UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

fredag 17 juni 2016

PLIKTER INFÖR GUD - Islam contra Galaterbrevet

Villkorslös kärlek?


Finns villkorslös kärlek?

Eller är den alltid villkorad?
- Om du bara gör si och så.... då skall jag älska dig!

Detta är människans största längtan, djupaste behov och räddaste fråga... Finns det en kärlek som omfattar mig sådan jag är, utan krav?

Denna mänskliga kärlekslängtan riktar sig också till Gud.
- Vad måste jag göra för att förtjäna din kärlek?

TY SÅ ÄLSKADE GUD HELA VÄRLDEN... Joh 3:16.

Är det sant?!

... att han sände sig själv...


Flera av mina muslimska vänner befinner sig nu i sin fastetid, ramadan.

Islam har tre viktiga delar:

1. Läran om trons innehåll ("iman") - Guds enhet och uppenbarelsen genom Muhammed.

2. De religiösa plikterna ("ibadat") - de är fem till antalet:

    a) den rituella renheten (("tahara")
    b) tidebönerna ("salat")
    c) fastan ("sawm")
    d) den religiösa avgiften ("zakat")
    e) vallfärden till Mekka ("hadjdj").

3. Transaktionerna ("mu'amalat") som berör det ekonomiska, sociala och politiska livet, såsom det är bestämt genom uppenbarelsen och genom Muhammeds handlingar och beteenden.

Islam vill alltså vara en fullständigt livsmönster som ger vägledning i alla situationer.

Så är det inte i kristendomen.

Nedtecknat av Muhammeds sekreterare.


När Jesus sattes på prov när det gällde att betala skatt, sa han:

GE KEJSAREN VAD SOM TILLHÖR KEJSAREN
OCH GUD VAD SOM TILLHÖR GUD.

Det är två olika enheter.
Luther förstärkte detta genom att förtydliga det "världsliga regementet och det andliga".

Vi lever i världen, men inte av världen. Det finns en insida och en utsida.
Inte en teokrati.

Insida, utsida.


Men hur är det nu med kärleken?

Koranen talar om att Gud är en barmhärtig Gud som ser och vet allt.
Bibeln talar om att Gud på samma sätt, men med ett oerhört viktigt tillägg: Gud är den älskande Guden!

TY SÅ ÄLSKADE GUD HELA VÄRLDEN...

Muslimen gör sina plikter för att visa sin underkastelse till Gud.
Muslimen visar sin trofasthet och sitt ansvar. Många är mycket plikttrogna på många sätt!

Och nu under ramadan går muslimen in under de fattigas villor för att känna hungern och törsten i sin egen kropp.
Jag beundrar dem att de klarar det under en hel månad!

Men hade Muhammed varit Nordbo hade han inte talat om dagens ljus och nattens mörker... eftersom midnattssolen i så fall skulle ta död på alla fastande muhammedaner!
Det är illa nog att vara utan mat i 17 timmar...

... för att inte tala hur fel det blir för kroppen att äta mellan 22 - 02...

Äta kärlek, avstå kärlek.


Samtidigt läser jag i dagens tidning hur en svältkatastrof hotar i al-Falluja i Irak:

- IS offensiv har inletts mot al-Falluja. Förfärliga scener utspelar sig då invånarna tvingas äta otjänlig föda, djurfoder och dricka flodvatten för att överleva. Och de som försöker fly utsätts för brutala straff.

Gode Gud, hjälp oss hjälpa!
Många hjälporganisationer visar verkligen villkorslös kärlek - utan att fråga efter tillhörighet eller motprestation - i sina insatser.

Liten protest hörde jag nu:

- Men har inte ni kristna också en fastetid före påsk?
Jo, men det är ingen plikt som ställer oss i bättre dager inför Gud.

Äcklig men älskansvärd.

Hur är det inför Gud med den villkorad kärleken?

Många svenskar kan ju säga:
- Vad har jag gjort för att förtjäna det här?

Som om allt som händer är ett straff eller en belöning från Gud.
Det är hedningens sätt att tänka.
Eller den rädda människan...

Så är det inte.

Luther försökte också göra goda gärningar inför Gud.
Han gick i kloster - för det måste ju vara höjden av uppoffring och gudlighet - men det hjälpte inte...
Han kom inte närmare Gud för det.

Inga plikter för oss närmare Gud. Ingen prestation kan öppna himlaporten.
Men nu börjar jag bli ledsen... Hur är det då?!

TY SÅ ÄLSKADE GUD HELA VÄRLDEN...


Luther upptäckte Jesus.


Både från djupet av våra asatroende förfäder och andra religionsutövare - inklusive muslimerna - finns denna oro att inte ha offrat tillräckligt mycket för att tillfredsställa guden...

Rädslan är ständigt där. Fokus är på mig själv, vad jag skall göra och göra ännu mer.
Jag, jag, jag...

Till slut blir bördan oerhört tung.

Ingen klarar detta! Och Gud tycks aldrig höra av sig och visa om han är nöjd eller inte...

Luther började läsa Galaterbrevet i Nya Testamentet. Brevet till kelterna.
Paulus tog sig själv som dåligt föredöme då han var en nitisk "jihadist" om ni tillåter uttrycket:

Luthers läspulpet i Wartenburg.


- Ni har ju hört hur jag förut levde som lagtrogen jude, hur jag hänsynslöst förföljde Guds församling och försökte utrota den.

I trohet mot judendomen överträffade jag de flesta av mina judiska jämnåriga, ivrigare än någon annan hävdade jag traditionen från våra fäder.

Men han som utsåg mig redan i moderlivet, och som kallade mig genom sin nåd, beslöt att uppenbara sin son för mig... skriver Paulus, och fortsätter:

- ... för att jag skulle förkunna evangeliet om Jesus Kristus.

Skalet borta, innehållet uppenbarat.


Jag satt i kyrkan en liten stund och läste igenom denna veckas bibeltexter med rubriken "Förlorad och återfunnen".

I episteln står precis de ord som nu går rakt in i hjärtat, och som är detta blogginläggs poäng:

TY AV NÅD ÄR NI FRÄLSTA,
    GENOM TRON,
        INTE AV ER SJÄLVA.

GUDS GÅVA ÄR DET!

DET BEROR INTE PÅ GÄRNINGAR,
    INGEN SKALL KUNNA BERÖMMA SIG. 
Efeserbrevet 2:8-9.

Att komma nära Gud beror alltså inte på vad vi gör.
Frälsningen beror inte på goda gärningar.

Varför?

För att ingen ska kunna berömma sig!

En mamma älskar inte sitt barn mer för att det är lydigt och snällt...
Eller? Jo, mänskligt sett kan det visst vara så, tyvärr.

Men Gud är Gud och är till sitt väsen villkorslös kärlek.

När Luther upptäckte detta, blev det en sån kolossal befrielse att hela kyrkan sprack!
Det vill säga; den katolska kyrkans giriga handel med avlatsbrev som förlåtelse för synderna fick nu sin rättmätiga kritik och den evangeliska protestantiska kyrkan var född.

Det enda vi kan göra är att stå inför Gud med två tomma händer och ett förkrossat hjärta...


Tomma händer och förkrossat hjärta...


Detta berättar jag ibland för mina muslimska vänner.
- Ingen av era plikter kan föra er närmare Gud.

Och en av dem som konverterat säger:
- När jag släppte fokus från mig själv och vågade närma mig Jesus, blev allt annorlunda.
Nu ser jag vad HAN har gjort för mig! Mina synder är förlåtna i hans namn och jag är äntligen fri. Den villkorslösa kärleken från Gud bara sköljer över mig!

Fokusbyte.

Att istället fråga:
- Gud, vad har DU gjort för mig?
Och ta emot det... villkorslöst.

Gud, vad har Du gjort för mig?!


Religion är beteende.
Kristendom är relation.

Religion är kamp i egen kraft.
Kristendom är att få sitt hjärta förvandlat av Jesus och hans försoning på korset.

Det som därefter händer är spännande.
När Helig Ande kommer in i hjärtat så föds ett flöde av "goda gärningar" - men de är inte riktade till att blidka Gud utan mot medmänniskans behov - i pur glädje!

Eller som Paulus skriver:

VI ÄR HANS VERK, SKAPADE GENOM KRISTUS JESUS 
   TILL ATT GÖRA DE GODA GÄRNINGAR
      SOM GUD FRÅN BÖRJAN HAR BESTÄMT OSS TILL! 
Ef 2:10.

Detta är klassisk kristen förkunnelse.

Den behövs idag mer än någonsin då vi letar efter en kärlek som tar mig som jag är.

Men kristendomen behåller mig inte som jag är...

Behöver skäras bort...


Tyvärr är det många präster som stannar vid "Du duger som du är" och vågar inte predika omvändelse - och missar därmed hela evangeliet!

Paulus igen, i Galaterbrevet:

- Jag är förvånad över att ni så snart överger honom som har kallat er genom sin nåd, för ett annat evangelium - fast det inte finns något annat;  det är bara några som ställer till förvirring bland er och söker förvränga evangeliet om Kristus.

Men om någon, vore det så jag själv eller en ängel från himlen, säger Paulus, skulle förkunna ett annat evangelium - förbannelse över honom!
Gal 1:6-9

Det är starka ord eftersom det är så allvarlig att återgå till gärningslärans bojor när vi av nåd har fått befrielse.

Vite Krist i brysselkålen!


Guds kärlek gör alltså om mig... tar bort allt det som inte är jag, som är en förvriden del av mig (synden).

Genom Jesus blir jag mer mig själv!

Hm...jag sa inte att vi blev perfekta väl?

Jesus har en hel del att jobba med... och jag en hel del att låta avslöjas och släppa...
Helgelsen tar tid.

Jesus, själens välsignade disktrasa!


Så... nu är jag hungrig!
Jag har fastat hela natten... och tackar nu Gud för maten som jag skall äta av glädje under dagens ljusa timmar.
De fattiga har vi alltid runtomkring oss... och som ett flöde av Helig Andes påverkan låter jag min högra hand ge i kollekten den gåva som bara Gud ser.

Men jag köper inte Guds nåd.

Och jag går inte i kyrkan av plikt! Utan för att jag behöver detta ständiga fokusbyte vad Jesus gjort för oss alla.

TY SÅ ÄLSKADE GUD HELA VÄRLDEN 
    ATT HAN SÄNDE SIN ENFÖDDE SON,
        FÖR ATT DE SOM TROR PÅ HONOM INTE SKALL GÅ UNDER UTAN HA EVIGT LIV. 


Renande kärlek.


Hoppas det kommer lite regn i eftermiddag. Jag skall se fotbollsmatchen Sverige - Italien. Det blir inte lätt!
Här är det sannerligen "lag-gärningar" som gäller! Sic!

Jag får inte tyst på Paulus...

- Sedan kom jag till Syrien och Kilikien utan att ha... (1:21)

Stopp! Du får läsa vidare själv i det fantastiska brevet till Galaterna.

Guds nåd till er alla.
Befriade hälsningar från en som inte kan berömma sig av någonting.

Helene Sture Pliktfelt,

- evangelisk fotbollsgluttare och som älskar den villkorslösa kärleken, som förvandlar.

Gud, ge mig ett nytt hjärta!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar