?) eller outtalad koppling till hinduismen.
Om det klart skulle utsägas skulle ingen komma till yoga-klasserna.

Eller hur?

Eftersom vi har beröringsskräck för allt vad religion heter. Vår okunskap förleder oss, men längtan driver oss ändå framåt i ett sökande.
För vi behöver alla frid och helhet.

Men yogan erbjuder inte frid - utan tomhet, och frihet från begär.
Det är kristendomens motsats, som jag ser det.

Tomhet. Eller fullhet?


Innan jag fortsätter, låt mig göra en koppling till det kristna klosterlivet såsom jag har lärt känna det idag.

Dessa åtta yoga-delar sammanfaller på följande sätt:

1. moraliskt leverne - absolut!
2. yttre och inre luttring - säkert.
3. särskilda sittställningar - nej, inte alls.
4. andningsreglering - nej.
Jo, möjligen med den urgamla bönen "Herre Jesus Kristus (inandning), förbarma dig över mig (utandning).

5.tillbakadragande av sinnena från objekten - nej. Som kristna lever vi i världen, men inte av världen.
6. fixering av tänkandet vid en punkt - nej.
I den kristna bönen och kontemplationen rör sig tanken runt det Kristus gjort för oss.

7. Meditation - ja; kring den personlige Guden, Jesus frälsaren och Helig Ande som ger liv.
8. stegringen - nej. Kristen tro är inte att bli befriad från materien, utan att Kristus uppfyller allt och alla.

Kristus uppfyller allt.


Nu fortsätter vi med en populär yoga-form som heter KUNDALINI-YOGA.

Denna meditaionsform är sprungen ur det som kallas shaktismen - där varje mantra är något gudomligt och en manifestation av Shakti. (sid 166).

"Kundalini-yogan lär att kroppen genomkorsas av 3 500 000 kanaler, som utgör ett slags kraftledningar.

De viktigaste av dessa går längs ryggraden - sushumna.

Längs ryggraden ligger sex kraftcentra - chakra - som har formen av lotusblommor.

I den understa chakran vilar Devi - som är den födande livsprincipen i naturen, den goda modern och "gudinnan".
Hon ligger hopringlad i form av en orm - kundalini - djupt nere i magen.

Genom bestämda andliga och fysiska övningar med andningsregleringar kan man väcka denna gudinna, Devi, ur dess sömn så att den sätter sig i rörelse.
Kundalini eller 'ormkraften' stiger då upp genom kroppen till det högsta chakrat - sahasrara-lotusblomman.

Därigenom uppnås översinnliga krafter och till sist; fulländningen.

Ormkraften.


Det finns mer att säga om själva Shaktismen - denna hinduiska gudinne-dyrkan - men jag nämner kort bara att det är en egenartad blandning av en urgammal blodig kult av en grym gudinna, dyrkad i orgastiska fester, kombinerat med en djupsinning filosofi, där man vill övervinna de lägre begären och uppnå försakelse och frälsning.

Hur mycket av detta kommuniceras i dagens Sverige i de populära Kundalini-yoga-klasserna?

Dagens moderna kvinnor skalar bort det gamla indiska tänkandet och behåller de outtalade religiösa krafterna, men klätt i nya ord som psykologi, mindfullness och stresslösande teknik.

Som sagt, det står var och en fritt att göra vad den vill - men var ärlig med ursprung, syfte och mål.

Allt detta sammantaget gör att jag för egen del säger nej till yoga.

Jag säger också nej till att använda yoga i kyrkans sammanhang. Vi har våra egna modeller och framför allt vårt eget fokus på Kristus.

Nej tack.


Jesus Kristus splittrar inte kropp och själ.

Tvärtom är han SANN GUD OCH SANN MÄNNISKA - alltså förenar både materia och ande i en och samma person.

Jesus utsläcker inte begären.
Tvärtom ser han till att mätta alla våra behov av mat och dryck, vila och närhet, förlåtelse för synden och frid till kropp och själ.

Jesus tar itu med det stora problemet "våra negativa handlingar" och bryter karmalagens förbannelse genom att ta alla dess konsekvenser och straff med sig på korset - i vårt ställe.

Detta är stort!
Här finns ingen fixering vad vi som människor skall göra!
Det är redan gjort...

I morgonmässan fick jag erkänna mina synder och så ta emot förlåtelsen.
Allt manifesterat i nattvardens bröd och vin:

- För dig utgiven, för dig utgjutet.

Inga blodiga offer till Kali Durga, inga orgastiska fester till Devi, ingen asketisk späkning av kroppen för att utsläcka de begär Gud en gång gav oss som drivkraft till att överleva...

Stackars den indier som inte klarar all kunskap, eller inte kan leva asketiskt ty det gör han redan i sin ofrivilliga fattigdom, ialla fall som kastlös.

Frivilligt. Ofrivilligt.


Men det finns en lättare väg... Kärlekens väg.

Här är sista citatet ur Glasenapps bok, sid 154:

"Betydelsefullare för den indiska utvecklingen i dess helhet var de etiska läror som uppställdes av vishnuiterna (de som dyrkar Vishnu) i Bhagavadgita:

Så snart åskådningen om livets bristande värde - och nödvändigheten av en frigörelse - hade slagit rot, måste den asketiska livsföringen framstå som det högsta idealet.

Handlandet, som ständigt orsakar ny karma, måste undvikas.

Men eftersom endast få helt kan avstå från verksamhet, fann man en utväg i läran om det pliktmässiga handlandet, som utan hänsyn till resultatet endast utförs i lydnad mot gudomliga bud."

Passivitet - en lösning?

Aktivitet. Passivitet? Sorg.


Det betyder att den gängse frälsningsvägen genom kunskap och upplysning - jnana - tilläts ta en lättare väg:

"Kärleken till Gud - bhakti. 

Det obetingade, tillitsfulla förtroendet för Vishnu och undergivenheten under hans vilja kan rädda människan ur själavandringens hav, genom Vishnus gudomliga nåd."

Här finns en möjlig punkt att samtala i en spännande religions-dialog mellan hinduer och kristna!

Samtala!


Men.
Väck inte ormen.
Bed att Helig Ande istället skall komma till dig där du sitter, i Jesu namn.

Jag avslutar med ett bibelord om just ormen:

ORMEN BEDROG MIG..

OCH HERREN GUD SADE TILL ORMEN:
- OCH JAG SKALL SÄTTA FIENDSKAP MELLAN DIG OCH KVINNAN, 
MELLAN DIN SÄD OCH HENNES SÄD.

DENNA SKALL TRAMPA SÖNDER DITT HUVUD
OCH DU SKALL STINGA DEN I HÄLEN. 1 Mosebok 3:13-15.

Frid och icke-våld önskar jag oss alla.

Helene F Sturefelt,

- f.d. TM-utövare och za-zen-meditatör, men nu kristen; frälst glad och befriad!
- och som älskar lupiner i alla dess former, här ljuvligt blommande vid Vätterns strand.
- och som blev skakad över yoga-bildernas jämförelse med rännstenen... Gud, hjälp oss att hjälpa!

Osaliga, saliga. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar